Citat:
Ja det blir säkert svårt att döma honom. Jag är ambivalent angående planerande eller ej. Mest tror jag på stundens hetta men å andra sidan var hon "hjärtligt välkommen" ombord enligt mail. 
Han kanske trodde hon var singel och lite starstruck.
På frågan om att navigationsutrustningen skulle vara förstörd enligt Polisen är kanske inte sant, det kan ju hända att de vill lägga ut ett villospår avsiktligt. Jag har för mig att sådana minnen bör kunna hållas intakta även sedan de blivit blötlagda, - det är ju detsamma som att jorda samtliga kretsar, och då finns ingen spänning som kan "flippa bitarna". Låt vara att korrosion kan förstöra sådant med tiden, det går dock vanligen inte fort.. Man lägger grejerna i destillerat vatten sen kan man efterhand ersätta vattnet med en annan vätska tex alkohol, alternativt tex frystorka dem.
Liksom att FBI sa att de inte kunde låsa upp en iPhone som använts i ett terrorattentat, så gjordes det likt förbannat bara en kort tid därefter. Låstes upp alltså, Jag är närapå 100 % säker på att FBI visste att den kunde låsas upp och minnet extraheras helt intakt, redan ifrån början.
Jag tror inte på att det blev strömrusning inne i navigationsinstrumenten, strömmen tar alltid kortaste vägen och borde ha kortslutit emellan batteripolerna eller tex inne i reglerdonet för elmotorn. När strömrusning inträffar så sjunker ju batterispänningen så fort att den inte borde vara skadlig längre.
Den strömmatning som många instrument har sitter vanligen så långt ifrån själva minneskretsarna att den sällan blir skadlig. Av alla stationära datorer som skadats av åska och som jag lagat har bara fyra haft skadade moderkort, i alla de andra fallen var enbart nätaggregaten skadade. Alla hårddiskar hade klarat sig.
Äldre ubåtar under WW1 och WW2 hade vad jag förstår ofta sk slussventiler. De har bland annat fördelen att det kan fastna smuts i dem och en sådan går ändå nästan alltid att stänga tillförlitligt. Den tätar också så gott om 100 % alltid, eftersom den alltid har två tätande ytor, och tål rätt högt tryck. Och att spindeln inte behöver vara 100 % tät. De manövreras med rattar, och går alltså många varv, pga att stigningen i gängan är liten. Det är därför dykscenerna ser så dramatiska ut i dessa filmer, man måste veva snabbt.
Vanligen behöver man dock inte dyka så snabbt.
Bild på slussventil:
http://industriarmatur.se/produkter/ventiler/slidventiler/slussventil-ia-33x/
En sådan slussventil är dock klumpig att manövrera med tex tryckluft, istället har man ju förstås en stegmotor men den kan inte öppna så värst snabbt.
Idag skulle man kunna använda kulventiler för de behöver ju bara 90 gr spakutslag mellan stängt och helt öppet, och mycket tillförlitliga emot smuts osv. De klarar dock inte att frysa, packningen kan flytta på sig ifall det fryser. Det gör att man måste byta hela ventilen. Den kan vanligen aldrig fås helt tät om den har frusit.
Vridspjällsventil ska man nog inte alls ha i ubåtar, eftersom det räcker med att ett futtigt hårstrå fastnat i den så tätar den inte 100 %, och då ligger ubåten på botten efter typ en vecka
Jag är dock dåligt uppdaterad på vad och hur man bygger ubåtar, eftersom det är längesedan jag intresserade mig för ämnet. Men i London eller England så finns det något museum med ubåtsprylar
Som jag tidigare har skrivit så om man vill bygga en hobbyubåt så är glasfiberplast både billigare, smidigare och bättre än stål, och lätt att få tätt. Bygger man i stål så blir det förstås väldigt många och långa svetsfogar som kostar en förmögenhet i tid, gas och tråd. För att inte tala om att det är mycket klumpigt att hantera tunga plåtar, mm.
En nackdel med glasfiberplast för en ubåt är ju förstås att det blir nära nog omöjligt att beräkna dess trycktålighet, och crush depth, eller kollapsdjupet, kollapstrycket.
Glasfiberplastens höga förmåga att bete sig elastiskt, fjädrande, försvårar ju alla försök till uppskattningar av trycktåligheten., Sen så måste man ju också göra en specialdesign kring propelleraxeln.
Själv tycker jag att man bör "baka" glasfiberplasten i hög värme för att få den att härda extra mycket, därmed minskar man också dess påtagliga påträngande lukt. Dvs få polymeriseringen att gå längre än normalt. Man har väl idag hittat på färger som ska målas på plasten och minskar dess luktbenägenhet. Är dåligt insatt i detta faktiskt.
Man anser rent allmänt att dieseloljan på sikt kan skada glasfiberplast, och jag läste något gammalt forum där man menade att man alltid skulle klä kölsvinet under motorn med någon plåt eller något annat som förhindrar dieseloljan att få kontakt med plasten.
