Citat:
Ursprungligen postat av
Mogna-Meloner
Ja, att han var deprimerad och förmodligen förvirrad har med all säkerhet korridorkompisar, klasskompisar, vänner, lärare etc sett. I synnerhet under Gotlandsresan veckan innan då man levde nära varandra.
Jag tycker också att alla små detaljer, väderstreck och vägar är viktiga för att förstå hur Patrik resonerat och åt vilket håll han gått. Det borde finnas FBI-profiler precis som mär man söker en seriemördaresom analyserar var självmordsbenägna kan ha tagit vägen.
Det verkar som man faktiskt arbetar efter en modell som utgår från statistik när det gäller försvunna personer.
Från SR 2014:
Dyster statistik. Snabbt insatta insatser viktigt! Många väntar för länge med att anmäla!
När det gäller psykiskt funktionshindrade (vet inte om Patrik ska klassas inom denna grupp) verkar det som att de oftast hittas inom en radie av 7 km från senaste observationsplatsen. Inte så ofta i skogen, utan oftare på vägar, stigar eller inomhus. Här vet jag inte om totala gruppen (levande och avlidna) som avses.
Ca 300 personer per år anmäls försvunna. Ca hundra av dem hittas ganska lätt och snabbt genom mindre insatser som att ringa till vänner och sjukhus.
Ungefär hälften av dem som eftersöks (ca 200) avlider inom första dygnet. Därför väntar man inte längre med större insatser, utan börjar så fort som möjligt.
Citat:
Mikael Klein hos polisen säger att sök rutinerna har förändrats och att man numera har sådana rutiner att man inte avfärdar någonting.
Citat:
Numera använder sig polisen av en kanadensisk modell*som visat sig mycket effektiv . Man utgår från statistiska fakta från tidigare försvinnande och med hjälp av den prioriterar man var man ska söka.
Olika grupper beter sig helt olika och därför har man 10-15 olika objektsprofiler som man arbetar med beroende på om den som försvunnit till exempel är svampplockare, jägare, psykiskt funktionshindrad, dement eller ett litet barn.
Citat:
– Vi vet till exempel *att psykiskt funktionshindrade *brukar hittas inom en radie av sju kilometer från där dom senast sågs. Därför börjar vi med att rita en sju kilometers radie som vi ska söka igenom. Sedan gör vi mindre segment som vi *prioriterar. Vi vet att de inte gärna ger sig in i skogen utan om de hittar en stig eller väg så stannar de på den. *57 procent har hittats på *vägar eller stigar, 13 procent inomhus, berättar Mikael Klein. Det kan låta som mycket siffror - men det fungerar, säger han.
På sommaren och vid varmt väder förlängs söktiden. Det är läkare som avgör hur länge det är aktuellt att fortsätta att leta.
Citat:
Många väntar för länge med att anmäla,*säger Annica Odelind hos polisen. Och de flesta anmälningar kommer på kvällen efter att vänner eller anhöriga först har letat själva. Men det är bättre att ringa för tidigt än för sent. Så fort man upplever att någon är försvunnen så kan man ringa polisen även om man fortsätter att leta själv
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=110&artikel=5799933