Jag lider av PED - "Porrimpotens". Här är min rehabiliteringsproccess!

Hur stora problem har man på en skala 1-10 om man får utlösning enkelt av sex, kan genomföra ett samlag, byta ställning osv, tyvärr inget 100 % stånd men den är tillräckligt hård för att ha sex med? Känner någon igen sig och blev det helt normalt till slut ?

Följer tråden bara sporadiskt, och vill inte lägga mig i alltför mycket, då jag egentligen tycker utgångspunkten verkar rätt underlig. Men noterar iallafall ett par tankar här:


"Erectile dysfunction" definieras som


Eftersom du inte möter det kriteriet har du heller inte ED. Sen 100% -- det är väl en åldersfråga? Att folk bara får spontant stånd av nära nog ingenting är säkerligen främst ett tonårsproblem. Är du över 30-35 låter detta i mina öron som relativt normalt rent biologiskt.

Kan du få tjejen att komma? (Bör ju inte vara något större problem, då det för det inte enbart eller ens främst krävs ett hårt stånd). Njuter du? I så fall förstår jag egentligen inte att problemet skulle vara så massivt.

Kan du inte få Viagra eller nått utskrivet?


Jag förstår inte riktigt detta resonemang. Det är ju inte så att Viagra bara ger dig ett stånd, utan att du kan göra något mot detta. Så kanske är fallet om du tar en spruta i kuken, däremot. Viagra gör dig på intet sätt kåt. Om du bara går runt och handlar eller vad som helst på Viagra händer ingenting. Däremot om du är med en tjej intimt, tar av henne kläderna osv: då blir du upphetsad. Precis som normalt. I stort sett blir det som nu du var typ 16 år igen, och blev hård väldigt snabbt. Inget onaturligt med det, snarare tvärtom.

Eller ok, det är "onaturligt" i så måtto att du kan få en medelålders man att fungera sexuellt som om han vore 18 år igen. Det är "fusk", så att säga. Men det man är ute efter, menar jag, det är ju inte ståndet i sig; utan just den här oerhört starka känslan av att översköljas av sexuellt begär, av ren åtrå efter kvinnokroppen. Och det är detta du känner om du tar potensmedel. Det är alltså inte så att du har stånd, och sen ändå kan tänka att, ok, jag har stånd, men egentligen känner jag inget riktigt begär efter den här tjejen. Åtminstone i min erfarenhet är det så att det du känner är just glödhett begär efter den tjej du är med.

Men ok, man ska väl inte ta sånt om man är för ung. Och visst, att vara beroende av porr verkar vara ett reellt problem. Jag finner detta rätt fascinerade delvis därför att jag själv egentligen aldrig har "förstått" traditionell porr. Att se en erigerad penis, eller en man som spänner på en kvinna är för mig bara avtändande, och har alltid varit det. Dessutom verkar ju modern porr innehålla en hel del brutaliteter där mannen ska spruta kvinnan i fejset och dylikt. Trots det vet jag att jag är 100% heterosexuell; jag är besatt av kvinnans kropp. Råkar man nu under sommaren tex gå bakom en tjej med en snygg bak kan jag bara känna att shit, satan satan satan vad livet är vackert egentligen; det är en sån jävla stark känsla. Innebär dock inte att jag får stånd av det mitt på stan, och än mindre att jag lyckas -- eller ens försöker -- ta kontakt med tjejen. Är dock ändå tillfreds med existensen, även om den oundvikligen alltid har innehållit en hög dos av sexuell frustration. Det är den sexuella tillfredsställelsen man får leva för (plus konst och vetenskap och familj och allt sånt, förstås).

Visst, man känner alltid en viss skuld och tomhet efter att ha onanerat. Samtidigt vill jag fan inte ha prostatacancer, vilket regelbunden onani ska hjälpa mot. Så så länge man inte gör det överdrivet ofta (dagligen, skulle jag kanske säga) har jag svårt att se vad problemet är. Eller är det ok att onanera om man inte tittar på porr? Ty visst, om man ser porr så ofta att det börjar styra vad man tänder på -- att man alltså inte längre tänder på att smeka och dra av kläderna på en tjej för att ha normalt sex med henne, typ -- då kanske man har ett reellt problem. Ni kan ju kolla in Ted Bundys sista intervju innan han avrättades.

Ber om ursäkt om detta var OT eller avfärdande mot trådens premisser. Ville bara ge min provisoriska syn på saken, och absolut inte attackera någon som skrivit här.

Vill bara flika in och ge min historia lite kort. Jag har varit porrberoende i lite över fem år, efter ett förhållande tog slut. Har varit ganska deprimerad i perioder också. Har haft några halvtama försök till relationer under denna period men med så gott som obefintligt sexliv pga min PED. Porren har alltid funnits där som en tröst och comfort zone. Och mitt brukande har eskalerat och tagit sig extrema svängar i form av fetischer som jag inte vill gå närmare in på. Men det har fått mig att ifrågasätta min sexuella läggning om jag säger så. Har försökt sluta med porren flera gånger, men alltid fallit tillbaka.

Hursomhelst, så har jag det senaste året befunnit mig i en situation där jag varit omgärdad av ganska många unga, söta, snygga tjejer, men inte vågat ta något initiativ pga min rädsla för sex och att inte kunna prestera, trots att de gjort närmanden. Inledde någon slags grej med en snygg 20-åring, men så fort hon märkte att jag inte fick upp den och hur pass osäker jag var så drog hon fortare än ljuset. Förståeligt nog. Kort därefter blev jag rejectad/friend zonad av två tjejer som jag försökte inleda nåt med i något slags desperat försök att få bekräftelse.

