Hej,
jag försöker råda bot på ett hälsoproblem som gäckat mig under flera års tid. Problemen började när jag var 16 och jag är idag 23. De kom inte över en natt, utan smög sig på stegvis under åtminstone ett par månader. Jag ska summera kort vad som har hänt och varför shbg är relevant för sammanhanget.
Symptom:
1) Min sexlust försvann och jag fick svårt att få erektioner. Inga fler spontana erektioner, morgonstånd, "våta drömmar", osv.
2) Min koncentrationsförmåga försämrades och jag går runt med en konstant känsla av att vara "grötig" i skallen.
3) Mitt känsloliv mattades av och jag har svårt att bli arg, ledsen, uppspelt, osv.
4) Jag känner mig konstant trött, hängig, omotiverad. Jag får inga adrenalinsläpp vid fysiska aktiviteter och har svårt att prestera.
Åtgärder:
1) I min ungdom var jag i kontakt med skolhälsan, ungdomsmottagning, osv. Där hette det att problemen skulle gå över med tiden. Tvärtom, de blev snarast värre.
2) Samtal med psykolog. Det gav ingenting. Efter ett antal möten stod det klart att det inte gick att hitta någon inre psykologisk orsak till problemen. Med undantag för mina hälsoproblem har jag alla förutsättningar att leva ett bra liv. Underbar familj, vänner, hyfsat intelligent, attraktiv, och gör mitt bästa för att arbeta hårt och ha en bra inställning till livet.
3) Kontakter med vården. Jag har träffat och konsulterat med flera olika läkare och prövade under tre års tid att äta fyra olika antidepressiva preparat (fluoxetin, venlafaxin, voxra och brintellix) utan framgång. De tog också prover utan att hitta avvikelser. De mätte dessutom blodflödet i mitt organ och kom fram till att den rent mekaniskt fungerar som den ska. Jag har också blivit utvärderad av en psykolog (inom psykiatrin) som kom fram till att jag inte har ADHD, Aspergers, borderline, eller någonting liknande.
4) Tränar så mycket jag kan. Äter tillskott för zink, magnesium, järn och D-vitamin och försöker hålla en allmänt sund livsstil.
5) Betalat för egna blodprov och kollat allt man kan kolla. Inga avvikelser. Förutom två saker: shbg och kortisol. Kortisolet hamnade på 553 (100-535). När jag sedan tog om provet på en vårdcentral hamnade det emellertid på 672, men där låg referensintervallet på 240-730, så det ansågs vara som det skulle. Jag har inte följt upp det, men nämner det för sakens skull.
Läget idag:
Det förhöjda shbg ledde fram till nya försök att kontakta vården och kanske få till en lösning. Med undantag för de så kallade mansbrösten har jag flera symptom som stämmer in på just testosteronbrist. De tog nya prover och kom fram till följande:
Testo: 16 (8.6–29)
Shbg: 75 (18–54)
Bioaktivt testo: 4.7 (4.4–14)
De drog slutsatsen att mitt testo-resultat inte ger anledning till några medicinska åtgärder och att de inte kommer att göra något på den punkten. Visserligen erbjöds jag psykologsamtal, men jag har redan försökt det och upplevde inte att det gav någonting. Mina besvär är dessutom inte avgränsade till den sexuella problematiken, utan skär in i ett bredare spann av symptom, som jag har svårt att se hur man ska kunna behandla med samtalsterapi.
Just nu är jag på en väldigt mörk plats. Jag har ingen aning om hur jag ska lösa det här och det verkar som att alla möjligheter är uttömda. Om inte ni på FB har några förslag. Jag försöker hålla huvudet kallt, men är i princip tillräckligt desperat för att pröva vad som helst. Det jag undrar:
1) Finns det något sätt att sänka shbg på, så jag åtminstone kan pröva om det ger någon effekt?
2) Finns det någonting annat detta kan bero på, som läkarna förbisett?
