Arboga: Mord på Aki Olavi Paasila, 2015-08-08 och Göran Möller, 2016-08-03

Han befann sig i underläge men hade kunnat ta sig ur sin beroendeställning, tex genom att tala med JMs kollega eller annan. Han var absolut tillräckligt gammal för att ta ansvar för sitt eget liv och, med sin bakgrund, sannolikt mer självständig än motsvarande genomsnittlig yngling. Han har konsekvent valt att agera torped.

Nej. Men livstid för JM och lagens strängaste straff för honom. Han är ett monster jag inte vill ha lös på gatorna.

Och vad får dig att tro att han inte var intresserad av pengarna. Allt tyder på motsatsen. Beteende och egna utsagor.

Edit: Även mördarna i Malmö är i beroendeställning. Kanske ännu värre eftersom de uppenbart riskerar avrättning om de "sviker". Han är en ganska typisk påtänd mördare med taskig bakgrund.

Så här ser / såg det ut 2017-04-28.....

Noterbart: "Utvisningsyrkande"

-"- : "Uppgift om att MR dödat tidigare"

https://minfil.org/UdSbB4bab8

Vem menas att MR mördat tidigare i sitt patetiska liv?

Det är klart han är intresserad av pengar; vem är inte det? - Även här har JM strukit honom medhårs genom att säga att alla andra tidigare varit ute efter hennes pengar, men inte han - nej, då. - Detta har ju varit ytterligare ett sätt för henne att binda upp MR och få honom att tro att hon är mer eller mindre blåst - men oförarglig/ofarlig. - Men droger kostar pengar, och de pengarna har i princip aldrig MR haft. - Ja, som torped kan man ju tjäna en hacka, eller som knarkförsäljare eller ficktjuv. Hur som helst måste pengarna anskaffas. - Det är klart MR måste in ett bra tag för att få perspektiv på sig själv; för att bli drogfri; för att inte fortsätta att vara ett "monster". - Eller vill du att han ska åka in som monster och efter en "livstid" komma ut som ett mästarmonster..? - Och vad gör man åt mästarmonster som åker in? - Kommer de ut som övermästermonster med rätt att döda..? - I MR:s fall behövs - förutom fullständig drogfrihet - en mångårig utbildning, språkstudier och lektioner i allt möjligt och omöjligt - moral och etik, ej att förglömma. - Kanske vore rättspsykiatrisk vård att föredra; han lär vid det här laget ha en hel del drogrelaterade psykiska problem som i första hand borde åtgärdas. Dessa har dessutom spelat en stor roll när JM fick honom att under ett drogrus knivhugga hennes föräldrar; t.o.m. varit den utlösande faktorn.

Det är klart han är intresserad av pengar; vem är inte det? - Även här har JM strukit honom medhårs genom att säga att alla andra tidigare varit ute efter hennes pengar, men inte han - nej, då. - Detta har ju varit ytterligare ett sätt för henne att binda upp MR och få honom att tro att hon är mer eller mindre blåst - men oförarglig/ofarlig. - Men droger kostar pengar, och de pengarna har i princip aldrig MR haft. - Ja, som torped kan man ju tjäna en hacka, eller som knarkförsäljare eller ficktjuv. Hur som helst måste pengarna anskaffas. - Det är klart MR måste in ett bra tag för att få perspektiv på sig själv; för att bli drogfri; för att inte fortsätta att vara ett "monster". - Eller vill du att han ska åka in som monster och efter en "livstid" komma ut som ett mästarmonster..? - Och vad gör man åt mästarmonster som åker in? - Kommer de ut som övermästermonster med rätt att döda..? - I MR:s fall behövs - förutom fullständig drogfrihet - en mångårig utbildning, språkstudier och lektioner i allt möjligt och omöjligt - moral och etik, ej att förglömma. - Kanske vore rättspsykiatrisk vård att föredra; han lär vid det här laget ha en hel del drogrelaterade psykiska problem som i första hand borde åtgärdas. Dessa har dessutom spelat en stor roll när JM fick honom att under ett drogrus knivhugga hennes föräldrar; t.o.m. varit den utlösande faktorn.

Är ganska övertygad om att MR skulle ha ”omkommit”, alt. getts en överdos, i Norge, och att gripandet där faktiskt kom att bli hans räddning – liksom det fängelsestraff han får (kombinerat med drogavvänjning, utbildning och samtalsterapi) paradoxalt nog kan komma att innebära något positivt för honom; faktiskt också en välbehövlig trygghet. – Även om han så småningom utvisas ur Sverige har han då en betydligt mer solid grund att stå på än han skulle ha haft som drogdealare i Sverige.

