Citat:
Jag trodde han redan gjort det genom att implicera henne som instigator och chaufför.
Syftar här på de avlyssnade samtalen på hotellrummet i Nor*e, främst det 160829 mellan MR och hans fästmö i I*an: Z (S*ara i MR:s adressbok och en tjej han ska ha känt i fyra år). – I samtalet säger han
et har hela tiden skett successiva förändringar i MR:s berättelse - fram till erkännandet; dealen mellan honom och JM har ju från början varit att hålla tyst och han har bara genom förhörsledarna fått veta vad JM sagt (före FUP). De hemliga avlyssningarna mellan MR och hans kompisar talar för att MR:s främsta motivation varit att inte behöva vänta 10 år på ett uppehållstillstånd; att kunna ta hit sin familj och sin fästmö under deras livstid.
JM:s beteende gav honom huvudbry och avlyssningarna visar hans osäkerhet. - Så fort han pratar med någon kompis dryftar han - om än i lite förtäckta ordalag - sin situation. - Även kompisen på Plattan fick höra valda delar och föreslog avlyssning. Det tror jag inte MR ens tänkt på tidigare; han trodde mer än misstrodde JM vid den här tidpunkten, eller han ville så gärna tro på henne; erbjuder t.o.m. en av sina kompisar att komma och bo hos honom när han öppnat sin strandrestaurang:
I sina mer nyktra stunder blir han återigen ambivalent och vet inte riktigt vad han ska tro. - Men mest av allt är han förvirrad:170207 delgavs han FUP:et men hade dessförinnan fått veta en hel del av förhörsledarna, bl.a. betr. avlyssningarna mm. - Han fortsatte att skydda JM och hennes barn ett bra tag. Sedan han själv åkt fast tänkte han sig säkert ingen större vinst med sin badrumsinspelning i No*ge. - Inte förrän i början av maj; strax efter att åtal väckts den 28 april; först då förstår han, bl.a. genom sin advokat, vad "uppmana och förmå" innebär. - Försvararen får höra om inspelningarna MR gjort och MR kan då ha trott att hans kompis med automatik skulle skicka inspelningen och tröjan till polisen.
MR bör ha varit osäker betr. sin försvarsstrategi: Hans främsta motivation till inspelningen av JM synes ha varit en renodlad garanti för att JM inte skulle vända honom ryggen. När så båda syddes in var han motiverad att blåneka - och efter sitt erkännande att skydda JM. Han såg sig inte tjäna något på att också dra med sig henne; sin välgörare, i fallet.
et har hela tiden skett successiva förändringar i MR:s berättelse - fram till erkännandet; dealen mellan honom och JM har ju från början varit att hålla tyst och han har bara genom förhörsledarna fått veta vad JM sagt (före FUP). De hemliga avlyssningarna mellan MR och hans kompisar talar för att MR:s främsta motivation varit att inte behöva vänta 10 år på ett uppehållstillstånd; att kunna ta hit sin familj och sin fästmö under deras livstid.JM:s beteende gav honom huvudbry och avlyssningarna visar hans osäkerhet. - Så fort han pratar med någon kompis dryftar han - om än i lite förtäckta ordalag - sin situation. - Även kompisen på Plattan fick höra valda delar och föreslog avlyssning. Det tror jag inte MR ens tänkt på tidigare; han trodde mer än misstrodde JM vid den här tidpunkten, eller han ville så gärna tro på henne; erbjuder t.o.m. en av sina kompisar att komma och bo hos honom när han öppnat sin strandrestaurang:
I sina mer nyktra stunder blir han återigen ambivalent och vet inte riktigt vad han ska tro. - Men mest av allt är han förvirrad:170207 delgavs han FUP:et men hade dessförinnan fått veta en hel del av förhörsledarna, bl.a. betr. avlyssningarna mm. - Han fortsatte att skydda JM och hennes barn ett bra tag. Sedan han själv åkt fast tänkte han sig säkert ingen större vinst med sin badrumsinspelning i No*ge. - Inte förrän i början av maj; strax efter att åtal väckts den 28 april; först då förstår han, bl.a. genom sin advokat, vad "uppmana och förmå" innebär. - Försvararen får höra om inspelningarna MR gjort och MR kan då ha trott att hans kompis med automatik skulle skicka inspelningen och tröjan till polisen.
MR bör ha varit osäker betr. sin försvarsstrategi: Hans främsta motivation till inspelningen av JM synes ha varit en renodlad garanti för att JM inte skulle vända honom ryggen. När så båda syddes in var han motiverad att blåneka - och efter sitt erkännande att skydda JM. Han såg sig inte tjäna något på att också dra med sig henne; sin välgörare, i fallet.