Citat:
Ursprungligen postat av
Externalist
Historia är sådant som varit och kan sammanställas i statistik.
Ok. Ja, jag tittar på statistik. Och den kan ju vara från förra kvartalet eller året.
Men jag ser inte hur man annars kan dra så mycket slutsatser. Det blir mest blinda gissningar.
Citat:
Ursprungligen postat av
Externalist
Kreditstoppssituation rådde efter Lehmann-kraschen. Sedan träffades ledargarnityret i panikmöten och enades om stimulansåtgärder (öppna "kreditkranarna") för att undvika totalt sammanbrott i världsekonomin (som sägs ha varit bara timmar bort).
Nja, problemen kom av att de som värdepapperiserade bostadslån slutade med de då det inte var lönsamt längre. Varvid de som originerade lånen inte hade någon att sälja till längre. Och då blev det (nästan) stopp i bostadsfinansieringen. Vilket ledde till (eskalerande) arbetslöshet. I den här processen så började man misstro förmågan hos broker-dealers att klara sig. De var inte bankinstitut och hade inget konto hos FED. Deras finansiering kom från bankers utlåning.
Eftersom de satt på en del bostadslån av lägre kvalitet var det ett problem för dom när arbetslösheten gjorde att fler låntagare inte klarade att betala sina räntor. (FED orsakade indirekt dessa problem iom att FED drog upp den korta räntan ganska rejält på kort tid. Det gjorde att mekanismer med refinance slutade fungera. Det kan ha varit medvetet av FED, men men förstod inte vilka konsekvenserna skulle bli).
Just Lehman var bara en incident i hela förloppet. Den konkursen var inte nödvändig. Lehman var inte konkursmässigt. Den kommenderades fram av USGov. Orsaken var troligen att Barclays ville köpa Lehman, vilket skulle ha löst en del problem. Men UK Gov satte sig på tvären. Då lär Paulson har surnat till och tyckte att UK kunde få ta konsekvenserna. Men Paulson missade vilka konkursregler som gällde. Lehmans tillgångar blev i praktiken låsta i flera månader.
Och det var det som orsakade problemen. Ingen visste vilka banker och finansinstitut som skulle få problem av att fordringar på Lehman blev låsta i månader. Därmed vågade man inte göra nya affärer med varandra och det ledde till att man ville dra med på risken, och det innebär att sälja de värdepapper som går att sälja.
Och när alla vill sälja och ingen vill köpa så blir det problem. (Därav att börsen rasade så kraftigt. Det var sådana som ville likvidera sina tillgångar. Och börsen var en marknad som var öppen och där gick det att sälja).
Den som satt på cache då kunde göra många klipp.
Men vilka är de där stimulanser och öppnade kreditkranar du talar om. Kan du bli mer konkret.
Citat:
Ursprungligen postat av
Externalist
Tanken var att exitstrategier skulle tas fram för att kunna återgå till hur det var innan krisen, därav blev det intet, istället tvingades man sänka räntor, ge centralbankerna i uppdrag att köpa statsobligationer etc.
När arbetslösheten drar iväg och realekonomin minskar behöver man inte pressa upp räntor och kyla av ekonomin längre.
Citat:
Ursprungligen postat av
Externalist
Lånefesten gäller inte bara bostäder utan även bilar, studier och konsumtionsvaror av alla de slag. En teckning i jag tror det var Financial Times kungjorde "in case of emergency, slash interest rates", vilket man också gjorde på global nivå. Den massiva skuldsättning som finns idag hos folk, företag, stater osv är ohållbar, därför tvingas man nu vidta åtgärder (dra ut foten ur klaveret), det kommer leda till att hjulen stannar av.
När arbetslösheten drar iväg och realekonomin minskar så påverkar det naturligtvis alla typer av lån.
Citat:
Ursprungligen postat av
Externalist
Att lägga mer av lånen på privatpersoner är ett sätt för bankerna att sprida risken och överlåter samtidigt på skattebetalarkollektivet att stå för del av kostnaden via ränteavdragen.
"ett sätt för bankerna"??
Det kan det inte vara då det inte är bankerna som bestämmer detta. Hur i alla världen tänkte du nu?
Citat:
Ursprungligen postat av
Externalist
Om bankerna ansåg SBABs agerande ojust så kunde de skapat debatt men dom la sig platt och spelade glatt och villigt med, kan inte påminna mig att dom ens knystade om saken. Regeländringen stimulerade utlåningen, åtminstone de bankanställda som fick höjda löner och ökad bonus kan antas ha varit glada.
Problemet är i sig inte SBAB utan att det är staten som sänker priset på risk och vältrar över risken på skattebetalarna.
Du glömmer att landet består av massor med människor som blivit ilurade ett irrationellt missnöje mot banker sedan barnsben. Staten säger bara att "vi ska ordna lite bättre konkurrens". Och det sväljer alla vänstermänniskor med hull och hår. (Och jublar över). Och då blir det helt plötsligt helt rätt att staten ökar risken för skattebetalarna. För just det sista är det knappt någon som förstår.
Visst protesterar bankerna men någon debatt blir det inte.
Som jag säger så är det bara att gilla läget för bankerna. Det är som en extra bankskatt.
Det som är väldigt bisarrt här är att du beskriver det som "spelade glatt och villigt med". Vad menar du med "spelade" och "glatt och villigt"?
Säger du också att de som hamnade i Gulag och fick välja mellan nackskott eller att arbeta tills de dog också "la sig platt och spelade glatt och villigt med"?
Citat:
Ursprungligen postat av
Externalist
I praktiken skapar politiker jobb, se bara på alla myndigheter, statliga nämnder och institutioner mm. Också inrättandet av nya regelverk framkallar en hel del arbete.
Jag håller med ang kostnader i form av myndigheter. Dock så är antalet anställda av staten tämligen konstant.
(Under 80-talet så ökade kommunerna antalet anställda mycket. Och så höjdes skattetrycket. Och så fick vi inga reallöneökningar. Det verkar man dock ha förstått att den Sovjetiska vägen leder inte till något gott).
Men utanför offentlig sektor så skapar staten inga jobb. (Däremot skapar den kostnader).
Citat:
Ursprungligen postat av
Externalist
Enig med dig i att det finns hur mycket arbete som helst men vem ska betala? Höjda skatter?
Förklarade inte jag ovan att om en som går på bidrag börjar arbeta (även med något lågavlönat) så minskar transfereringarna och därmed kan skatten sänkas.
Det som måste ske om vi skall överleva i den globala konkurrensen är att hindren för detta tas bort. Och det gäller inte bara Sverige utan flera andra stater i Europa. Frankrike är t ex i ett riktigt träsk i detta avseende. Makaronen säger att han avser ta itu med detta men han har starka krafter emot sig. Och så länge dom krafterna segrar kommer dom hålla kvar Frankrike i ett hopplöst stagnationsträsk.
Och får vi stående stagnation så får vi inga reallöneökningar och bostadspriserna kommer inte att stiga. Där kan man titta på Danmark som är ungefär i ett sådant träsk. De åkte på fallande BNP i samband med Finanskrisen. Då föll också bostadspriserna. Och varken BNP eller bostadspriserna har återhämtat sig.
De som hoppas på fallande bostadspriser får väl önska fallande BNP (och därmed fallande levnadsstandard). Då faller bostadspriserna också.