Mordet på Kevin Hjalmarsson, 4 i Arvika 1998

Christians och Robins fantasifulla berättelser och olika utpekanden går inte att lita på, det måste ha framgått för alla vid det här laget. Varför pojkarna gjorde så kräver ett par A-fyrasidor med tänkbara förklaringar, men det finns utan tvekan sådana.

C utpekar alltså "Anders". Vid ett annat tillfälle påstår C eller om det var R bestämt att han vet vem dråparen är och var denne bor. Och leder poliserna till en bostad där man direkt inser att här kan ingen mördare bo. (Det där var konstigt, man vände snabbt på klacken och tågade besviket bort från huset, vem bodde där? En rullstolsburen döv-blind åldring? En medlem i polisgruppen?). Pojken "visste" och ville visa. Allt var en fantasi.
Att Anders utpekats kan t ex bero på att den överviktige och lätt förståndshandikappade Anders med sina glasögon och sitt underliga beteende tidigare ibland kommit på tal inom familjen, man kan ha skvallrat lite om honom, kanske i nedsättande ordalag, "den där Anders"...

Ur utdraget, beträffande Anders:

"Han var svår att få kontakt med, uppfattades som intellektuellt hämmad. Till slut fick en av utredarna åka ut och fiska tillsammans med pojken och en fritidsledare för att skapa en relation. Arbetet med det separata spåret kom att pågå under en längre tid då flera i utredningen var övertygade om att man här funnit gärningsmannen."

Det här är alltså vad som rapporteras om förhör med Anders. Detta tolkar jag som en stark misstanke om att Anders verkligen är den skyldige. "Flera i utredningen" som var övertygade om att Anders var rätt person tänker jag mig var kunniga och vid klart förstånd, de hade verklig närkontakt med A (fisket) och var ännu inte duperade av en fin professor med magiska krafter.

Varför det inte skulle kunna vara Anders som gärningsman framgår inte. Bara att när psykologen dykt upp med sitt "expertkunnande" så vändes alla misstankar direkt mot C och R. Varför?

Min cyniska tanke: Anders var inte en särskilt intressant person, dessutom med sina invandrarrötter i det närmaste tabu att rikta misstankar emot,"rasism" etc.
Men de små pojkarna var ju jättespännande för psykologprofessorn, hans karriär skulle ta ett jätteskutt efter bravaden att sätta fast två så otänkbara små lintott-mördare. Han skulle kunna skriva böcker om saken som skulle säljas över hela världen, han skulle bli rik och jätteberömd ...

Vad menar du med "varningsklocker ringer"? Mot vem? Vad? Föräldrarnas,familjens situation,skillsmässa?

Jag vill inte med spekulationer försöka skuldbelägga någon eller några i familjen.

Att C skulle flyttas från sin pappa och Eva för att få en tryggare miljö kan ju ha den enkla förklaringen att detta skedde när Eva brutit samman efter att ha fått "veta" att barnen varit inblandade i ett knivmord - man ser hennes chock i filmen, hon vet ju inte då att ingen kniv varit inblandad. Jag föreställer mig att pappans familj då hamnade i upplösningstillstånd, med resultatet att Eva hamnar på psyket.
Men att polisen kommer överens med mamma Annika om att ingenting som framkommer får yppas till fadern, vårdnadshavaren, är märkligt.