Alla förslag är synnerligen uppskattade.
jag försöker råda bot på ett hälsoproblem som gäckat mig under flera års tid. Problemen började när jag var 16 och jag är idag 23. De kom inte över en natt, utan smög sig på stegvis under åtminstone ett par månader. Jag ska summera kort vad som har hänt och varför shbg är relevant för sammanhanget.
Symptom:
1) Min sexlust försvann och jag fick svårt att få erektioner. Inga fler spontana erektioner, morgonstånd, "våta drömmar", osv.
2) Min koncentrationsförmåga försämrades och jag går runt med en konstant känsla av att vara "grötig" i skallen.
3) Mitt känsloliv mattades av och jag har svårt att bli arg, ledsen, uppspelt, osv.
4) Jag känner mig konstant trött, hängig, omotiverad. Jag får inga adrenalinsläpp vid fysiska aktiviteter och har svårt att prestera.
Åtgärder:
1) I min ungdom var jag i kontakt med skolhälsan, ungdomsmottagning, osv. Där hette det att problemen skulle gå över med tiden. Tvärtom, de blev snarast värre.
2) Samtal med psykolog. Det gav ingenting. Efter ett antal möten stod det klart att det inte gick att hitta någon inre psykologisk orsak till problemen. Med undantag för mina hälsoproblem har jag alla förutsättningar att leva ett bra liv. Underbar familj, vänner, hyfsat intelligent, attraktiv, och gör mitt bästa för att arbeta hårt och ha en bra inställning till livet.
3) Kontakter med vården. Jag har träffat och konsulterat med flera olika läkare och prövade under tre års tid att äta fyra olika antidepressiva preparat (fluoxetin, venlafaxin, voxra och brintellix) utan framgång. De tog också prover utan att hitta avvikelser. De mätte dessutom blodflödet i mitt organ och kom fram till att den rent mekaniskt fungerar som den ska. Jag har också blivit utvärderad av en psykolog (inom psykiatrin) som kom fram till att jag inte har ADHD, Aspergers, borderline, eller någonting liknande.
4) Tränar så mycket jag kan. Äter tillskott för zink, magnesium, järn och D-vitamin och försöker hålla en allmänt sund livsstil.
5) Betalat för egna blodprov och kollat allt man kan kolla. Inga avvikelser. Förutom två saker: shbg och kortisol. Kortisolet hamnade på 553 (100-535). När jag sedan tog om provet på en vårdcentral hamnade det emellertid på 672, men där låg referensintervallet på 240-730, så det ansågs vara som det skulle. Jag har inte följt upp det, men nämner det för sakens skull.
Läget idag:
Det förhöjda shbg ledde fram till nya försök att kontakta vården och kanske få till en lösning. Med undantag för de så kallade mansbrösten har jag flera symptom som stämmer in på just testosteronbrist. De tog nya prover och kom fram till följande:
Testo: 16 (8.6–29)
Shbg: 75 (18–54)
Bioaktivt testo: 4.7 (4.4–14)
De drog slutsatsen att mitt testo-resultat inte ger anledning till några medicinska åtgärder och att de inte kommer att göra något på den punkten. Visserligen erbjöds jag psykologsamtal, men jag har redan försökt det och upplevde inte att det gav någonting. Mina besvär är dessutom inte avgränsade till den sexuella problematiken, utan skär in i ett bredare spann av symptom, som jag har svårt att se hur man ska kunna behandla med samtalsterapi.
Just nu är jag på en väldigt mörk plats. Jag har ingen aning om hur jag ska lösa det här och det verkar som att alla möjligheter är uttömda. Om inte ni på FB har några förslag. Jag försöker hålla huvudet kallt, men är i princip tillräckligt desperat för att pröva vad som helst. Det jag undrar:
1) Finns det något sätt att sänka shbg på, så jag åtminstone kan pröva om det ger någon effekt?
2) Finns det någonting annat detta kan bero på, som läkarna förbisett?
Alla förslag är synnerligen uppskattade.
