Mordet på Kevin Hjalmarsson, 4 i Arvika 1998

Brytande av sekretess

Rättsfrågan är om förundersökningsledare brutit sekretess genom att lämna ut uppgifter ur en nedlagd förundersökning?

Hade allt gått enligt boken och anvisningar hade det varit lite enklare att beskriva och förklara, men tyvärr är inte det fallet. Så låt oss ta det från början, nästan.

I normalfallet skall en misstänkt delges misstanke vid första förhöret, som misstänkt för ett så grovt brott som mord, och tilldelas offentlig försvarare vilket sker av rätten samt ställas inför häktningsdomare inom lagstadgad tid. Finns inte skäl för att kunna styrka brott skall förundersökningen läggas ner. Den offentlige försvararen skall närvara vid förhör.

Med andra ord så är följande involverade i rättsprocessen i Arvika. Poliser som utreder. Åklagare som skall vara förundersökningsledare och domare på Arvika tingsrätt som skall besluta om häktning. Samt naturligtvis den offentlige försvararen. Låt oss nu punkta ner lite “avvikelser” från det jag skrivit.

1. De misstänkta är minderåriga och deras mål skall handläggas enligt Lag (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare https://lagen.nu/1964:167 Till detta kan komma om de skall anses som särskilt skyddsvärda. En omständighet som man alltid skall beakta vid unga misstänkta. För rättsfrågan kan det vara relevant.

2. Vid förhör har offentlig försvarare eller vårdnadshavare inte varit närvarande.

3. Som förundersökningsledare har polis agerat.

4. Förundersökningen har lagts ned utan bevistalan.

5. Den nedlagda förundersökningen har “hemligstämplats”.

Att jag skriver “hemligstämplats” beror på att alla förundersökningar beläggs med sekretess så kallad förundersökningssekretess som bryts när den misstänkte åtalas och FUP blir allmän handling.

Åklagarmyndigheten beskriver Offentlighetsprincipens tillämpning (rättsfråga) översiktligt så här.



Åklagarmyndigheten skriver “hållas hemliga” vilket är det korrekta. Jag skriver “hemligstämpling” av pedagogiska skäl som följer.

Domstolsverkets handböcker har under under fliken Brott följande rubriker:

10.4 Utlämnande av handlingar till allmänheten,
10.5 Sekretess och
10.6 Hemligstämpling

En nedlagd förundersökning är en allmän handling men inte med automatik offentlig. Efter sekretessprövning kan alla eller delar av FUP utlämnas till allmänheten. En part har partsinsyn.

Enligt media har förundersökningen lagts ned och “hemligsstämplats” vilket i princip inte betyder någonting förutom att det är en påminnelse om att sekretessprövning skall göras.
För att göra detta måste man veta mot vilken lag den skall prövas mm.

Finns denna sekretessprövning dokumenterad inför sommarpratarprogrammet?

Nu till rättsfrågan.

Innebar polisens utlämnande av uppgifter i en nedlagd förundersökning ett sekretessbrott?

Svaret måste baseras på om han handlar i tjänsten som förundersökningsledare, då kan ha rätt till det. Som privatperson är det ett sekretessbrott.

Till detta kommer frågan om han varit behörig att leda förundersökningen i denna fas. Enligt den interna delegationsordning inom Polismyndigheten har han tilldelats den befogenheten. Rätt eller fel? Det är en ansvarsfråga mellan Åklagarmyndigheten och Polismyndigheten.

Du frågar om det eventuella sekretessbrottet kan beivras. Det beror på brottets allvarlighetsgrad och preskriptionstiden. Se länkar

20 kap. Om tjänstefel m. m.

Preskription i brottmål


Nu vet jag inte när sommarpratarprogrammet sändes och jag har inte tagit reda det heller.

Orsaken är att det ursprungliga brottet som ett eventuellt sekretessbrott avser är ett mord som saknar preskriptionstid. Hur sekretessbrott avseende ett sådant brott skall bedömas med avseende på preskriptionstid vet jag inte. Syftet med sekretessen och brytande av sekretessen avgör om det är ett brott för de uppgifter som lämnats ut från förundersökningen. För polisens egna uppfattningar finns andra lagar som kan komma ifråga. Man får inte säga precis vad man vill i ett sommarpratarprogram.

