Wikileaks grundare Julian Assange eftersökt för våldtäkt i Sverige

Då blir det intressant att tänka på vilka som var inblandade de första dagarna. AA som hade en kusin inom det militära som tjänstgjort på någon högre position i Afghanistan. En kusin som hon verkar ha vänt sig till när hon hamnade i trubbel på Kuba (efter att ha rest dit på ett turistvisum för att mot visumreglerna göra helt andra saker än att turista, nämligen för att jobba på en avhandling). Är det inte möjligt att hon pratade med honom den här gången med, när hennes politiska hetpotatis till inneboende blev jagad av polisen? Sen har vi hennes kompis IK som har en syster som är gift med en högre militär i USA. Och så Borgström, politiker som då hade en advokatbyrå tillsammans med Bodström, före detta justitieminister och en av de ansvariga för utvisningen av egyptierna. Efter några år dyker EMF upp, hon som några år tidigare varit målsägandebiträde för Reinfeldts son. Och när JA förhörs tio dagar efter anmälan är tolken en person som är anställd av USAs ambassad i Sverige. Gehlin avfärdade henne som usel som tolk. Jouråklagarens man är politiker, och Södersjukhusets Lotti Hellströms man var väl även han något sådant.

(Vet inte om det någonsin blev klarlagt om SWs moster var riksdagsledamot.)

Allt detta bäddar för att mycket sker i det fördolda, i form av informella samtal som det inte nödvändigtvis finns officiell dokumentation över. Finné däremot, som inte verkar ha uppenbara politiska kopplingar, hon såg fallet för vad det var, och inte som en möjlighet att förverkliga en dold politisk agenda. Så bör rättsväsendet fungera.

Marianne är svårare att få grepp om. Agerade hon utifrån sin egen egensinniga ideologi eller stod hon under kraftiga politiska påtryckningar? Fick hon detaljerade instruktioner eller lät man bara hennes hållas? Var det bara en slump att förhöret hölls en vecka efter presidentvalet i USA och att fallet sen las ner två dagar efter att Manning frigavs? Både förhör och nedläggning var kraftigt förhalade.

MW, svensk centerpartistisk politiker, som mellan 1994 och 1998 var riksdagsledamot för Västmanlands läns valkrets. Ledamot av utbildningsutskottet (ordf Beatrice Ask). Numera kommunalråd samt ordförande i kommunstyrelsen i Heby kommun.

Det har tidigare relaterats här i tråden att de båda målsägarbiträdena offentligt krävt att inga förhör med Julian Assange skulle genomföras annat än i Sverige. Detta kan, med facit i hand, uppenbarligen inte ha varit i målsägarnas intresse. Därför funderar jag över huruvida detta är något Advokatsamfundet skulle ta upp till granskning och eventuellt kritisera?

Ja vilken annan person som helst med samma påstådda asylskäl som JA skulle behandlas likadant, alltså att asylskäl anses saknas.

Så här sa regeringen via Regeringskansliet i november 2014:


Detta kan inte tolkas på annat sätt än att att regeringen anser att JA saknar asylskäl.

Det verkar som om Regeringskansliet och du delar oförmågan att förstå tryckt text.

Se det ovan fetade.

Assange har aldrig åberopat (eng. invoke) det faktum att de svenska myndigheterna söker honom för ett vanligt brott, som grund för sin ansökan om asyl. ("As grounds for asylum")

Läs grunderna för asylen som Ecuador klart och tydligt har meddelat.

Meddelandet från Regeringskansliet tar ändå, helt oförklarligt, upp de svenska brottsmisstankarna mot Assange i sitt meddelande till FN (Office of the High Commissioner for Human Rights).

Det är som om man helt enkelt inte kan låta bli att göra sitt bästa för att smutskasta Assange, trots att det man säger inte har minsta bäring på hans asyl. Förmodligen i hopp om att ingen skall reagera. Liknelser med en viss Trump ligger nära till hands.

Du menar väl inte på fullt allvar att asylen grundar sig på total ovetskap om att han eftersökts för ett flertal icke-politiska brott, bl.a. våldtäkt, och det var pga EAW för dessa brott han flydde till ambassaden och sökte asyl? Kanske tänker du här att om man låtsas som att man inte vet om detta faktum, och söker asyl för något helt annat, ja då är man hemma? Nej, han har inte haft asylskäl i och med att asylen har förhindrat utredning av de icke-politiska brotten. Tydliga tecken på detta är:
- Preskription 2015, AA rättslös
- "Nedläggning" av förundersökningen 2017 som resultat av att JA vägrade låta sig delges misstanke om våldtäkt.

