Kan Clark Olofsson återvända till Sverige med tanke på att han är utvisad på livstid.

Du får helt enkelt acceptera beslutet och du kan faktiskt inte göra något åt det ;p

Jag tänker lite högt nu..
Fast Migrationsverket borde ha interna mekanismer för att ändra på beslut. Låt oss anta att jag gör en JO-anmälan och att denna anmälan går igenom, det borde väl kunna användas för att ändra på beslutet, i alla fall ge mig en fot i dörren så att säga?

Tror det är samma sak där ,

är du inte inblandade i just det fallet så tror jag det i princip är omöjligt för dig att ändra på Migrationsverkets beslut, där du inte var delaktigt i.

Visst enda alternativet (tror jag), är ju att du kan ju passa på att ta upp fallet i media och komma med bra argument o så, då kanske Migrationsverket tar upp igen.

Det har ju hänt förr att asylinvandrare tvingas utvisas, men beslutet stoppas, då det blir medialt uppmärksammat, men just i det här fallet med Clark Olofsson, så tror jag det bli svårt.

Du måste ju i så fall noggrant läsa igenom Migrationsverkets beslut, för att sen bilda en uppfattning av vad som faktiskt står i beslutet för att sen kanske försöka gå vidare.

Det ser ut som att jag kan anmäla efter en snabbtitt på JO's hemsida

https://www.jo.se/sv/JO-anmalan/

Den felaktiga behandlingen består då i att han borde inte ha fått bli Svensk medborgare. Jag får se om jag hittar några riktlinjer för att neka medborgarskap hos Migrationsverket.


Beslutet verkar vara sekretessbelagt, men jag antar att det borde kunna finnas undantag i speciella fall?

http://www.gp.se/nyheter/sverige/utv...4nda-1.4558416

Nåja, jag har i alla fall några angreppspunkter som jag kan pröva. Men först blir det till att läsa på, jag tackar för svaren så länge.

Bra om du e påläst innan du driver vidare nåt, korkat att starta process utan att veta vad man snackar om 😅

Kan det vara det faktum att han har släkt i Sverige som gjorde att han återfick medborgarskapet? Clark har exempelvis en dotter. Alltså ett fall av anhöriginvandring.

Det kan också vara så att han uppfyller formella krav för medborgarskap som tex kravet på hemvisttid.

Lite fånigt dock att han blev tilldömd livstids utvisning när det i själva verket visade sig vara ett tandöst beslut.

På vilket sätt har Migrationsverket gjort juridiskt fel?
Jag kan inte länka nu, alla intresserade kan sjäv googla "återfå svenskt medborgarskap" och läsa på migrationsverkets sida.
Jag kan inte se att det har begåtts något juridiskt fel.
Olofsson har fyllt i en anmälan, obs inte ansökan, han uppfyller kraven, saken är klar.
Att han inte har levt ett skötsam liv, som det pratas om i tråden är helt ointressant.

Det har jag helt missat.

https://lagen.nu/2001:82

Fast nu blev han överförd från Svenskt till Belgiskt fängelse 2016 så jag undrar om punkt 3 är uppfylld? Men i övrigt är det väl bara att ge upp och välkomna han hit.. Tack för den lagändringen Erik Ullenhag.

Punkt 3
Det finns särskilda regler för personer som har bott/bor i ett EES land.
Jag har inte möjlighet att söka på det nu, men du kan säkert hitta det om du är intresserad.

Stackars Belgien som nu blir av med en riktig mönstermedborgare.
Dom måste vara jätteledsna.

Detta är inget unikt för Sverige, tex Finland har liknande system men där är man väldigt generös, du behöver inte ha någon som helst anknytning till Finland, har du en gång varit finsk medborgare så kan du återfå ditt medborgarskap.

Helt rätt, så är det!


9 § i medborgarskapslagen ej tillämplig i fallet Clark Olofsson

Signaturen Fezzik undrar om punkt 3 i 9 § i nu gällande Lag (2001:82) om svenskt medborgarskap var uppfylld innan Clark Olofsson återfick sitt medborgarskap.

Rätt svar är att 9 § inte äger tillämpning när någon hos Migrationsverket anmäler önskan att återfå ett medborgarskap som gått förlorat på grund av att Sverige före 1 juli 2001 inte accepterade att man behöll sitt svenska medborgarskap efter förvärv av annat medborgarskap genom ansökan.


Återfick svenskt medborgarskap 7 april 2017

1 februari 1947 föddes Clark Oderth Olofsson i Trollhättan.

12 augusti 1977 giftermål med Marijke Louis Josée Demuynck, född 9 januari 1956 i Kortrijk, Västflandern, Belgien.
I Kortrijk talas flamländska.

