Citat:
Ursprungligen postat av
Kanelgas
Jag tycker det är svårt att bli klok på denna saken och mycket är nog möjligt.
Men hur kan han då ha undvikit att bli upptäckt innan, med tanke på hur många fel han gjort denna gången?
1. Han väljer en brottsplats som han är extremt knuten till.
2. Han väljer ett brottsoffer som många visste kunde knytas till både honom och brottsplatsen.
3. Han utför brottet på ett ställe och sätt som grovt försvårar saneringsarbetet.
4. Han väljer ett brottsoffer som har anhöriga som förväntar offret tillbaka inom några timmar och som vet att Peter Madsen är med offret.
5. Han klarar inte sänka liket ordentligt.
6. Han drar lögner, som han med rätt grundläggande förberedelser borde ha insett hade blivit synade rätt snabbt.
7. Han glömmer göra sig av med komprometterande bevismaterial.
Vad är det egentligen som talar för att brottet var planerat eller att han mördat innan?
1. Att han tycks ha haft en såg med sig?
2. Att han sett på tortyrfilmer och mord?
3. Att han skrivit lite fantasifullt om att begå något sensationellt brott?
4. Att mordet tycks ha varit brutalt?
Fyll gärna på. Av det jag kan se just nu känns det dock aningen tunt jämfört med argumenterna mot, och allt för tunt för att skriva saker som "Självklart har han mördat innan."och så vidare.
Bra frågor.
För att börja med 1-7
Han har för höga tankar om sig själv, är det första man ska tänka på. Han inser helt enkelt inte det du nämner, hans plan är att säga att han satt iland henne ungefär vid den tidpunkt han skulle ha satt iland henne. Eftersom inga spår finns av henne, alls, och PM är en "omtyckt kändis" tror han att alla kommer lita på honom. Hon kommer eftersökas på land. Han tror väl antagligen också att hon inte kommer att börja eftersökas förrän senare under fredagen, tidigast. Vilket kanske också varit fallet om inte KW lyckats få iväg det där SMS'et (hur är det med det egentligen, vad vet vi om det?).
Ubåten är i PM's ögon den ultimata brottsplatsen, på botten av havet. Risken för att bli tagen på bar gärning är lika med noll. Ingen hör hennes skrik. Utom möjligen en militär ubåt i närheten som lyssnar aktivt. Den risken finns faktiskt, men det har han nog inte tänkt på. Ubåten är en skitig plats, och ingen plats som särkilt många människor befinner sig på. Inte heller finns någon anledning för polisen att ens komma nära ubåten, i PM's ögon. KW är försvunnen, inte mördad, hon kommer eftersökas, men aldrig hittas. PM kommer så klart frågas ut, men han kan ju inte veta var hon tagit vägen efter att han satt iland henne. I hans ögon klarade han att sänka liket ordentligt, i praktiken blev det inte så, men han var förbered och hade alla delar som behövdes, vikten räckte bara inte. Trots att han till och med förberett sig genom att punktera kroppen. Det komprometterande bevismaterialet hade han inte räknat med att behöva göra sig av med. Och när det gick snett gjorde han mer än ett misstag. Det som han missade i sin plan från början, var framförallt att faktiskt gå in vid refshaleöen vid 2230, så att ubåten faktiskt befunnit sig där han sedan sa att den skulle ha befunnit sig. Det andra missen var KW's mobil som lyckades skicka SMS-meddelandet. I första hand SMS'et och i andra hand att han aldrig var på refshaleöen är nog det två saker som gjorde att det gick snett från början. Att sänka ubåten var nog ingen del av hans plan från början, utan blev det nödåtgärd han tvingades vidta för att försöka göra sig av med bevismaterialet som han från början trodde att han inte skulle behöva. Och den "varningen" fick han via radion på morgonen när han förstod att det var ett stort sökpådrag då KW inte kommit tillbaka. I det skedet trodde han dock fortfarande att lögnen om refshaleöen skulle hålla.
Det tror jag förklarar 1-7 ganska uttömmande
Det finns mycket som tyder på att han planerat detta från början.
Naturligtvis de saker du skriver.
Men framförallt att summan av alla delar var för sig bildar ett pussel som passar mycket väl ihop i alla delar, och bäst så, om det var planerat.
Ta bara en sådan sak som styckningen. Antag att han inte planerat något sådant. Hur lyckas man då genomföra det, så snabbt, och sedan vara så oberörd. Tänk på vad t.ex. GW sagt i ämnet.
Jämför sedan det scenariot med följande. Antag att han planerat att utföra en styckning, exalterad av alla filmer han sett under en längre tid, eggad men också frustrerad av BDSM-sexet han haft i köpenhamn men där han inte kan gå särskilt långt. Nu är det inte frågan om någon tröskel att ta sig över för att klara av att genomföra en styckning, den är nu istället nattens höjdpunkt, det han sett fram emot, det han längtar efter att få göra. Det är klart att han skrider till verket så fort han kan. Han är inställd på detta. När han är klar är han nöjd och tillfreds. Inga problem att glatt skämt med hans räddare i motorbåten och visa tummen upp till tv-teamet från bryggan. Han är ju där han ska vara och har lyckats med sitt stordåd. Pusselbitarna passar helt enkelt så mycket bättre.