Det är nu 3 år kvar till 2020, då kan vi förvänta oss även:
- Preskription 2020, SW rättslös.

En rättsskandal av episka mått!

Mitt tidigare konstaterande att du och Regeringskansliet inte förstår tryckt text, kvarstår tyvärr.

Jag gör ett försök till:


Jag skall försöka förklara så att t.o.m. du kan förstå. (Ja, jag förstår att det kanske är en naiv förhoppning).

I översättning:

"rätten att söka asyl är inte tillämplig om den som ansöker åberopar att han eller hon är eftersökt för vanliga, icke-politiska, brott......"

Märk väl "om" den som ansöker åberopar vanliga brott.

Men, som jag tidigare förklarade, är detta helt solklart inte fallet när det gäller Assange.
Han har aldrig åberopat det faktum att han söks av Sverige för misstankar om vanliga brott, i sin asylansökan. Det finns det ju faktiska underlag som bevis på. (Ecuadors asylskäl).

I den text du hänvisar till finns det ju inget som säger att man inte kan få asyl om man är eftersökt för andra brott. Av naturliga skäl. Asylskälen kan ju mycket väl anses väga tyngre än skälen för andra eventuella brott.

Det är allmänt känt att han sökte asyl då det inte gick att överklaga beslutet om utlämning till Sverige för sexualbrotten. Kopplingen till de icke-politiska brotten är därmed solklar!

Det avgörande problemet med att se SW som rättslös på grund av att den svenska åklagaren Marianne Ny i åratal valde att hellre förhala hela utredningen än att arrangera förhör i London är att hennes målsägarbiträde, Fritz, offentligt stödde och var helt införstådd med förhalningsstrategin.

Frågan är alltså om de målsägande kan utkräva moraliskt ansvar från den svenska åklagaren när deras egna biträden, Borgström och Fritz stödde åklagarens val att på ett tidigt stadium i alla praktiska hänseenden i princip lägga ner undersökningen hellre än att förhöra i London.

Vi har också diskuterat huruvida skattebetalare, såväl svenska som brittiska, skulle kunna ses som offer för Marianne Nys val att låta åren gå istället för att förhöra. Denna fråga är enklare att besvara. Skattebetalarna kan knappast anses ha gett Marianne Ny mandat att bryta mot svensk lag. En brottsutredning ha bedrivas kvickt. "Skyndsamt" är den formulering som anges i rättegångsbalken 23:4 §. "Effektivt" säger Förundersökningskungörelsen 1.a §.

Så är det några, förutom Assange (hans rätt till skadestånd har redan FN konstaterat), som kan anses som offer för Marianne Nys åratal av förhalningsstrategi, så är det vi skattebetalare.

Solklart? Nej, det är bara du som drar förhastade slutsatser.

Du borde ta dig tid att lära dig skillnaden mellan korrelation och kausalitet.

T.ex. här:
http://www.tylervigen.com/spurious-correlations

Det finns några saker att notera.
1/ Det är migrationsverket INTE regeringen som ger asyl
2/ Händelserna i Sverige används inte som grund i JA's asylansökan
3/ Enligt artikel 14 UDHR så är ett av de brott som kan användas för att neka någon asyl "våldtäkt"
Varför UDHR 14 inte är tillämpbart har argumenterats i nästintill oändlighet tidigare i tråden. Finns ingen anledning att dra upp det hela ett varv till. Kortfattat gäller
a/ Det ska visas att det är mycket sannolikt att personen skulle bli dömd i domstol för brottet
b/ Rubriceringen våldtäkt ska bygga på en internationellt vedertagen praxis att det handlar om våldtäkt (väldigt tveksamt, t.o.m du ansåg själv att det handlar om misstankar där det saknas rättspraxis)

Ecuador försökte få tillräckligt med underlag för att kunna använda UDHR 14.2 men de fick inget underlag alls av Sverige. Därmed var det omöjligt för Ecuador att använda sig av UDHR 14.2 om man ville följa de starka rekomendationer för hur artikel 14.2 ska tillämpas.

Därutöver så använder Sverige oerhört sällan artikel 14 för att avslå asylansökan. Inte ens när det gäller verifierade brott mot mänskligheten. Att våldta och lemlästa personer och hänga upp de i träd som varning till andra är något som enligt rekommendationer angående artikel 14 definitivt borde rendera i avslag i asylansökan. Dock INTE i Sverige.

Hela argumentationen från svensk sida är en partsinlaga där man försöker försvara sig för UNWGAD. Eftersom vi (officiellt) inte har ministerstyre så borde även du veta att det är migrationsverket som avör huruvida någon får asyl eller inte.