Frågor och svar om Autism [Sammanfogad //Mod] (tidigare: "Frågor och svar om Asperger")

Hoppas det finns nå bra i din kommun. Där jag bor är AS-föreningens aktiviteter och sånt väldigt dött. LSS har haft nån grupp som jag gått i, men flera år emellan. Vilket är synd då dom är väldigt bra.

Började på en sysselsättning idag, ett tvätteri. Inte dom roligaste arbetsuppgifterna men känns bra att ha nå att göra. Bara tre timmar varannan dag nu i början, men känns som en bra start efter varit sjukskriven rätt länge.

Hur är era politiska värderingar?

Jag är med i 2 engelsktalande grupper för folk med AS och autism på Facebook, och där verkar det vara, med grov majoritet, att folk är väääldigt långt åt vänster. Det känns lite granna som ett mini-Tumblr i de grupperna, ärligt talat. Och det gör att det krockar lite granna med mig som snarare ser mig själv som mitten med lutning åt höger snarare. Jag har definitivt fler konservativa värderingar än liberala, fast jag har även liberala vilket gör att jag vill se mig själv någonstans runt mitten och inte rätt och slätt höger.

Skiljer sig svenska aspiesars politiska värderingar från amerikanska, månne?

Har egentligen inget intresse för politik men PK- och SJW-epidemin som är och har varit ett bra tag har gjort att jag pratar och skriver som att jag har "icke-PK åsikter". Enbart för att jävlas när jag märker att det är SJWs i min omgivning. Är rätt liberal egentligen.

En intressant notering - min notering är annars att många Aspies istället svänger lika mycket långt ut till höger.

För att ge ett kort exempel, så kan ju nämnas att alla dom tre extremhögerkändisarna Lasermannen, Lasermannen II, och Breivik alla har diagnosen Asperger Syndrom/AutismSpektrumTillstånd.

Jag har även noterat att en del som skriver på dom högerextrema forumen här på Flashback har nämnt att dom har diagnosen Autism/Asperger också.

(den andra halvan, på dom forumen, som jag sett erkänna någon diagnos, är i regel dom som skriver på konspirationsforumen också... där verkar det vara SCHIZOID-spektrumstörning som gäller)


Dock är alla dom AS-are som är extremhöger som jag mött/sett/interagerat med, alla MÄN - dom få kvinnor med AS som jag mött/sett/interagerat med verkar istället vara extremVÄNSTER personer.

En intressant notis, då det är något fler kvinnor som röstar på vänsterpartiet och det faktum att det är dubbelt så stort antal män som röstar på SD, än det är kvinnor som röstar på SD.


Referenser:
-----------------
https://nyheter24.se/nyheter/politik/869878-sverigedemokraterna-bara-kvinnor-rostat

http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/demokrati/partisympatier/partisympatiundersokningen-psu/pong/statistiknyhet/partisympatiundersokningen-psu-i-maj-2017--val-idag/

Jag har svårt att koncentrera mig när jag pratar med folk face-to-face. Det brukar underlätta till stor del om jag undviker ögonkontakt, t ex genom att titta ned (Leif GW Persson är ett bra exempel) - men då upplever jag att personen blir förolämpad istället. Men det funkar bra.

Hemma kan jag föra ett bra samtal med grannen på våningen under om det finns en dörr stängd emellan. Men det brukar inte uppskattas.

På jobbet märker kollegor och även chef att jag hellre Skypar dem än går direkt till deras skrivbord och pratar. Jag gillar inte heller om någon kommer direkt till mig, i synnerhet om jag inte är förberedd på detta. Jag blir otroligt nervös och stressad.

Jobbar med IT. Hemma på fritiden intresserar jag mig för matematik, fysik och datavetenskap och kan sitta djupt i sådana problem flera timmar i sträck... är väldigt lugn person i övrigt, så tror inte det kan vara någon släng av ADHD. Men kan det vara aspergersyndrom? Någon som känner igen sig?