Jo precis, på tankerfartyg är ju skrovet uppdelat i många tankar, och man fyller dem successivt.
Detta är en lustig frågeställning för i ubåtarnas barndom byggde man några ubåtar med öppna barlasttankar. Alltså de var öppna med fri vätskeyta inne i kabinen. Inte så praktiskt faktiskt. Rent ut sagt jävligt dumt. Senare försök gjordes med tex en gummiblåsa istället. En handpump användes för att tömma tanken/blåsan.
Annars är det mest exakta i alla lägen är att sätta huvudbarlasttanken precis i masscentrum eller deplacementscentrum, därmed kommer inte ubåten att "rocka" när barlasttanken fylls/töms.
Har man barlasttankarna på utsidan så kan man tex reglera luftventilen upptill i de olika kamrarna och därmed kan man fylla dem jämnt. Alltså bottenventilerna öppnas fullt men regleringen sköts med luftventilerna upptill
När man ska stiga så är det snabbaste förstås att blåsa barlasttankarna med tryckluft, och vanliga trycklufttankar för lastbilar bör duga perfekt. Man kan vanligen aldrig lyckas "pumpa ur" barlasttankarna med pumpar,
För de ubåtar som måste klara större djup kan man inte ha många rörgenomföringar genom tryckskrovet, man måste alltså reglera barlasttankarna på annat sätt än med spakar inifrån.
OBS OBS - På alla ubåtar så måste masscentrum ligga rakt under deplacementcentrum annars kan ubåten allltså lägga sig på tex sidan eller uppochner när barlasttankarna fyllts.
Istället för trimtankar så har man använt sig av flyttbara vikter, tex att de kan sitta på en kedja elr vajer, nackdelen kan förstås bli att vikterna blir i största laget för att vara praktiska.
Någon tidig ubåt hade trimtankar med kvicksilver som ju är praktiskt pga dess stora densitet. Det är dock giftigt.
OBS OBS - Någon skrev här att att PM alltså skulle ha öppnat ventilerna för barlasttankarna för att sänka ubåten. Det brukar dock inte räcka eftersom den då bara uppnår neutral flytkraft. Jag antar därför att PM även skulle ha öppnat någon ventil som även fyller kabinen / kölsvinet. Denna ventil finns ju bara till för att tömma ur sk slagvatten ur kölsvinet när ubåten ligger på varvet. Ibland är det ju bara typ en bottenplugg, ungefär som en oljeplugg i oljetråget.
PS Ursäkta att detta blev lite väl kort skrivet, denna Linux håller på att skita sig helt så jag bör nog installera om den ifrån scratch. Har ett 90-tal fönster öppet med olika sökningar och nu är det skit att ens försöka växla fönster
DS
Liksom att FBI sa att de inte kunde låsa upp en iPhone som använts i ett terrorattentat, så gjordes det likt förbannat bara en kort tid därefter. Låstes upp alltså, Jag är närapå 100 % säker på att FBI visste att den kunde låsas upp och minnet extraheras helt intakt, redan ifrån början.
Jag tror inte på att det blev strömrusning inne i navigationsinstrumenten, strömmen tar alltid kortaste vägen och borde ha kortslutit emellan batteripolerna eller tex inne i reglerdonet för elmotorn. När strömrusning inträffar så sjunker ju batterispänningen så fort att den inte borde vara skadlig längre.
Den strömmatning som många instrument har sitter vanligen så långt ifrån själva minneskretsarna att den sällan blir skadlig. Av alla stationära datorer som skadats av åska och som jag lagat har bara fyra haft skadade moderkort, i alla de andra fallen var enbart nätaggregaten skadade. Alla hårddiskar hade klarat sig.
Citat:
Äldre ubåtar under WW1 och WW2 hade vad jag förstår ofta sk slussventiler. De har bland annat fördelen att det kan fastna smuts i dem och en sådan går ändå nästan alltid att stänga tillförlitligt. Den tätar också så gott om 100 % alltid, eftersom den alltid har två tätande ytor, och tål rätt högt tryck. Och att spindeln inte behöver vara 100 % tät. De manövreras med rattar, och går alltså många varv, pga att stigningen i gängan är liten. Det är därför dykscenerna ser så dramatiska ut i dessa filmer, man måste veva snabbt.
Vanligen behöver man dock inte dyka så snabbt.
Bild på slussventil:
http://industriarmatur.se/produkter/ventiler/slidventiler/slussventil-ia-33x/
En sådan slussventil är dock klumpig att manövrera med tex tryckluft, istället har man ju förstås en stegmotor men den kan inte öppna så värst snabbt.
Idag skulle man kunna använda kulventiler för de behöver ju bara 90 gr spakutslag mellan stängt och helt öppet, och mycket tillförlitliga emot smuts osv. De klarar dock inte att frysa, packningen kan flytta på sig ifall det fryser. Det gör att man måste byta hela ventilen. Den kan vanligen aldrig fås helt tät om den har frusit.
