Bostadsbubbla i Sverige?

Ingenting i nominella termer för det kommer inte att tillåtas. I reella termer kanske 30%. Men som sagt man löser det med mer lån som vi alltid gjort och genom att man tvingas job ba 5 år till innan pensionen. Kan man efter att 40-talisterna fått full ATP och verkligen fått njuta av sin pension dra inpensionen för 60-talisterna genom att dom får arbeta till 70 och sedan dö snabbt genom att dom är utslitna så är man ikapp. Resterande årskullar får vänja sig vid att arbeta till 70 och sedan fattighus.

Ja inte sant! Detta visar ju att om bara lånen ökar i samma takt som konsumtionen för att täcka upp glappet så får vi stark tillväxt utan inflation och detta kan fortsätta i all oändlighet! Magdalena har bevisat att man kan lyfta sig själv i skosnärena!

Alla nyktra människor här i tråden bör nog gå med i en överlevnadskklubb (det kanske blir en ny tillväxtsektor) samt se över sin utbildning och fundera på vart man kan flytta i ett krisläge. Guinea-Bissau kanske blir en tillflyktsort, tror man kan leva billigt där. Eller studera Brittisk slum på 70-talet så ser ni hur de flesta kommer att leva om 20 år.

Vi kan göra som i det "nyliberala" Singapore istället, där 80% av befolkningen bor i statligt ägda bostäder. Svårt att få en bubbla då.

Och hur tänkte du att detta skulle uppnås ?
Staten expropierar, till underpris, bostäderna som behövs för att få ihop 80% ?

Något sådant antar jag. Vi kan ta mer inspiration från det nyliberala Singapore och förbjuda alla TV-kanaler som inte hör till SVT, alla radiokanaler som inte hör till SR, och ge staten beslutanderätt över alla anställningar på nyhetstidningarna. Då borde kritiken mot exproprieringarna inte bli så hård.

Tack!

Ganska billigt får man väl säga, och det finns naturligtvis människor som vill bo så.


Tycker det projektet snarare är i linje med den stadsplaneringsparadigm som råder, där mycket handlar om att förtäta genom att fylla ut luckor i stadsväven, det finns ju samhällsekonomiska fördelar med det, behovet av ny infrastruktur behöver t ex inte vara lika stort, skulle man bygga en ny stadsdel ute i periferin kanske man hade varit tvingad att anlägga ny tunnelbana.

Täthet skapar även ekonomiska värden inom den privata sektorn.

För att ta ett väldigt simpelt exempel, tänk vad t ex 100 nya lägenheter innebär för den lilla servicebutiken på hörnet, det är 200(om man räknar med ett genomsnitt på 2 pers per lägenhet) nya presumtiva kunder, varje öre räknas.

Hur är tusen kronor i månaden "en omöjlig skuldbörda"? Det är ju ingenting för en arbetande husägare.. Jag inser att skulden fördelar sig ojämnt över befolkningen, men ditt sätt att argumentera förstår jag inte alls.

Om vi sk titta hur det är i verkligheten då:

More than 80% of Singapore's population live in HDB flats. HDB Flats in Singapore are sold on a 99-year lease agreement. The remainder are rental flats reserved for those who are unable to afford to purchase the cheapest forms of public housing despite financial support.

80% är köpta.

Existing flat owners are allowed to sell their flats on the open market to any eligible buyer at a mutually agreed price.

Och dessa köpta lägenheter kan säljas på öppna marknaden till vilket överenskommet pris som helst.
https://en.wikipedia.org/wiki/Public_housing_in_Singapore#Ownership_and_rental

Jag tycker absolut vi skall förtäta men då på ett grandiost sätt som passar i en stad som vill kalla sig storstad. Helst hade jag sett att man rivit de trista tegelhusen på andra sidan gatan och byggt ett högt område. Nu kan jag inte Stockholm så kanske det inte passar med höga hus just där men i alla fall skulle man byggt högt på Södermalm. Och jag menar inte enligt tokstollen Le Corbusiers (ja jag vet att det var ett artistnamn) idéer utan högt och tätt. Men givetvis måste det passa in, bland annat har vi ju i Sverige rätt speciella förhållanden vad gäller solljus på vintern.

Men vi är inte grandiosa som Fransmännen och därför klämmer vi in ett antal skitradhus på en skittomt. Skalan är ju helt bisarr jämfört med de små 50-talslägenheterna på andra sidan gatan. Må vi hoppas att det kommer en mer hårdför typ till makten i Stockholm. Som inför ny standardhöjd minimum 15 våningar på nya bostadshus. Men, nej, då kanske bubblan brister eftersom man olötsligt får ut lite av marken. Och givetvis ställer detta krav på utsmyckning, inget mer glas/stål, tack, utan fasad i sten. Kanske går att maskiberarbeta stenen så att kostnaderna hålls nere.

Faktiskt så insåg man redan på 70-talet att fasad av sten gav lägre LCC än betong men sten var då politiskt omöjligt så det blev betong och resultatet ser vi idag.

Men jag är övertgad om att radhusen kommer att säljas för 10+MSEK.

Så är det, det är givet. Vi kan aldrig veta exakt hur något vi köper kommer att inverka på våra liv. Det är därför konsumenter letar efter information om produkter före köp. Det kan vara information om allt från köttinnehållet i en korv till andrahandsvärdet på en bil. Ju dyrare vara, desto mer energi lägger köparen på att spekulera. Om en skruvmejsel blir billigare nästa vecka så kanske inte det spelar så stor roll, men när man gör en miljonaffär så vill man skaffa sig en bild av hur värdeutvecklingen kommer att se ut. Därför kallar man de som går på bostadsvisningar för spekulanter, men inte de som ska köpa korv. Även om det förekommer spekulation där också. Den betraktas som försumbar.

HDB flats alltså. HDB står för The Housing and Development Board. En statlig myndighet som kontrollerar bostadsmarknaden.
När du ändå läser på om Singapore kan du väl kolla upp hur stor andel av BNP helt eller delvis statsägda företag står för.
Singapore skulle kunna användas som skolboksexempel på statskapitalism men som vanligt är du ute o cyklar i nån sorts hemmasnickrad teori om nyliberalism. Du är ju helt faktaresistent o kan inte följa dom enklaste resonemang.

Så du menar att skulder inte belastar ekonomin (både privat och på nationell nivå)?

Drygt 300 k (en årslön netto ungefär) fördelat på alla: spädbarn, skolungdom, åldringar, invandrare, husägare. Lägg därtill alla billån, alla studielån, konsumtionslån, sms-lån etc ...

Det är en extremt hög skuldsättning. Men inga problem enligt dig.

Jag säger inget om skuldsättningen, jag säger bara att du resonerar väldigt märkligt. Du lägger fram det som att en tusing i månaden skulle knäcka den genomsnittliga löntagaren. Det stämmer ju förstås inte.