Sverige: landet där det råder stor bostadsbrist

Nej, men eftersom man får något under marknadspris vill många få. Och då blir det kö.

Inte om du, slemhog och andra som försvarar hyresregleringen tar ansvar för det och bygger hyreshus och hyr ut till bruksvärdeshyra.

Om det är billigt att hyra kan man ha flera bostäder.

Jo då det har sålts sådana hus också. I blåkulla i Hagalund har flera hus sålts av allmännyttiga bolaget signalisten. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=103&artikel=3741460

Varför skulle det finnas litet att vinna på det? Har du kollat upp hyrorna i förorten vs kostnaden för att bo i bostadsrätt som dessutom är ombildad?


Det hör inte till saken. Hyresgäster äger inte huset ifråga. Sedan behöver även gamla hus renoveras någon gång och då behövs ordentliga hyresintäkter för att kunna finansiera detta.

Bostadsbristen kommer aldrig att kunna avhjälpas med nyproduktion. Det är alldeles för dyrt som du korrekt har konstaterat. Enda chansen att hjälpa bostadslösa är att avreglera hyressättningen. Då kommer hyresrätter att frigöras på billigare lägen och folk behöver inte köa längre.

Sedan har du fel i att hyressättningen är fri. Presumtionshyror har inget med marknadshyror att göra överhuvudtaget eftersom det är en tidsbegränsad hyra som gäller. Efter 15 år återgår man till vanliga bruksvärdeshyror....

D Carnegie har ombildat med framgång i Rinkeby. Och fick stort intresse från andra områden i Rinkeby för att ombilda där också.

Däremot har du en poäng i att det är hyreshus långt under marknadshyra där hyresgästerna är mest intresserade. Det är där de tjänar mest på att ta byggnaden från reglerad sektor till oreglerad.

Att ombilda HR med presumtionshyra lär inte många vara intresserade av.

Fel, hyresgästföreningen och regeringsutredare kom fram till presumtionshyror inte ska sänkas efter 15 år, those bastards!
Du är inte särskilt påläst.

Marknaden fungerar tydligen även i förorten när ingen tycker det är värt att köpa vid omvandlingar. Men samtidigt byggs tre stora bostadsfastigheter över E18 i Rinkeby. Hur de prissättes blir väldigt intressant att följa.

Att eventuella skulder är små betyder inte att de kan säljas för en spottstyver. De har ett marknadsvärde och ägaren vill sälja till det. Tänk om man skulle tvinga villaägarna att säljs sina villor byggda 1975 för 375 000:- som de kostade när de var nya med motiveringen "de är betalda du får inte begära mer". Kan du föreställa dig konsekvenserna???

Hyrans sätts så att det inte blir förlust för byggherren, hur ska företaget annars kunna överleva? Hur ska någon enda kunna bygga ett hyreshus för uthyrning?

Att folk inte har råd med hyrorna kan lika väl bero på att många har dåliga inkomster. Det kan bero på grund av dålig utbildning. Låt oss börja i den änden, skicka folk att utbilda sig i stället så de kan tjäna mer och hyra eller köpa det som finns. Just nu finns mycket nytt ledigt.