MR:s försvarare tycks mig också vara rätt person att framöver hjälpa och vägleda honom på olika sätt. Flera av hans gamla kompisar verkar vara av det mer lojala slaget och kommer säkert inte heller att överge honom.

Hade inte MR haft oturen att träffa på JM kunde hans liv ha fått en helt annan inriktning: vilken vet vi inte, men vi vet att han är ung och därmed oerfaren, ett nästan tomt blad på vilket både goda och onda krafter kan lämna avtryck.

I stället för att hjälpa MR att komma på rätt köl utnyttjar JM hans drogmissbruk och ger honom pengar att köpa nya droger. Hon snärjer honom med allehanda finter; utnyttjar honom som barnvakt, städare, matlagare, utpressare, uppassare... och efter många månaders preparering som mördare: Han är rätt person, tycker hon; han har gått den hårda skolan; kan hantera både kniv och pistol, och han har mycket att vinna men bara sin själ att förlora.

MR:s kompisar fattade fullt ut varför han bodde hos denna välnärda madam (som genom hela livet stöttats av sina föräldrar, till skillnad från MR vars familj knappt kunde betala hyran); att han tog tillfället i akt och utnyttjade situationen för att genom ett giftermål få det hägrande uppehållstillståndet betydligt snabbare än han annars skulle ha fått.

MR utlovades guld och gröna skogar och mer därtill: JM skulle hjälpa hans familj, han skulle få ta hit sin käresta, hon skulle köpa ett hus där de kunde leva och bo, och han skulle också få hjälp med att starta och driva en liten strandrestaurang som hade en bar med fyra, fem biljardbord, osv. - JM målade upp en bild som var mycket svår att motstå för den fattige och drogberoende MR. - På dagarna klängde tvillingarna på honom och kom alltmer att tycka om honom: På bilder tagna i Norge ser vi att MR bär en sovande tvilling i sin famn, och vi ser också hur han tar hand om alla tunga väskor, springer ärenden, osv. - Jo, visst var han JM:s "hund".

Samtidigt dras han med allehanda samvetsförebråelser, knarkar dagligen och försöker förgäves hitta en utgång i en tillvaro som mer eller mindre kommit att urarta till ett inferno. Kort sagt: Han är också ett offer: ett offer för fattigdom, krig, droger, manipulation, lögner (t.ex. JM:s tårdrypande historia om övergrepp från sin far; en kärlekslös, blundande mor) och falska förespeglingar.

Han erkände; han grät; han bad om förlåtelse; han ångrade sig bittert. Han ska inte dömas tillnärmelsevis lika hårt som den utstuderade anstifterskan.

Ja och i allt detta är han väldigt lik många andra mördare. Jag kan tycka att samhället är väldigt dåligt på att rehabilitera brottslingar och att större reformer av kriminalvården behövs. Skulle rehabiliteringen fungera så är jag allmänt för dagens milda kriminalpolitik. Nu är jag sådan att jag tenderar tro på det jag ser snarare än på det jag hör. Och det fungerar inte i dag. Därför ska vi, till dess vi får rätsida på detta, om det alls går, se till att hålla människor som visat sig beredda att begå grova brott borta från samhället så länge som möjligt. Jag tror inte på rosenskimrande drömmar. Jag tror att vi snart hör om honom igen om han är ute om några få år. Skickas han till Iran, lär vi få en notis om en hängning.

Killen är ingen psykopat men man kan säkert vara nog så manipulerande ändå, inte minst i en situation som denna. Han har nog dessutom fått goda råd av både åklagare/polis och försvarare om hur han borde uppträda i rätten; de har ett gemensamt intresse av att flytta fokus till den mer svårfällda brottslingen. Därför getts möjlighet till en lång monolog.

Omständigheterna i hans fall är inte, som jag ser det, mer förmildrande än i andra fall. Det finns ofta tragiska historier bakom. Han är gammal nog för att straffas för det han gjort. Han är inte någon god människa.

Även om vi nu diskuterar hur hans vittnesmål ska tolkas börjar vi väl komma lite OT så jag stannar där.

Som du resonerar (vilket inte är orimligt), har JM utöver att ha förorsakat förlust av människoliv förstört MR:s liv. Är detta ett brott i sig ? Moraliskt ? Juridiskt ?

Jag går inte på någon linje i detta fall. Jag går på uppmätta tider och avstånd samt vittnesmål.

Tid för avfärd från hemmet får jag från Alexander. Han uppger att de åkte direkt då han kom hem.

Återskapat sms tidpunkt (19:5?)

