Citat:
Ursprungligen postat av
Picasso2
Killen är helt världsfrånvänd. Han säger att "gå ner i ubåten och i uläge är en helt annan värld. Och du är helt ensam. Det är du som bestämmer".
Ha det i åtanke när då en ung, vacker och klipsk tjej är med. Som försöker värja sig mot ev närmande. Hans temperament, kompromisslöshet och hennes utsatthet. Och Madsen leker Gud. Ska hon upp till ytläge, eller ur ubåten, då är det han och ingen annan som avgör det. Hans hybris blev hans fall. Hon sa nej till honom och det gör man inte ostraffat om jag förstått rätt.
Det är klart att det är han som bestämmer. Han är ju kaptenen ombord. Vem annars skulle bestämma?
Men med tanke på vilka konflikter han hamnade i ständigt och jämt måste det ha känts skönt att inte bli ifrågasatt när han befann sig ombord på sin egen ubåt. Dessutom kunde han manövrera den helt på egen hand utan besättning.
Jag slås ändå av tanken att alla dessa journalister, vänner och släktingar som har uttalat sig angående hans personlighet. Hurdan han är och hurdan han inte är. Djursing som har skrivit boken om honom var helt säker på att han kände Madsen och uttalade sig om hans karaktär. Nu är han "besviken". Samma sak gällde halvbrodern som så vitt jag kan förstå inte har träffat Madsen särskilt ofta.
Djursing trodde säkert - i likhet med KW? - att han hade psykologiska kunskaper/insikter så att han kunde läsa av den här sortens tokstollar. Han trodde sig veta hur en sådan människa beter sig även i en pressad situation utan omgivningens kontroll.
Dessa journalister är inga psykiatriker/psykologer. Ändå tycks de ha otroligt gott självförtroende när de anses sig "veta" hur en (galen) människa beter sig när han ex känner sig hotad (inbillad eller verklig hot det kvittar).