Många invandrare tar inte lån även om de skulle ha råd. Följaktligen blir efterfrågan på hyreslägenheter hög. Det är i grunden en integrationsfråga om låneinstituten får rätt att erbjuda lån där de slipper använda ordet ränta.
Ordet JAK är en förkortning av orden "Jord Arbete Kapital"
"1965 startade Jord Arbete Kapital – riksförening för ekonomisk frigörelse efter en dansk förlaga startad 1931. Namnet blev snart JAK Riksförening. Ändamålet var att "sprida information om räntans skadeverkningar på samhället och att främja ekonomiskt samarbete för genomförandet av räntefri finansiering" https://sv.wikipedia.org/wiki/JAK_Medlemsbank
__________________
Senast redigerad av alipo 2017-09-08 kl. 08:35.
En vettig dom. Trots att muslimska banker och JAK (som inte ar en muslimsk bank men som erbjuder krediter som lampar sig for den som lider av just den muslimska varianten pa vidskeplighet) rent tekniskt inte sager sig ta ut nagon ranta har de andra mekanismer som innebar samma sak; effektiv ranta helt enkelt.
Sharia har traditionellt en mycket pragmatisk tillampning aven om manga skulle kalla det hyckleri. Gud har forbjudit ranta. Bra, da tar vi ingen ranta. Istallet hittar vi pa nagot annat, som att den som lanar pengar ocksa forbinder sig att ge en gava vid aterbetalningen. Att gavan och ranta blir precis samma sak spelar ingen roll. Gud ar allmaktig och om han ville forbjuda sadana gavor skulle han ju ha gjort det.
Det kanske blir lite jobbigt for de som ar valdigt vidskepliga och faktiskt tror att en overnaturlig kraft kommer att straffa dem om de betalar ranta som dessutom kallas for ranta men det far de nog leva med. Kanske kan psykolog eller till och med psykiater hjalpa om det blir for hemskt for dem. De kan ocksa aka hem om det inte passar.
JAK banken är inte muslimsk. Aldrig varit och kommer aldrig bli. Så varför TS kallar den muslimsk bank är ett mysterium.
Är det en del i propagandan att öka hatet mot muslimer?
JAK påstår inderligt selv at de følger muslimsk bankskik. Men din påstand er interessant, den viser hvordan muslimer er meget hurtige at forklare bort med "Islam har ikke noget med Islam at gøre" såfort det riskerer at sætte Islam i dårligt lys. Men jeg her gennemskuet Jer længe siden
En vettig dom. Trots att muslimska banker och JAK (som inte ar en muslimsk bank men som erbjuder krediter som lampar sig for den som lider av just den muslimska varianten pa vidskeplighet) rent tekniskt inte sager sig ta ut nagon ranta har de andra mekanismer som innebar samma sak; effektiv ranta helt enkelt.
Sharia har traditionellt en mycket pragmatisk tillampning aven om manga skulle kalla det hyckleri. Gud har forbjudit ranta. Bra, da tar vi ingen ranta. Istallet hittar vi pa nagot annat, som att den som lanar pengar ocksa forbinder sig att ge en gava vid aterbetalningen. Att gavan och ranta blir precis samma sak spelar ingen roll. Gud ar allmaktig och om han ville forbjuda sadana gavor skulle han ju ha gjort det.
Det kanske blir lite jobbigt for de som ar valdigt vidskepliga och faktiskt tror att en overnaturlig kraft kommer att straffa dem om de betalar ranta som dessutom kallas for ranta men det far de nog leva med. Kanske kan psykolog eller till och med psykiater hjalpa om det blir for hemskt for dem. De kan ocksa aka hem om det inte passar.
Nu är det ju så att låna till bostad är något som många invandrare i Sverige helt enkelt inte gör. Då återstår att hyra sin bostad. Hur fungerar det i andra västländer med stora immigrantbefolkningar? Är det samma sak där, att många undviker bolån eftersom lånen innebär att det tas ut något som uttryckligen kallas för ränta?
__________________
Senast redigerad av Demokraturdn 2017-09-08 kl. 10:13.
Nu är det ju så att låna till bostad är något som många invandrare i Sverige helt enkelt inte gör. Då återstår att hyra sin bostad. Hur fungerar det i andra västländer med stora immigrantbefolkningar? Är det samma sak där, att många undviker bolån eftersom lånen innebär att det tas ut något som uttryckligen kallas för ränta?
Har du en källa på att invandrare undviker att ta lån på grund av ordet ränta?