PS. Jag vet att jag inte svarat på alla varianter av eventuella formuleringar av rättsfrågan eller detaljerat resonemanget jag för. Jag tycker redan att inlägget är för långt.

Du ser verkligen inte skillnad? Är det ett mediedrev mot DJ tycker du? Det är det mot SÅC tycker det är bra folk ställer sig bakom att den behandlingen inte är okej.

Tack för din arbetsinsats!
Även om det är svårt att idag straffa Strandberg för radiopratet, så kan vi väl enas om att det var synnerligen olämpligt i alla fall?
Om det dessutom var rent lugens tappar man ju allt förtroende för denne polis.

Han har ju inte något förtroendekapital kvar alls längre i så fall.
En åklagare Manholm som är ansvarig men inte bryr sig - oavsett om pensionen hägrar framöver, har inte heller något förtroendekapital kvar.
En psykologiprofessor SÅC som går helt oventenskapligt tillväga har också tappat sitt förtroendekapital. Tre ansvariga som med den information vi har idag inte borde fått samhällets uppdrag och förtroende att ansvara och delta i Kevin-fallet

Så låt oss avvakta den återupptagna förundersökningen och hoppas att man även parallellt utreder vad som gått snett och varför i Sandbergs utredning. Lämpligen avslutar med ursäkter till de utsatta och på ett fint sätt stoppar fortfarande yrkesverksamma ansvariga i malpåse i något arkiv att sortera papper.

Tack för genomgången. Några kommentarer.

Det finns av två typer av sekretess här om jag förstår det rätt. Det är dels förundersökningssekretessen allmänt enligt 18 kap lagen nedan och dels sekretess av känsliga uppgifter om personliga förhållanden enligt 35 kap lag nedan.

http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20090400.HTM

Eftersom brottet i fråga ansågs som löst förelåg när Sandberg sommarpratade knappast behov av allmän förundersökningssekretess, men däremot bör det funnits sekretess om den prövats mot om det rörde känsliga uppgifter av personlig natur.

Men det bör det rimligtvis spela in att Sandberg inte lämnade ut några handlingar utan talade om fallet i stora drag och inte gav ut några specifika personuppgifter av känslig natur.

Vad gäller partsinsyn är det i likhet med annat vad gäller sekretess ett mycket snårigt ämne, men det är inte alls säkert att en misstänkt har rätt till speciellt mycket insyn. Åklagare ser gärna att all sådan insyn ses som potentiellt negativ för utredningen.

Vid nedlagda förundersökningar har gällt vad som står under 4.3.2 nedan:
http://www.regeringen.se/4aafaf/contentassets/b915a557c9c4403599614b51ed36cfc4/misstanktas-ratt-till-insyn-i-forundersokningar

Dvs att den misstänktes rätt till partsinsyn anses upphöra då förundersökningen läggs ned.

Jag hänvisar till mitt svar ovan till Utredaren.

Sandberg berättade vad jag förstår inte om familjeförhållanden och läkarutlåtande på ett sådant specifikt sätt att han bröt sekretessen vad gäller personliga förhållanden. Det finns vad jag förstår inget generellt förbud mot att lämna ut uppgifter eller berätta om dem utan varje enskild uppgift prövas teoretiskt mot ett sekretessbehov.

GW skrev en krönika i expressen.
http://www.expressen.se/kronikorer/leif-gw-persson/jag-ska-tala-i-klarsprak-hur-javla-korkad-kan-man-bli/

Detta fastnade jag för "I brist på de vanliga gärningsmännen vid den här typen av brott fastnar man till sist för det minst sannolika alternativet av alla. Två små bröder på fem respektive sju år. Om detta nu är sant är det i så fall första gången i västvärldens kriminalhistoria men eftersom man inte vet om det utgör det inget bekymmer"

Relativ frekvens är fundamentalt för all utredning, om något är så osannolikt så man nästan kan skriva av det från början om inte väldigt mycket talar för det så är det inte där man skall söka efter svar.