Vridspjällsventil ska man nog inte alls ha i ubåtar, eftersom det räcker med att ett futtigt hårstrå fastnat i den så tätar den inte 100 %, och då ligger ubåten på botten efter typ en vecka
Jag är dock dåligt uppdaterad på vad och hur man bygger ubåtar, eftersom det är längesedan jag intresserade mig för ämnet. Men i London eller England så finns det något museum med ubåtsprylar
Som jag tidigare har skrivit så om man vill bygga en hobbyubåt så är glasfiberplast både billigare, smidigare och bättre än stål, och lätt att få tätt. Bygger man i stål så blir det förstås väldigt många och långa svetsfogar som kostar en förmögenhet i tid, gas och tråd. För att inte tala om att det är mycket klumpigt att hantera tunga plåtar, mm.
En nackdel med glasfiberplast för en ubåt är ju förstås att det blir nära nog omöjligt att beräkna dess trycktålighet, och crush depth, eller kollapsdjupet, kollapstrycket.
Glasfiberplastens höga förmåga att bete sig elastiskt, fjädrande, försvårar ju alla försök till uppskattningar av trycktåligheten., Sen så måste man ju också göra en specialdesign kring propelleraxeln.
Själv tycker jag att man bör "baka" glasfiberplasten i hög värme för att få den att härda extra mycket, därmed minskar man också dess påtagliga påträngande lukt. Dvs få polymeriseringen att gå längre än normalt. Man har väl idag hittat på färger som ska målas på plasten och minskar dess luktbenägenhet. Är dåligt insatt i detta faktiskt.
Man anser rent allmänt att dieseloljan på sikt kan skada glasfiberplast, och jag läste något gammalt forum där man menade att man alltid skulle klä kölsvinet under motorn med någon plåt eller något annat som förhindrar dieseloljan att få kontakt med plasten.
Citat:
Jag kommer att tänka på barlasttankarna. Fria vätskevolymer är bland det farligaste som finns för en båts stabilitet, och det måste ju även gälla en ubåt i högsta grad. Det borde vara väldigt tätt mellan skvalpskotten i barlasttankarna, och långsamma passager mellan dem för annars hade väl ubåten dansat jitterbugg.
Jo precis, på tankerfartyg är ju skrovet uppdelat i många tankar, och man fyller dem successivt.
Detta är en lustig frågeställning för i ubåtarnas barndom byggde man några ubåtar med öppna barlasttankar. Alltså de var öppna med fri vätskeyta inne i kabinen. Inte så praktiskt faktiskt. Rent ut sagt jävligt dumt. Senare försök gjordes med tex en gummiblåsa istället. En handpump användes för att tömma tanken/blåsan.
Annars är det mest exakta i alla lägen är att sätta huvudbarlasttanken precis i masscentrum eller deplacementscentrum, därmed kommer inte ubåten att "rocka" när barlasttanken fylls/töms.
Har man barlasttankarna på utsidan så kan man tex reglera luftventilen upptill i de olika kamrarna och därmed kan man fylla dem jämnt. Alltså bottenventilerna öppnas fullt men regleringen sköts med luftventilerna upptill
När man ska stiga så är det snabbaste förstås att blåsa barlasttankarna med tryckluft, och vanliga trycklufttankar för lastbilar bör duga perfekt. Man kan vanligen aldrig lyckas "pumpa ur" barlasttankarna med pumpar,
För de ubåtar som måste klara större djup kan man inte ha många rörgenomföringar genom tryckskrovet, man måste alltså reglera barlasttankarna på annat sätt än med spakar inifrån.
OBS OBS - På alla ubåtar så måste masscentrum ligga rakt under deplacementcentrum annars kan ubåten allltså lägga sig på tex sidan eller uppochner när barlasttankarna fyllts.
Istället för trimtankar så har man använt sig av flyttbara vikter, tex att de kan sitta på en kedja elr vajer, nackdelen kan förstås bli att vikterna blir i största laget för att vara praktiska.
Någon tidig ubåt hade trimtankar med kvicksilver som ju är praktiskt pga dess stora densitet. Det är dock giftigt.
OBS OBS - Någon skrev här att att PM alltså skulle ha öppnat ventilerna för barlasttankarna för att sänka ubåten. Det brukar dock inte räcka eftersom den då bara uppnår neutral flytkraft. Jag antar därför att PM även skulle ha öppnat någon ventil som även fyller kabinen / kölsvinet. Denna ventil finns ju bara till för att tömma ur sk slagvatten ur kölsvinet när ubåten ligger på varvet. Ibland är det ju bara typ en bottenplugg, ungefär som en oljeplugg i oljetråget.
PS Ursäkta att detta blev lite väl kort skrivet, denna Linux håller på att skita sig helt så jag bör nog installera om den ifrån scratch. Har ett 90-tal fönster öppet med olika sökningar och nu är det skit att ens försöka växla fönster
DS
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera