Citat:
Ursprungligen postat av
JimJams
Lite hemlängtan bara.
Vad du än gör, skippa inte något du vill få ordnat bara för att få komma hem till din flickvän igen.
Jag gjorde samma resa, ville in i lumpen, men med tanke på att förhållandet höll på att braka så tackade jag nej. Det är nog ett av de sämsta beslut jag tagit i mitt liv.. För självklart höll det inte ändå, och ågren över att inte har gjort lumpen väger numera tyngre än att jag förlorade min flickvän.
Och så kommer det antagligen bli för ditt förhållande med. Det är skönt nu, men är du någotsånär ung så lär det sluta rätt snart. Lägg inte all vikt vid det.
Är det menat så lär ni fortsätta träffas när du åker hem igen. Men tills dess får du försöka släppa taget om flickvännens fina hallonbröst. Klippa navelsträngen.
Hur länge kan du behöva plugga? 1-3 år? Ta vara på dom åren och njut i ditt beslut. Kommer säkert hända mycket kul om du stannar där också, och du kommer ha den erfarenhet du ville om du klarar det.
Internet behöver du inte. Det är inget viktigt. Det viktiga är människorna du kan bonda med där!
Du har ju förfan inte ens börjat. Klipp navelsträngen vekling
Utbildningen är runt 2 år. Är ej "någonsåndär ung" och har bott utomlands på andra sidan jordklotet tidigare så har erfarenhet med att vara borta från hemstaden. Men känns annorlunda denna gången, funderar mycket kring om jag gör rätt val ang min utbildning och att ha tjejen så pass långt bort gör det inte lättare, allt dras ner till en negativ nivå.
Inte riktigt "klickat" med någon i klassen då deras intressen av motorer och bilar inte är så intressant för min del. Gillar att laga tekniska saker sen är det i stort sett strunt samma vad det är. Men det är det dom pratar om, bilar.
Citat:
Ursprungligen postat av
VillJalentine
Enligt min erfarenhet måste man verkligen trivas med sin stad och omgivning om man ska kunna prestera på en utbildning. Kan du inte bara försöka hitta en liknande utbildning i Stockholm och försöka komma in där? Har du dåliga betyg eller finns inte utbildningen?
Annars är det normalt att få lite panik och ånger första tiden. Man brukar däremot känna på magkänslan om det är rätt eller inte.
Att trivas här vet jag inte om jag kan göra som storstadsmänniska. Från Stockholm där jag trivs bra och har bott i Seoul som är betydligt mycket större än Stockholm folkmässigt i alla fall. Omgivningen här är åkrar och fält.
Utbildningen finns ej i Stockholm tyvärr, den finns närmare Stockholm men kom ej in där pga av bristande betyg och den är mer populär.
Min magkänsla känns inge vidare just nu.
Citat:
Ursprungligen postat av
Any1CanDream
Flyttade från huvudstaden, min kärlek och familj till en pytteliten stad när jag började studera. Var riktigt jobbigt, riktigt, riktigt jobbigt. Var nära på att sluta studera många gånger. Jag är glad idag att jag aldrig hoppade av och faktiskt tog mig igenom utbildningen. Värt att nämna att min kärlek flyttade till mig efter halva utbildningstiden.
Jag hoppade på en annan utbildning inte så långt därefter som också betydde att jag skulle behöva flytta bort. Jag hoppade av den utbildningen ganska snabbt (tre-fyra månader). Upplevde inte att det var värt det.
Det som jag funderade på var:
-Varför studerar jag? Vill jag verkligen det här?
-Hur lång är utbildningen?
Om du enbart anser att detta är en chansning, så kan det ju vara värt att fundera på om det är värt det.
Om utbildningen är jätte lång, kan det också vara värt att fundera på om man vill bo ifrån den man älskar så pass länge. Allt beror ju självfallet på. Finns det möjlighet för henne att flytta till dig?
Det finns många saker som spelar roll.
Första dagarna är värst. Efter någon vecka så börjar det kännas mycket bättre. Garanterat. Ge det någon/några veckor och känn efter. Du måste inte bestämma dig nu. När du är säker på vad du vill göra, så kommer du vara säker. Det kommer slå ner som en blixt. Ge det tid.
Tack för ditt svar. Känns bra att se någon som har suttit i samma sits. Utbildningen i sig är inte så lång bara 2 år men en praktik som är runt 2-3 år. Som inte säkert kan göras i Stockholm. Om jag vill just detta är jag inte hundra på, vet att jag vill laga tekniska saker men har ingen större betydelse på vad. Inte så att jag måste just ha tåg som jag meckar med.
Att hon ska flytta hit går ej,hon har sitt jobb i Stockholm som är svårt att få tag på här nere.
Citat:
Ursprungligen postat av
GoBandit
Gjort samma (ej Sthlm dock) men jag fastnade direkt under nolleperioden då flera andra var i samma sits och sökte vänner. Jag fick ett väldigt stort kontaktnät och massa vänner . Jag gled tyvärr ifrån mina gamla kompisar men främst pga att man går vidare IOM mer kunskap och världsvana (missförstå mig rätt).
Har inte ångrat det en sekund men då fick jag åt andra sidan en bra utbildning som ledde till bra jobb. Jobbet var i ytterligare en annan del av Sverige så jag kom aldrig tillbaka.
Om du går en flummitbildning så kanske det inte Är värt det men för mig var det.
Går ingen flummig utbildning eller så. Nollning finns ej här så någon sådans chans fanns ej. Du träffade säkert mycket folk med samma intressen på din utbildning. Efter att ha träffat min klass känns det inte som jag har samma intressen som de andra.