Dock hoppas jag se mer om de fruktansvärda förhören.. de är dags att gå till botten hur de här kunde förekomma i relativ nutid. Samt behövs ordentlig utbilding till alla som kan jobba med barn i förhörsmetoder, annars kan det bli fler Kevin-fall. Det är som sagt inte bara oetiskt utan leder också till helt fel resultat.

Du är bara för mycket.
Du verkar inte ha något problem med att DJ misstänkliggörs och du har inget problem med den skada SÅC har orsakat, däremot ogillar du att SÅC nu får skit för det han har ställt till med.

Du har heller inget problem med att GL ger sin in i debatten, utan att ha läst på som vanligt, han agerar språkrör åt sin kompis utifrån sin "maktställning". Precis som han gjorde i Quick-fallet.
Jag tycker det är helt j-vla förkastligt. Skolboksexempel på vänskapskorruption.

Jag vidhåller: det går inte att ta dig på allvar.

Man kan ju fundera över om det är att bryta sekretessen om man fabulerar fritt och hittar på saker som inte återfinns i FU, som verkar har skett här...!?
Att det är moraliskt helt förkastligt är väl uppenbart, men är det brottsligt?

Det var i alla fall mycket skadliga uppgifter för barnen, som dessutom var osanna. Jag tror inte något av det Sandberg sa hade prövats. Oavsett var det mycket oansvarigt av Sandberg och bekräftar att han är en skitstövel, som borde vetat bättre

Eftersom vi inte har alla 6000 sidorna i förundersökningen + övrigt material så är det inte möjligt att kategoriskt svara på om sekretessen begränsas av de två lagrum du anger. Varje uppgift som prövas skall prövas mot "sin lag" så att säga. Det kan finnas flera olika paragrafer.

Vad än den än den andre anser så skall åklagaren föra ett mål till åtal, sk absolut åtalsplikt, om förutsättningar föreligger. Om den misstänkte är under 15 år får inte åtal väckas. Då kan bevistalan påkallat av socialtjänst eller vårdnadshavare väckas. Detta är ingen regel utan möjlighet som inte användes. En intressant detalj kan nämnas

Barn som begår brott– utredningar jämlikt 31 § LUL


Det är sen domarnas sak att anse någon som skyldig, inte åklagare och polis.

Vid åtal skall part ha partsinsyn. Det är inte snårigt. Enkelt uttryckt skall allt i FU inklusive sidomaterial vara möjligt för honom och hans ombud att ha insyn. I vissa fall kan det vara så att de blir upplysta om innehållet för att kunna bevaka den misstänktes rätt inför rättegången.

Den lagrådsremiss du länkar till formulerar det så här.


Gör skillnad på insyn och utlämnande av handling.

Det är till och med så att åklagaren har en objektivitetsplikt till förmån för den misstänkte. Åklagaren är partisk när han väl väcker åtal men skall även då beakta sin objektivitetsplikt.

Det du skriver
är korrekt så tillvida att han under den tid han var misstänkt hade rätt till insyn och när FU läggs ner inte har rätt till fortsatt insyn i den eventuellt pågående FU, kanske med ny misstänkt. Om FU öppnas igen med honom som misstänkt så har han återigen partsinsyn.

Blanda inte ihop rättsinstituten under rättsprocessen. De kan skifta. Ena dagens rätt till insyn kan hävas och upptas igen senare. Det är vad som menas i lagrådsremissen.

För att göra det hela till synes än mer obegripligt citerar jag vidare


Lite klarare blir det om vi läser följande


Ta inte detta som att jag försöker mästra dig. Det är juristernas ovana att härleda rättigheter indirekt som gör att dom uttrycker sig obegripligt.

Om det inte återfinns i FU så har inget sekretessbrott begåtts. Beroende på vad han påstår kan han ha begått andra brott.

Jag har svårt att se att det går att kombinera möjligheten till granskning med att den personliga integriteten har företräde. Bristen på insyn och därmed granskning av Kevinfallet beror på sådana hänsynstagande och om dessutom ingen läckt, skyddad av efterforskningsförbud som källa, så hade inget framkommit. Detta fall är väl dessutom inte det enda som inte kan granskas för att barn är inblandade. Att det inte blir bevistalan är den absoluta normen.