Henrik Mitelman: "Sverige är ruskigt likt Spanien år 2007/2008" (okt 2017)

Ytterligare en sida av bostadsbubblan i Sverige är inredningsbubblan. Denna ROT-bidrags- och Ernst/Martin-inspirerade företeelse har också stimulerat kreditexpansionen i landet. Så överallt i Sverige är idag hus och inredning i toppskick. Svenska hem är vackra, men skuldsatta.

Också här får vi nu en krasch. Hantverkare och handel kommer att märka detta. Grattis till dem (om de finns) som orkade vänta med köks- och badrumsrenoveringen tills kraschen kom.

Detsamma gäller nybils-bubblan.

https://www.maklarstatistik.se/omrade/riket/norrbottens-lan/lulea/#/bostadsratter/36m
Här har vi BR-priser i Luleå. Som man ser i diagrammet har det just svängt upp och ned i 2 års tid.
Här möter nyproduktion ökad efterfrågan. Men inte på månadsbasis. Utan över tiden. Därav att det varierar i pris från månad till månad.

Här bestäms inte priset av en leverantör (som t ex IKEA för sina möbler) utan av många oberoende köpare och säljare. Då blir det prisvariationer. Dessutom då varan som säljs inte heller är identisk. Utan bara har liknande funktion. (Beräknade man ett snitt för alla bilar som säljs i Luleå, så skulle det antagligen variera mellan månaderna också).

Det här får mig att tänka på en kines som kom till Sverige på 80-talet för att doktorera. Han frågade mig hur det kunde komma sig att bensinpriset varierade mellan bensinstationerna. Kommer man från ett kommunistland med statligt bestämda priser så lär ju vanlig konkurrens och marknadsekonomi vara obegriplig.

En annan historia från 80-talet var de som kom till Sverige på besök från Estland. Där en besökare efter att ha tittat runt i affärerna bekymrat kommenterade att Sverige uppenbarligen inte alls var så rikt land som hon hade trott. På en fråga hur hon kommit fram till det svarade hon att varorna låg ju kvar på hyllorna i butiken.
Här har vi också obefintlig förståelse för marknadsekonomi. Folk förstår inte att marknaden förser kunderna med oändlig med varor så länge kunden betalar. Och säljaren måste ha en buffert för att möta variationer i efterfrågan.

Det är inte sällan jag kan uppleva att folk i tråden är som om de växt upp i Sovjet (och kanske tom bor i ett kommunistland med av överheten bestämda priser). Kunskaperna om marknadsekonomi är närmas obefintliga.

Det var inte riktat till dig utan en allmän reflektion på hur institutionerna verkar bli mer desperata och vill skuldsätta skuldfria människor som inte har ett behov av lån.

Jag ser det som en desperat handling eftersom skuldsättning bör vara det sista alternativet en människa tar till vid dyrare köp. För bostad kan jag förstå, men det här var mer ett "Hej, vi vill erbjuda dig ett lån på 100'000 för konsumtion, så att den där Thailand resan i vinter blir av".

Kan du ge exempel på vilka utlånare det rör sig om. Sms-lån eller banker?

Som sms-lånare kan de ju vara vinstmaximerande att försätta folk i toppbelåning innan en dipp, om den inte blir för stor, för att sedan låta dem betala ränta tickande över flera år till höga räntor då värdet av fastigheten sjunkit och de inte kan låna till låg ränta längre hos utlånaren.

De bettar alltså på prissdipp och vill sno åt sig så många idioter som möjligt?

Man ska veta att Svensson inte vet att marknaden i Stockholm kraschat >10% än då statistiken släpar efter flera månader med sitt sinnessjukt långa glidande medelvärde över tre månader, och liberalerna kan såklart utnyttja sitt informationsövertag.

Genom att rikta sig mot de med ägd bostad slipper de oroa sig för att förlora allt utlånat och låntagaren har en piska/morot att betala tillbaka. Marknaden är alltså isf. de som inte är maxbelånade redan.

Tack för svar men jag kanske inte var specifik nog, så jag tar det igen.

Vill du, Herr Alpha, vara så vänlig och förklara för mig vad prisvariationen i Stockholms kommuner beror på? Det vill säga, de just nu lägre priserna.

Det var inte riktat till dig utan en allmän reflektion på hur institutionerna verkar bli mer desperata och vill skuldsätta skuldfria människor som inte har ett behov av lån.

Jag ser det som en desperat handling eftersom skuldsättning bör vara det sista alternativet en människa tar till vid dyrare köp. För bostad kan jag förstå, men det här var mer ett "Hej, vi vill erbjuda dig ett lån på 100'000 för konsumtion, så att den där Thailand resan i vinter blir av".

Svaret skiljer dock inte. Att jag tog med priser från Luleå var bara av pedagogiska skäl så att det lättare skulle gå att förstå.
Resonemanget är detsamma. Notera att jag tog genomsnittliga bilpriser som exempel också.

Om det är något i det principiella resonemanget du inte förstår eller håller med om så får du gärna ta upp det.

I så fall borde de skicka till mig som är skuldfri. Men det sker inte. Så den gissningen du hade verkar fel.
Jag skulle snarare tro att du matchar någon profil på potentiell låntagare.

Jag fick sådana låne-erbjudanden i slutet på 80-talet. Men har inget minne av att jag skulle fått det senare. Dock får jag erbjudanden om att vara med i något sosse-lotteri. Och där har det gått rejält fel i profilskapandet. Jag är den sista att vara med i något lotteri. Och än mindre någon som vill göda samhällsförstörande socialister.

Bubblare kommer konstant med samma felaktiga argument. Så men behöver ge dem samma svar igen.

Så om man ska följa argumentering i artikeln du tycker tillgångar är rätt sätt att mäta.

Fast då kan man fråga sig om en kommun verkligen ska sitta på en massa tillgångar? De har skatteintäkter som ska täcka utgifterna. Förvaltning av tillgångar är inte deras kärnverksamhet.

Givetvis borde även kommuner följa det finanspolitiska ramverket som staten gör. Det skulle förhindra att de lånar istället för att höja skatten

Du kan ta reda på fakta själv. Du är inte utelämnad till att tjafsa med mig.

http://www.swedbankrobur.se/om-swedbank-robur/swedbank-robur-i-korthet/

"Förvaltar drygt 1000 miljarder kronor"

Ca 3 miljoner sparare.



Inga pensioner. Det är fonder. Du kan sälja och hämta ut pengarna 2 dagar senare.

Det ligger pensionssparande i Robur med.