STOCKHOLMS TINGSRÄTT
Patent- och marknadsdomstolen DOM
2017-06-30
Mål nr
PMT 5043-17
..... JAK
Sakomständigheterna i målet är inte tvistiga. Tvisten mellan parterna rör i stället en
rent rättslig fråga. JAK och KO har olika uppfattningar om vad som utgör ränta. JAK
anser att den hyra som betalas till den som ställer sitt kapital till förfogande för utlåning
är ränta. JAK är av etiska skäl emot sådan ränta och verkar för en räntefri ekonomi. JAK tar som konsekvens inte ut någon ränta vid utlåning och betalar inte heller
någon ränta vid inlåning i banken. Många av JAK:s kunder får av religiösa skäl inte
betala hyra för pengar, dvs. det som JAK anser vara ränta.
Däremot måste JAK precis som alla andra banker ta betalt av sina utlåningskunder för
att täcka bankens kostnader för administration, kreditförluster och konsolidering av
banken och liknande. Denna kostnad, som JAK benämner lånekostnad, tas ut som en
procentsats av lånebeloppet, men utgör inte med JAK:s synsätt ränta. JAK informerar
självfallet sina kunder och presumtiva kunder om nyssnämnda förhållanden och vilka
avgifter som JAK tar ut och hur de beräknas. JAK upplever inte att denna information
har missförståtts så att kunderna trott att det varit gratis att låna hos JAK.
KO förhåller sig till begreppet ränta så som detta är att förstå enligt konsumentkreditlagen,
vilket gör att det som JAK betecknar som lånekostnad också ska betecknas som
ränta.
Frågan i målet rör om en tillämpning av räntebegreppet enligt konsumentkreditlagen i
förhållande till JAK strider mot den i förhållande till konsumentkreditlagen överordnande
regleringen i 2 kap. 1 § första stycket 6 RF och artikel 9 (1) i EKMR (jfr 11 kap.
14 § RF). Dessa regleringar gäller också i förhållande till JAK som juridisk person.
Samma bank har stämt ett antal vanliga ”svennebannan”-kunder och krävt dem på ränta, vilket KO också indikerar "Bankens krediter är inte räntefria”. Vet som sagt inte vilka trosuppfattningar som JAK avser i domen, men vad jag vet finns det bara en religion som inte tillåts betala ränta. Å andra sidan klämmer de också till med "ideologier" men specificerar inte vilka dessa skulle utgöra.
HUDIKSVALLS TINGSRÄTT DOM
2014-06-16
Mål nr
T 271-14
JAK Medlemsbank ansökte om stämning mot NN1 och NN2 och
yrkade att de solidariskt skulle förpliktas att till Banken betala 1 195 277 kr 99 öre
samt ränta, inkassokostnader och rättegångskostnader på närmare angivit sätt. Då
NN1 och NN2 inte inkom med svaromål meddelade tingsrätten den 13
januari 2014 i mål nr T 1972-13 tredskodom gentemot NN1 och NN2,
varvid Bankens talan bifölls. Som grunder för sin talan åberopade Banken att i enlighet
med ett mellan Banken och NN1 och NN2 upprättat skuldebrev, med
kreditnummer 3076220015, har makarna NN erhållit ett kreditbelopp om 1 500 000
kr. Då NN1 och NN2 försummat att reglera krediten i enlighet med
kreditvillkoren har krediten sagts upp till förtida betalning och krediten är förfallen till
betalning i sin helhet. Ränta och dröjsmålsränta är avtalad.
HUDIKSVALLS TINGSRÄTT DOM
2016-03-22
Mål nr
T 1041-15
JAK har yrkat att tingsrätten ska förplikta NN1, NN2 och NN3 att solidariskt till banken betala 159 757 kr 38 öre och ränta på sätt som framgår av domslutet samt ersättning för förfallna låneavgifter med 2 886 kr och för påminnelseavgifter med 180 kr. Vidare har ersättning yrkats för rättegångskostnader.
JAK har som grund för och till utveckling av sin talan anfört i huvudsak följande. Efter
ansökan daterad den 7 september 2006 beviljades NN1 och NN2 en
kredit om 265 000 kr med lånenummer 3087 5971 013 hos JAK. NN3
tecknade borgen så som för egen skuld upp till ett belopp om 190 000 kr för kredittagarnas
förpliktelser enligt skuldebrevet. På grund av att NN1 och NN2
inte reglerade sin skuld i enlighet med de för skuldebrevet gällande allmänna villkoren
sades krediten upp till betalning i förtid. Tre betalningspåminnelser hade dessförinnan
skickats till NN1 och NN2. Krediten förföll till betalning i sin helhet
den 4 maj 2014. NN3 betalade inte i enlighet med borgensåtagandet. Den 7
maj 2014 skickade JAK, genom Lindorff Sverige AB, inkassokrav till NN1
och NN2 i enlighet med inkassolagens bestämmelser. NN2 och Lindorff
Sverige AB träffade en uppgörelse om avbetalning som även omfattade NN1s
och NN3s betalningsansvar. Eftersom betalning inte gjordes ansökte JAK om betalningsföreläggande mot NN1, NN2 och NN3 i
januari 2015. Efter att svarandena bestritt betalningsansvar ansöktes om stämning.