1. Det framgår inte av artikeln vilka av fastigheterna i Hagalund som såldes till hyresgästerna. Ifall man avser de där gula eller blå miljonprogramsbyggnaderna så sköttes stället åtminstone tidigare som så att de packade ihop lägre tjänstemän och kvalificerade arbetare i ett fåtal av husen och placerade pöbeln+resten i de övriga. Sedan sköttes också de byggnaderna mer noggrant medans resten egentligen skulle rivas tämligen omgående och därför inte sköttes särskilt noggrant. Sedan var de ju byggda med kompetensen hos en av Stockholms läns mer kvalitativa byggare så rent tekniskt kommer de nog att stå i 50 år till utan mer än kosmetisk skötsel.
1.1. Blåkulla är sannolikt på tio-i-topp listan över de mest stadsplanerings vanskötta områdena i Stockholms län. Det har i princip alltid varit så av historiska skäl - närheten till infrastrukturen.
1.2. Rent historiskt skapades stället som ett ställe för hantverkare och småföretagare med kopplingar till godset stora frösunda. Eftersom SJ inte hade något intresse av toppen på kullen gick det väl att bygga småstad där. De började med en avstyckningsplan för småhus. Sedan blev det en regleringsplan och det mesta gick ganska bra. Efter ett tag dök SJ upp och krävde mark för nödvändiga tåg. Efter långa rättsprövningar fick de marken men under bygget skadades Hagalundsbebyggelsen svårt genom grundvattenförändringar som sänkte grundvattnet och drog ur vattnet ur brunnarna. Hagalund blev beroende av sin inte helt vänligt inställda omgivning... Efter expropriationerna så upptäckte grannarna att Hagalund - det kan man expropriera - så då blev de exproprierade av privata intressen men markägarna föll till föga och sålde marken till ganska lågt pris (enligt deras egna rättsutsagor, bl.a. nuvarande Arenastaden, Råsundavägen (Stockholmsvägen) med ca 20m på varje sida m.m.). Efter detta så dök länsarkitekterna upp och då skulle det minsann bli ordning på stället så att järnvägen kunde komma fram - varför all privat mark skulle underställas Hagalunds municipalsamhälle - som i sin tur var underställt länsstyrelsen och länsarkitekterna. Efter ett tiotal planförslag av länsarkitekterna Blanck och Stenfors såg hela stället vansinnigt ut med brandväggar åt alla håll och kanter för att visa hänsyn mot olika järnvägs och bangårdsförslag som rent teoretiskt en gång i tiden förelegat (men som SJ avstyrkte vid planläggningen) - antagligen experimenterades det en hel del och länsarkitekterna ville uppnå en plan som aldrig skulle behöva ändras - igen. 1930 kunde Konungen till slut fastställa en plan för Hagalund av arkitekten Stenfors - det gjordes dock med förbehållet att planen bara skulle gälla i tillämpliga delar - detta eftersom planen fortfarande var experimentell&illegal till sin natur samt att den enligt lagstiftningen skulle upphöra att gälla efter ca. 1 år. 1932 fastställdes en liknande plan med ungefär samma förbehåll - även den skulle bara gälla där den inte begränsades av lagen. Eftersom tiden sprungit i kapp länsarkitekten i rättsväsendet hade det vid den tiden blivit allmänt känt att denne dels jagades i alla möjliga rör i rättsväsendet&civilrätten samt inom politiken (den var ej opolitisk utan liberal - och dessutom påpekade hen att denne inför JO och mr. Nothin att han minsann suttit i mr. Nothins knä och smekt dennes lår varför slutet inte blev så uppseendeväckande för JO) så ville ingen längre rätta sig efter dennes planer.
1.3. Hagalund var alltså ganska vildvuxet vid den tiden med många separata viljor och omgivet av fiender utom möjligen vid bangården. Så då blev de instoppade i Solna stad precis som alla andra som närliggande orter som illegalt planerats av arkitekturens kriminelle gossen ruda - Arkitekt Stenfors. Solna stad beslutade tämligen omgående att jämna stället med marken på inrådan av stadsarkitekterna och stadsingenjörerna (ingenjörerna representerades då av privata intressen). Men det blev inget med saken för att det saknades ekonomi och politikerna ville inte. Efter att mr. Hjalmar Mehr tog befälet över länsstyrelsen blev det dock andra bullar då en av Mehrs första åtgärder var att tvinga stadsarkitekten att lämna ut komprometterande information om stadsstyret varefter de var inte bara var lagligen tvungna att lyda. Så Hagalund revs i princip totalt och såg ett tag ut som Hiroshima trots att man lovat att det inte skulle ske. Därefter har stället omplanerats i flera omgångar för att bli vad som står där där nuförtiden. Den ytterst ansvarige på tjänstemannasidan kallade resultatet för en total dårskap som bara denne bar ansvaret för - men galenskaperna fortsatte även efter dennes pension och naturliga död.


1. Det är svårt att jämföra sådana priser rakt av.

2. Där har du rätt. När byggnaden ska ersättas måste det finnas ekonomi till det.

3. Tvärtom är nyproduktion det enda sättet att råda bot på både wants&needs. Däremot riskerar en överdriven nyproduktion att skapa problem senare i termer av ekonomisk stabilitet, underhåll och respektabilitet i bostadsbeståndet. Det är alltså viktigt att nyproduktionen utförs väl och att man inte bara bestämmer "att nu ska vi spika upp 2.000.000 bostäder" och sedan kör mot målet med alla medel.

4. Snarare har man väl lovat att presumptionshyrorna ska få behållas även efter 15 år. Däremot har presumptionshyreshusägaren ingen garanti för att politikerna inte ska få ändra budet i framtiden även om det nuförtiden är svårliggjort med hänsyn till det internationella rättsläget som binder Sverige.

Den är säkert inte fri, men det är inte poängen. Somliga påstår att det inte byggs för att bygget går med förlust p g a hyresregleringen. Så är alltså inte fallet, byggbolaget får ta ut hyror som täcker kostnaden för bygget. Att det inte byggs mer har andra orsaker. Det är brist på lämplig mark, bostadsbyggande är en osäker investering, det saknas detaljplaner. Det är inte bara att bygga hus, det måste finnas vägar ock skolor, det ska fungera med vatten och avlopp, det är en komplicerad process.

Menar du att folk hyr tio lägenheter för att bunkra upp med? Möjligt men osannolikt, det får väl i så fall styras upp med kontroll och regler. Tror inte att sånt hände ens under Miljonprogrammets subventionerade husbyggen.
Hundra års återkommande finanskriser har lärt oss att marknadskrafterna måste tyglas för att ine löpa amok. Det finns nog inget land i världen där marknadskrafterna på alla samhällsområden fått fritt spelrum, även i den värsta bananrepublik vet man att kapitalismen måste hållas i schack med lagar och regler. I ingen av alla fungerande och välmående demokratier i västvärlden är det marknadskrafterna som styr.

Poängen som förs fram är att när marknadskrafterna får råda blir det inte brist och köer, men med regleringar uppstår det.

Vad är "marknadspris"? Hur vet jag om bostaden jag ska hyra är över eller under marknadspris? Jag hyr en bostad för att jag behöver nånstans att bo, inte för att det är så billigt. Man kan inte mer än äta sig mätt, samma sak gäller nog för boende.

Vi tar ansvar för det genom att rösta fram en regering som förhoppningsvis ser till att Allmännyttan bygger billiga bostäder, det är så demokratin fungerar.

Javisst. Potatis är billigt, du har väl hela källaren full?
Problemet går säkert att lösa. Som det brukar stå i butikerna när något reas ut: "Max en vara per kund".

Det kanske finns värre saker än köer. Om fri hyressättning gäller kanske inte alla har råd att bo, och det är nästan värre. Problemet som uppstår när marknadskrafterna får styra är att det bara produceras sånt man kan tjäna mycket pengar på. Ingen bygger billiga bostäder. Marknaden är inte intresserad av att bygga bort bostadskrisen, en skapad brist på bostäder är nödvändig för att hålla uppe priserna.

Folk som har det gott ställt klarar sitt boende på egen hand, det som behöver byggas mer av är för de med små inkomster.
Att försöka få bort fattigdom genom utbildning är ett lovvärt projekt, men tyvärr ganska svårt att genomföra och det kommer ta lång tid. Alla lämpar sig inte för högre utbildningar, och många politiska partier vill tvärtemot detta sänka lönenivåer och införa nya låglönejobb.