Citat:
Ska jag utgå ifrån att de 20% som anges som missbrukare inte även har psykiska problem? Trots allt är drog- och alkoholmissbruk fyra gånger vanligare bland svårt psykiskt sjuka jämfört med befolkningen i snitt. Även människor med personlighetsstörningar som antisocial personlighetsstörning missbrukar i högre grad än genomsnittsbefolkningen. För om de som ingår i listningen av personer med diagnoser även ingår i andelen missbrukare, så måste den kvarvarande andelen som inte har bedömts vara större än 20%.
Edit: Obs, att jag inte ifrågasätter den generella bilden ditt inlägg ger. Jag vet inte vad forskningen visar nu, men de siffror jag har sett med åren har nog snarare visat minst lika stor andel psykiskt sjuka bland de som begår mord/dråp, om inte större. Psykiskt sjuka är annars inte extremt överrepresenterade när det gäller att begå brott, inklusive våldsbrott, så länge de inte även är missbrukare, men de verkar vara kraftigt överrepresenterade när det gäller mord/dråp. Sedan gissar jag att mordoffren i de fallen i snitt skiljer sig från mordoffren generellt. När jag läser en nyhet om att någon har t.ex. dödat en förälder, morförälder o.s.v. så misstänker jag i högre grad psykisk sjukdom jämfört med många andra fall av dråp och mord. För att nu inte nämna när det från början framgår att personen inte har försökt dölja sitt brott.
Edit: Obs, att jag inte ifrågasätter den generella bilden ditt inlägg ger. Jag vet inte vad forskningen visar nu, men de siffror jag har sett med åren har nog snarare visat minst lika stor andel psykiskt sjuka bland de som begår mord/dråp, om inte större. Psykiskt sjuka är annars inte extremt överrepresenterade när det gäller att begå brott, inklusive våldsbrott, så länge de inte även är missbrukare, men de verkar vara kraftigt överrepresenterade när det gäller mord/dråp. Sedan gissar jag att mordoffren i de fallen i snitt skiljer sig från mordoffren generellt. När jag läser en nyhet om att någon har t.ex. dödat en förälder, morförälder o.s.v. så misstänker jag i högre grad psykisk sjukdom jämfört med många andra fall av dråp och mord. För att nu inte nämna när det från början framgår att personen inte har försökt dölja sitt brott.
"Psykisk störning" är inte över hela brädet att förstå som ett tillstånd som på ett helt definitivt sätt går att skilja från vad vi kallar normalitet. Det är då mer en oförmåga eller nedsatt förmåga eller kapacitet rörande möjligheten eller viljan att bibehålla normalitet, pga olika livsomständigheter och trauman. Det är slarv med den mentala hygienen, eller nedsatt förmåga att hålla sig mentalt hel och ren, kanske man kan säga. Det kan sammanhänga med nedsatt fysisk kapacitet (mindre funktionella fysiska (invärtes) strukturer) eller nedsatt förmåga att mentalt hantera kraven från omvärlden på ett konstruktivt sätt. Eller både och. Folk hamnar i mentala återvändsgränder och sjunker allt djupare ner. Det kan "gå över på en e.m.", eller successivt bli värre. Omdömet förmörkas, vilket s.a.s. är "vitsen" med störningen.
Det är fullt rimligt att omtala detta som psykisk störning eller dysfunktion, eftersom det är skadligt och ofta kan avhjälpas eller bearbetas. Inte oväntat är det en faktor i mordstatistik.
Men det ska skiljas från andra typer av psykiska varianter och tillstånd som bottnar i annat. Däribland sådana där de flesta mentala kapaciteter slås ut och personen inte anses juridiskt ansvarig för sina handlingar och döms till RPV i stället. Men det är inget som en överläggande mördare kan "räkna med", hur störd denne än är.