JAK:s rätt till ränta, ersättning för avgifter och ersättning för kostnader för att driva in
fordran är avtalad.
YSTADS TINGSRÄTT DOM
2015-11-18
Mål nr
T 2808-15
l. Yrkanden
l. l JAK yrkar att NN1 ska förpliktas att till JAK betala,
a) ett kapitalbelopp om 258 430 kr,
b) upplupen ränta per den 27 oktober 2015, med 18 702,59 kr jämte löpande ränta
på kapitalbeloppet med den räntesats som vid var tid tillämpas av JAK för krediter
av detta slag, f.n. 8,00 %, från och med den 28 oktober 2015 till dess full betalning
sker,
c) ersättning för påminnelseavgift å 60 kr (6 st.) och förfallna låneavgifter om totalt
4 571 kr, ett sammanlagt belopp om 4 931 kr enligt de för skuldebrevet gällande
allmänna villkoren,
d) ersättning för inkassokostnad med 180 kr för krav avsänt den 31 oktober 2015,
enligt de för skuldebrevet gällande allmänna villkoren,
e) ersättning för kostnader med 680 kr, varav 300 kr avser grundavgift och 380 kr
ombudsarvode avseende ansökan om betalningsföreläggande, enligt de för
skuldebrevet gällande allmänna villkoren,
f) ersättning för kostnad för partsdelgivning med l 000 kr, enligt de för skuldebrevet
gällande allmänna villkoren, samt
g) ersättning för rättegångskostnader med ett belopp som kommer att preciseras
senare.
2. Grunder
2.1 Grunden för yrkandet är att JAK har en fordran mot NN1 avseende kredit nr 3036
9150 19, vilken är oreglerad. Beviljat kreditbelopp uppgick till 260 000 kr och
kredittagare är NN1. På grund av att NN1 inte reglerade sin skuld i enlighet
med de för skuldebrevet gällande allmänna villkoren sades krediten upp till förtida
betalning och krediten förföll till betalning i sin helhet den 30 oktober 2014.
2.2 JAKs rätt till ränta och ersättning för avgifter är avtalad.
2.3 JAKs rätt till ersättning för sina kostnader för att driva in sin fordran är avtalad.
3. sakomständigheter m.m.
3.1 JAK beviljade NN1 en kredit om 260 000 kr med lånenummer 3036 9150 19 efter
ansökan daterad den 26 augusti 2013 (bil. 1).
3.2 I enlighet med de för skuldebrevet allmänna villkoren sade JAK upp krediten på grund
av bristande betalning och krediten förföll till betalning i dess helhet den 30 oktober
2014.
3.3 Den 31 oktober 2014 skickade JAK, genom Lindorff Sverige AB, inkassokrav till
NN1 i enlighet med inkassolagens bestämmelser.
3.4 Då varken uppgörelse träffades eller betalning erlades av NN1 ingav JAK, genom
Lindorff Sverige AB, en ansökan om betalningsföreläggande den 18 november 2014.
3.5 Då kronofogden inte lyckades att delge NN1 i mål om betalningsföreläggande (bil.
l) antog JAK erbjudande om partsdelgivning och gav i uppdrag till Aptic Delgivning AB
att ombesörja delgivningen. Aptic Delgivning AB lyckades inte heller att delge svaranden
varför JAK ansöker om stämning.
JAK var väldigt intressant map bolån under tidigt åttiotal när bankräntorna var skyhöga. Var själv på ett möte vid den tiden och då var Ander Linder dragplåstret. Inga som helst muslimvibbar då.
Ränta har människor tagit ut på något sätt långt innan pengar uppfanns. Det är en rent intuitiv sak som de enklaste naturfolk förstår.
Om jag ett år hjälper grannen att lyfta bort stora stenar från hans åker så vill jag ju ha något extra för det eftersom arbetet med min egen åker försenas. Det hjälper alltså inte att han nästa år hjälper mig istället.
Endast moderna flumfilosofer helt bortkopplade från verkligheten tror att det kan fungera på något annat sätt. De konstruerar något komplicerat system så att de kan lura sig själva att det inte är ränta det rör sig om.
JAK var väldigt intressant map bolån under tidigt åttiotal när bankräntorna var skyhöga. Var själv på ett möte vid den tiden och då var Ander Linder dragplåstret. Inga som helst muslimvibbar då.
Kan det vara så att man kan komma undan med skyhög ränta men inte med skyhög avgift?
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!