I så gott som varje skilsmässa hamnar barnen i lojalitetskonflikt, inte sällan försöker den ena eller båda föräldrarna påverka barnet, det händer att parterna baktalar varandra. Ofta tror barnen att skilsmässan är deras fel, de har varit bråkiga, olydiga, det är nog därför som mamma och pappa skiljt sig, tror de. Om sådant hade säkert polisen inte en aning, så psykologiskt inkompetenta som de framstår.
Ibland försöker barn leda bort en verklig familjekonflikt genom att konstruera en annan och påhittad konflikt, hitta på någonting spektakulärt som gör att fokus riktas bort från ett kanske outhärdligt problem.
Det skulle kunna förklara att de berättat att de "sett" hemska saker, att de "vet" viktiga detaljer, som de sedan ändrar eller tar tillbaka.
Jag undrar lite över att pojkarna inte bor hos sin mamma, det brukar vara det normala. Mamman framställs i dokumentären som lugn och oberörd, nöjd med att bara vara med sina hästar (detta kan vara tillrättalagt, oroliga scener kan vara bortklippta).
Kanske kände pojkarna sig bortglömda, osedda av den viktigaste personen i deras liv, deras mamma. Men med de här vilda historierna skulle kanske mamma äntligen se dem, tycka att de är viktiga och värda hennes intresse och kärlek.
Detta är mina funderingar, som inte är huggna i sten.

Du drar upp C:s dom för att sprida missaktning mot honom, för att folk ska se honom som en dålig man och därför dra slutsatsen att han mycket väl kan vara skyldig. Precis som folk drar slutsatsen att Christer Pettersson var skyldig dels för att han var den han var. Men C:s karaktär spelar ingen som helst roll, det har ingenting med skuldfrågan att göra. Och det vet du om.

Därför är ditt agerande patetiskt.


Nej, jag flyttar inte fokus. Jag konstaterar att det är fullständigt irrelevant om så barnens pappa hade ringt polisen 119 gånger så länge det han säger antingen motsägs av den tekniska bevisningen, eller saknar stöd i bevisningen där bevismaterialet i sådana fall borde funnits men ej gått att hitta. Även detta vet du om, för jag är väldigt tydlig i min argumentation. Och det krävs knappast ett geni för att konstatera att barnens pappas dåtida påståenden, exempelvis den så kallade dagboksanteckningen som inte var en dagboksanteckning, är helt ointressanta.

Men för helvete, det krävs knappast en läsförståelse på hög nivå för att förstå att jag i mitt inlägg förkastar själva tanken på att en källa alltid har fel. Jag pekar bara ut det paradoxala i att etablissemangskritiker blint avfärdar etablissemangets ena hand för att sedan lika blint svälja vad de matas av etablissemangets andra hand.

En ärlig fråga: Behöver jag "fördumma" mina inlägg för att du ska fatta? Eller är det så att du bara inte vill förstå?

Ja, man kan ju undra vad Kevin tänker där uppe i himlen, där han har sett hur bröderna har blivit behandlade genom åren, ja tänk om dom verkligen var oskyldiga.

Intressant fundering - och tror man på ett liv efter döden då kanske det just nu är lilla Kevin i sin himmel som skapar rättvisa för sina kompisar

Jag citerar från rapporten av Nina Hjelm:
"Psykologerna hjälpte till att hitta trygghet för pojkarna – det gällde att hitta miljöer där de kände sig fria att börja berätta. Den biologiska mamman kom att spela en stor roll. Hon arbetade aktivt tillsammans med utredningen. Det var enkelt att arbeta tillsammans med henne då hon inte kände någon skuld i det inträffade. Man fick hjälp att fokusera, då hon ringde till socialförvaltningen och polisen i mitten av september och sa att den yngre pojken, som bott över hos henne, på kvällen berättat att ”det var ju den äldre brodern som gjorde detta”.

Intressant påstående och är förmodligen Sandbergs egna lilla "berättelse" till Nina
Jag undrar isåfall vad Sandberg menade med detta? Menade han att bonusmamma Eva och pappa Veijne var svåra att samarbeta med därför att dom hade dåligt samvete?
Eller hur menade spaningsledaren?