16 mars 1983 namnbyte från Olofsson till hustruns efternamn Demuynck.
Idag bär Clark Olofsson namnen Daniel Oderth Demuynck som nya för- och efternamn.
Tilltalsnamnet är Daniel.
Namnet Oderth har han i arv efter fadern Sten Odert Alfons Olofsson, född 13 augusti 1924.
Modern Inga-Britt Naemi Margareta Olofsson föddes 21 juli 1926.
Båda föräldrarna är sedan länge döda.

28 oktober 1991 utvandrade Daniel Demuynck till Belgien.

29 juli 1996 blev Daniel Demuynck medborgare i Konungariket Belgien.
Samma dag, den 29 juli 1996, gick hans svenska medborgarskap förlorat.
Till saken som rör Demuyncks belgiska medborgarskapsärende hör att han tillsammans med sin belgiska hustru inom deras äktenskap avlat tre belgiska söner Demuynck, födda 1983, 1985 och 1990.

9 september 2008 skild från Marijke Demuynck.

9 februari 2017 anmälde Daniel Demuynck hos Migrationsverket att han önskade sitt svenska medborgarskap tillbaka.

7 april 2017 återfick Daniel Demuynck sitt svenska medborgarskap enligt beslut från Migrationsverket. Därav kan man sluta att han numera äger dubbla medborgarskap, ett i Sverige och ett i Belgien.


Den ändring av medborgarskapslagens övergångsbestämmelser sam trädde i kraft 1 april 2015 möjliggjorde för Clark att återfå medborgarskapet genom enkel anmälan

Före 1 juli 2001 förlorade svensk medborgare som förvärvade främmande medborgarskap genom ansökan sitt svenska medborgarskap, När Daniel Demuynck fick sin ansökan om belgiskt medborgarskap beviljad förlorade han samtidigt sitt svenska medborgarskap.

Enligt den nya medborgarskapslag som trädde i kraft 1 juli 2001 kan svensk medborgare inneha flera samtidiga främmande medborgarskap.

Den som liksom Demuynck före den 1 juli 2001 förlorat sitt svenska medborgarskap efter att ha förvärvat ett främmande sådant genom ansökan, han kunde sedan den dagen genom anmälan återfå det svenska medborgarskapet utan krav på föregående bosättning i Sverige och utan krav på skötsamhet. Detta reglerades i lagens övergångsbestämmelser, som i punkt 4 hade följande lydelse (se SFS 2001:82):

4. En person som har förlorat sitt svenska medborgarskap enligt 7 § lagen
(1950:382) om svenskt medborgarskap, men som skulle haft det kvar om
den nya lagen gällt vid tidpunkten för förlusten, återfår svenskt medborgarskap
om han eller hon före den 1 juli 2003 hos Migrationsverket anmäler
önskemål om det.

Redan efter halvårsskiftet 2001 stod det alltså möjligt för Demuynck att genom enkel anmälan återfå sitt svenska medborgarskap. Men han kunde inte utnyttja den möjligheten utan att förlora sitt belgiska medborgarskap. Belgien tillåter förvärv av multipla medborgarskap genom ansökan först sedan 28 april 2008.

När det under våren 2008 blev möjligt för Demuynck att återta sitt svenska medborgarskap utan att sannolikt mista sitt belgiska, då hade övergångsbestämmelsernas tvåårsfrist för enkel anmälan redan hunnit löpa ut.

Det som sedan hände var att regering och riksdag bestämde sig för att slopa tvåårsfristen genom att stryka den ur medborgarskapslagens övergångsbestämmelser.

I Lag om ändring i lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap, publicerad i SFS 2014:481, har punkt 4 i medborgarskapslagens övergångsbestämmelser fått följande lydelse sedan tvåårsfristen blivit avlägsnad:

4. Den som förlorat sitt svenska medborgarskap enligt 7 § lagen (1950:382)
om svenskt medborgarskap återfår detta genom anmälan till Migrationsverket.

Lagen undertecknades av ansvarigt statsråd, dåvarande integrationsministern Erik Ullenhag.

1 april 2015 trädde ändringen av övergångsbestämmelsernas punkt 4 i kraft.

9 februari 2017 visade herr Demuynck genom sin anmälan att han önskade sitt förlorade medborgarskap tillbaka. Ett enkelt ärende för Migrationsverket att besluta om! Det enda som behövde undersökas innan beslut, det var att pröva om Demuynck förlorat sitt svenska medborgarskap genom att i juli 1996 bli belgisk medborgare genom ansökan.

Att sökanden Demuynck inte var skriven och bosatt i Sverige och att han dessutom fortfarande avtjänar ett pågående flerårigt fängelsestraff, det saknade, som jag ser det, betydelse för Migrationsverkets beslutsprocess. Verkets handläggningstid hamnade strax under två månader.

Nu och sedan 7 april 2017 är herr Demuynck svensk undersåte för andra gången!