Enl urika och sonen åkte han hem direkt på sin hoverboard. Tidsåtgång 10-15 min.

Alexander hemma 20:05 (han säger själv åttatiden)

Tidpunkten för Johannas hemkomst får jag också från Alexander. Han ringde 22:50, inget svar. Johanna kom hem en stund senare. Alexander nämner tidpunkten 23:15

JM har inte förstört MR:s liv. JM och MR förstört varandras och andra människornas liv. MR är ansvarig för sina handlande. Det är inte bara att man kan övertalas till att mörda. Det handlar om respekt, värde, känslor för människornas liv. 99,99 % av världens befolkning skulle inte kunna mörda och/eller låta övertalas till att mörda. MR är slug, rubbad.

MR har mördat för JM:s skull; på hennes inrådan, efter mycket tjatande, bedjande ögon, övergreppshistorier – och löfte om ett bättre liv: Han saknade pengar, han saknade utbildning, han saknade arbete, han saknade uppehållstillstånd, han saknade sin familj och sin käresta i Iran, han saknade fast förankring, han saknade sitt språk; att fritt och dagligdags kunna uttrycka sina tankar inkl. språkets alla nyanser, han saknade vägledning... Han hamnade hos en utsugande, psyksjuk socialkärring av värsta sort som under täckmanteln av att vara "snäll" gav honom mer och allt starkare droger för att för egen vinning kunna utnyttja honom som ett underminerat och förvirrat mordredskap.

MR bör ha en MYCKET STOR STRAFFRABATT; inte bara pga sin ålder, utan också för att han stått i beroendeställning till en av Sveriges värsta och mest elakartade manipulatörer med allt vad detta innebär. Till och med hennes mor säger att hon inte har några känslor.

Han har inte förstått varför föräldrarna skulle dödas; bara att hans matmor och den som gentemot de svenska myndigheterna ansvarade för hans väl och ve i landet: JM, varit mycket angelägen om detta mord (mordförsök) och att hon sagt sig vara betjänt av att han utförde det. Han bibringades också uppfattningen att han själv skulle ha allt att vinna och inget att förlora - och till slut visste han varken ut eller in; allt under det hans hjärna underminerades av alla droger.

MR sade nej; han rekommenderade henne i sina klara stunder att gå till en läkare; han bad henne sluta med sina dumheter; han gjorde allt för att skaka av sig hennes enträgna förfrågan; han varnades för henne; han rökte sig bort i dimmorna… men han fick aldrig en lugn stund utan att hon påminde honom.

JM åt sig allt längre in i hans drogomtöcknade hjärna och hon gav honom pengar och till och med tillgång till sitt betalkort för att han inte skulle gå miste om en kontinuerlig ny- och påtändning i allt högre doser och med allt tätare mellanrum. Till slut styrde hon MR:s tankar och hjärna så till den grad att hon en kväll med belåten min drog på sig ett par diskhandskar, gnisslade ut en byrålåda och drog fram en av hans dyra märkeströjor, vecklade ut den på köksgolvet, hämtade en stor skarp kökskniv och lät den försvinna ned i en plastpåse varpå hon gjorde ett litet knyte av mordattiraljerna och smög ned i sin stora skinnväska. – Nu var det bara en viss slutpreparering kvar: Hon försäkrade sig om att MR hunnit få i sig erforderlig dagsranson och lite till, viskade till honom att hon hade en liten överraskning till honom och att han skulle få veta vad det var så fort de var utom syn-och hörhåll för AG som hon såg stod och tjuvlyssnade bakom ett hörn. ”Okey”, sade MR.

AG lämnade lägenheten och åkte till sina kusiner – men hann knappt komma dit förrän JM (som gått bet på att få tag på DB) kommenderade hem honom: Han fick vara barnvakt när hon skjutsade MR till K-holm, och inom en timme skulle hon vara tillbaka. – Det skulle dröja c:a tre timmar.

Till MR sade hon att hon förberett ett varmt och läkande ört- och reningsbad med levande ljus på ena badkarskanten; bubbel på den andra – men först var hon tvungen att uträtta ett litet ärende. ”Okey”, sade MR. – Och så åkte de: Hon mot G-liden; han mot avgrunden.

Efteråt kunde han inte stå på benen. Han visste vad han gjort samtidigt som han agerat någonstans utanför sig själv. – Var, visste han inte; inte heller varför; bara att. Han mådde dåligt och hela han var blodig; hans hjärna fungerade inte som den skulle: Det var framför allt JM:s verk; resultatet av lång och varaktig psykisk preparering som en så pass ung person som MR inte haft ens en sportslig chans att värja sig mot.