OM man tänker sig denna familj: två små barn och föräldrarna skiljer sig. Inte roligt med skilsmässa - men kan gå bra
Pappan träffade ny kvinna som flyttade in och dessa två har huvudansvaret för barnen
Mamman bosatte sig på landet med sina hästar och barnen sover över där vissa helger
Så här långt är vi många som känner igen oss
MEN så hände något fruktansvärt: femåringens jämnårige kompis blir MÖRDAD och det dessutom där dom brukar leka tillsammans

Om då polis, åklagare, socialtjänst, barnpsykologer, minnesforskare "går in i" denna familj och börjar manipulera med sin auktoritet och makt som dom helt uppenbart har gjort här - familjen hade inte en chans att värja sig. Det är min bestämda uppfattning
Och vart skulle dom vänt sig för hjälp?
En duktig advokat hade kanske kunnat hjälpa - mot betalning ca 2000kr/timme

Visst är det en klassfråga och taskig samhällssyn när makten slår mot de "svaga"=de som inte har vare sig kontakter eller mkt pengar

Givet dina förutsättningar är det uppmuntrantande att du håller dig nykter, om nu så är fallet.

Vad vet du om vad kingstown klarar av att 'konfrontera'?

Hur vet du att Rolf Sandberg har ljugit? Jag vet att invektivsprutan Dan Josefsson har spottat ur sig både det ena och det andra i debatter -- men mig veterligen har inte ens SVT stått får något sådant i reportageform?

När jag anklagar Leif GW Persson för direkt lögn är detta med hänsyn till att alternativförklaringen i min mening kan uteslutas i och med Perssons akademiska meriter. Det är inte rimligt att Dr Persson inte skulle kunna hålla isär det han 'läser in mellan raderna' och det som faktiskt står.

Jag fick för mig att en sådan stolle som du nog även är förintelseförnekare -- och efter en snabb forumsökning verkar det som jag har rätt åtminstone den här gången.

Jag tror att dina uppfattningar och inlägg många gånger väl kan förklaras med att du har svårt att värdera information. I dina angrepp mot en anhörig till Kevin ser jag även en viss illvilja.

Det är jättebra om du inte faller ner i drogmissbruk och alkoholism -- men ditt aggressiva nätfajtande med försök att trycka ner folk med personangrepp skulle kunna förklaras med att du lider av personliga misslyckanden som du behöver kompensera för.

Ganska obehagligt med den biologiska mammans tydliga hjälpsamhet mot polisen - det hade kanske varit bättre att hon fokuserat på att hjälpa sina pojkar bort från deras självdestruktiva fabuleringar...

Om det stämmer att hon sagt att hon känner sig "fri från skuld" och därför gärna samarbetar med polisen, även när det handlar om att på begäran stänga fadern ute från information så är det illavarslande. Jag får känslan av att hon tror att pojkarna är skyldiga, och att detta i så fall inte skulle innebära någon katastrof för henne. "Skulden" är någon annans, som nu får sota rejält för sina felsteg. Hoppas innerligt att jag har fel.

Jag är inne litegrand på samma sak som du - men istället tror jag att hon trodde att hennes exman Veijne var inblandad i mordet på Kevin
Därför ansågs hon vara utan skuld

Personligen tror jag inte på lyckliga skilsmässor, åtminstone inte de första åren efteråt
Jag tror heller inte att hon när hon ringde polisen i september i sin vildaste fantasi kunde tänka sig att polis, psyk och socialtjänst i slutänden skulle spärra in båda hennes barn

Det var här som polisens yrkeskompetens borde ha kommit in: istället för som Sandberg och gänget gjorde börja spela ut familjen mot varandra borde Sandberg insett att teorin om att Veijne och hans två små söner mördade Kevin var en absolut omöjlighet
Det fanns ingen teknisk bevisning för minsta pojkens påståenden och Sandberg borde ha kännt till att när mord inträffar så är det många "gökar" som kontaktar polisen och erkänner
I det här fallet handlade det om en rädd liten 5-åring och hans (kanske) ännu räddare mamma som uppenbarligen trodde att hennes exman var kapabel till allt - t o m mord eller medhjälp till mord
När det i själva verket var så att denna familj genomgått en separation och skilsmässa med allt vad det innebar och därför var mycket sårbar
Åtminstone socialtjänst och barnpsykologer borde vetat detta

I mina ögon hade det varit mer konstigt om de vuxna inte hamnat på psyk