Citat:
Ursprungligen postat av
MeanME
Jag har ett.
Att man är ärlig och konstaterar att vi inte har en aning om hur universum kom till.
Det är ju inte så svårt.
Hur det tog sig ut efter skapelsen som vi ser den, det vet vi rätt väl genom Big Bang teorin.
Men hur skapelsen blev till där vet vi nada och det kommer nog med stor sannolikhet förbli så.
Ställer man sedan frågan hur kommer det sig att förutsättningarna för en skapelse, gudomlig eller fysiologisk existerade, ja då har vi en fråga vi aldrig kommer att kunna besvara säkert innan vår sol förstör jorden för gott om en +1 miljarder år.
Det kan jag garantera.
Absolut inte! Du har fel. Du säger att du har ett tredje alternativ och det är vi vet inte. jag säger att detta är inte ett tredje alternativ eftersom vi vet inte är ointressant och inte konstruktivt eftersom ett sånt påstående leder inte till diskussion, reflektion, insikt och kunskap. Skulle vi svara vi vet inte på varje svår fråga skulle vi inte bara leva kvar i grottor utan dö ut som art.
Det finns rimliga resonemang och diskussioner kring frågan. Big bang teorin innehåller väldigt många oklarheter som troende människor hela tiden påpekar med som ateister ignorerar. Evolution och big bang kan ha ägt rum men är såna processer beroende av en levande entitet eller räcker slumpens hand.
Kan icke-liv ge upphov till liv slumpmässigt?
kan icke-medvetande ge upphov till medvetande?
Kan strukturer, systematik och fine tinning som finnes i universum komma tillstånd slumpmässigt?
Kan frukter, grönsaker, linser, vete, korn, lök, vitlök, andra örter komma till existens slumpmässigt?
kan smak, känsel, hörsel, syn, lukt komma tillstånd slumpmässigt?
Kan förmågan att betrakta en tomat dess färg, form, konsistens och tolka allt detta i hjärnan. Kan dessa förmår komma till existens av processer , dvs evolution?
Vad låg bakom kraften till att singulariteten utvidgades med en sådan precision att universum varken brann upp eller frös till is?
Att svara på dessa frågor med vi vet inte är inte konstruktivt.