Du kanske bara är introvert, socialfobisk och har ett känsligt sensorium. Kanske har du som en effekt härav ett stort behov av enskildhet för återhämtning? Normalitet är ett spektrum av dimensioner och variabler utmed dessa dimensioner. Min uppfattning är att diagnoserna autismspektrumstörning och AD/HD sätts lite väl lättvindigt. Men visst händer det ännu att såna tillstånd missas av skola, vård osv, eller klassas som något annat.

Om man har ovanstående drag, men inte nödvändigtvis uppfyller fullt ut arten eller graden av symptom som motiverar autismspektrumstörningsdiagnos, så kan man med tilltagande mognad och erfarenhet medvetet styra beteenden så att de lättare smälter in i "neurotypa" miljöer; även om det förstås kostar energi. Inom vissa ramar kan man vänja sig. Under livets gång lär man känna sig och förhandlar med sig själv hur mycket man är beredd att så att säga anpassa sig eller vidga sin repertoar av handlingssätt.

Går en neuropsykiatrisk utredning nu, men känner mig jävligt splittrad. Vissa saker stämmer precis och vissa är helt uppåt väggarna. Känns som jag inte passar in nånstans...

Det som talar för; jobbigt med stress, gillar inte hundjävlar som skäller, billarm, måsjävlar på sommaren (men ingen gillar väl att bli störd när man ska sova eller vill koppla av?) , väldigt stora igångsättningsproblem-skiter i att tvätta och min personliga hygien, problem med intryck; blir ofta alltför uppspelt i sociala situationer och pratar för mycket och för högt.
Väldigt trött hela tiden, men det kan ju härröra ur en depression också. Kan ligga till sängs i tre dygn på raken.

Mot; Lätt för att "läsa av folk och stämningar", inte svårt för "kallprat", snarare tvärtom, inget jättestort specialintresse; mer att jag tröttnar rätt fort och blir intresserad av nåt annat (pluggat många obskyra fristående kurser på universitetet), inga empati problem, har snarare för mycket, var väldigt fäst vid djur som liten och trodde till å med att en husfluga var mitt "husdjur", var rätt så "needy"-sökte trygghet överallt. Det gör jag nog fortfarande

Känns lite som att jag är en blandning av ADHD/ADD och Autism.

Det var välan min spontana tanke också - att du förefaller endast ha lättare Asperger-symptom - du är m ao en såkallad atypisk autist, som kanske inte ens hade nått upp till diagnosen innan den breddades iom införandet av AutismSpektrumstörning/autismspektrumtillstånd - och att dina större problem snarare har att göra med vad vissa forskare kallar SCT, vad som på 80-talet kallades ADD.

Jag själv har inte diagnosen AST, men just diagnosen ADD och ser flertalet paralleller i dig - som en liten notis så kan välan nämnas att jag testar något högre i flertalet autismdimensioner än genomsnittet, men att det ändå är på tok för lågt för att riktigt nå upp till diagnosen.

Dock ska du nog inte förkasta en AS diagnos nödvändigtvis, eftersom att medicinering och behandling av ADD är såpass begränsat och vissa av oss har sådana stora funktionsbortfall att vi kommer ha livslånga problem att alls fungera någorlunda i samhället att en AS diagnos kan vara av extrem godo och fördel - personer med AS har trots allt mer rättigheter pg a att dom också inte går att behandla.

Mjoo, jag har ju läst dig här på forumet med stort intresse! Både för att vi verkar dela symtombild och för att du verkar ha en stor kunskap om mediciner.
När det gäller det senare så verkar det ju vara lite komplicerat att få till något verkningsfullt. Har ju provat Voxra, vilket var okej till en början, förutom att den ju ökar ångest, nervositet och sömnsvårigheter. Dessutom verkar effekten avta med tiden.

Och nä, jag går inte utredningen primärt för att få en diagnos i sig, mer för att kanske få ett verktyg som kan hjälpa mig bättre i vardagen.

Hur långt har du kommit i din utredning?

Det känns som man ofta hamnar i diskussioner och debatter när man träffar folk med diagnosen.