Jag är en typisk "snäll kille", inte bara när det gäller tjejer utan i hela livet i övrigt och jag är trött på det. Och har bestämt mig för att förändra det. Jag vill kunna leva upp till min potential. Jag köpte boken "No More Mr. Nice Guy" av Robert Glover och han tar upp lite varför snälla killar oftast fastnar lättare i porrberoende. Han menar att sådana killar "nöjer" sig med att ha sex med en skärm ist för riktiga tjejer. Det vill fan inte jag. Kan starkt rekommendera boken för de som misstänker sig vara snälla killar.

Har varit porrfri i 30 dagar nu. En stor anledning att jag klarat det är för att jag använt en blockerare (K9 Web protection), men samtidigt har jag kunnat kolla på mobilen utan att göra det så helt viljesvag är jag inte. Men visst har det hjälpt. Tror mest det handlar om att bryta invanda mönster för min del. Jag kollade in lite porrsidor idag, för att jag hade lovat mig själv att göra det efter 30 dagar. Lite som en planerad relapse och upptäckte till min stora förtjusning att jag inte alls var intresserad. Den förbjudna pirriga känslan var borta och allt kändes mest fejk, plastigt och tråkigt. Det gav mig liksom inget.

Målet är att byta ut porren mot andra aktiviteter. Jag har bland annat börjat träna regelbundet genom att göra 30-day challenges. Igår gjorde jag min första riktiga armhävning och det kändes fan awesome. Och jag klarar plankan i 2, 5 minuter. Första gången träning känns givande och roligt.

Så efter 30 dagar utan porr:

+ Bara vetskapen om att ett liv utan porr är möjligt känns bra
+ Känner mig mer närvarande, har börjat göra fler saker som är bra och roliga för mig
+ Kan bli upphetsad vid åsynen av en ung lättklädd tjej igen
+ Har börjat utforska andra områden i mitt liv mer, mitt känsloliv, min hälsa och det sociala

Finns egentligen inga minus men, jag märkte i början att mitt beroende hade en tendens att ta sig andra former. Jag spelade väldigt mycket datorspel t.ex. (Jag vill inte byta ett beroende mot ett annat)

Jag tänker fortsätta. Målet är såklart att porren aldrig mer ska få ta så mycket utrymme av mitt liv som den faktiskt haft. Jag har inget emot porr rent moraliskt, men att missbruka något är aldrig bra och bevisligen har den ju en negativ effekt på många fullt friska män. Tänkte att jag skulle ge mig på No-fap också och se om det ger något. Återkommer! Tack för mig!

Vad tror ni om detta? Bra eller anus?

http://cybersexdetox.se/behandlingen/


Hur exakt kan de hjälpa mig? Känns lite som att de bara är ute efter pengar.
Någon som har någon erfarehet av detta?

Tycker definitivt du ska köra på No-Fap också! Riktigt rolig läsning och jag är glad för din skull, 30 dagar är definitivt en bra början men du har ett betydligt större äventyr framför dig!

Tack! Det är fan ett äventyr jag ser fram emot, vill aldrig tillbaka dit jag har varit de senaste åren.

Usch... Tänka sig att jag skulle gå igenom detta igen. Var borta dryga 4,5 månad från porren i vintras/våras och trodde att mitt nästan kontinuerliga porrbruk som varat i sin helhet över 7 år var slut.

Det räckte för mig att luras en gång för att falla tillbaka i beroendet igen. Att sitta ensam framför skärmen o dra i skinnet lockade mig inte för fem öre, men gjorde det ändå. Tänka sig att man låter sina ögon stå ut med sån skit o man gör det igen o igen för att få en billig skräporgasm. Det väger inte upp mot det man slänger.

För mig är det uttråkning och tristess som är största skälet till detta. När livet känns tomt och man sitter hemma blir det lätt en runk. Självklart, när möjligheten finns, framför datorn.

Att jag brukat så mycket porr i mina dagar känns verkligen inte bra alls. Det påverkar en mer än bara för stunden med kuk i hand. Ens sätt att tänka, syn på tjejer, (för att inte tala om syn på sig själv). Förvränger bilden av vad sexualitet är. Förvränger kåthet o vad det egentligen bör användas till.

Nej usch... Nu blir det aldrig mer något av detta igen. Detta drabbar en lika illa som ett drogberoende. Porr är i allra högsta grad en drog. Förfular och förstör.

Nu gör jag ett försök att bli av med detta igen. Denna gång ska det inte hålla 4,5 månader, det ska hålla hela livet. O min kära kuk ska bara användas när den behövs.

Ha det väl!

Jag har inte mått så bra denna vecka så onanerandet har blivit en tröst för mig, så ja, det har gått rakt åt helvete för mig. Förut föll jag tillbaka på porren också, dock så kollade jag bara, jag onanerade inte eller så. Jag kollade bara någon minut innan jag kom på att jag bara förstör för mig själv. Och i övrigt så blev jag inte ens kåt när jag kollade porren, det ser jag som ett gott tecken.
Så nu har jag bestämt att jag ska försöka klara minst tre månader. Jag räknar imorgon som dag 1, alltså börjar jag om på noll den 2 Juni 2017 och ska hålla mig till minst 2 September 2017.
Lycka till! Till mig själv.

Tycker du är för hård mot dig själv. 7 år är lång tid, så det är klart de inte går i en handvändning att bryta det. 4,5 månader är väl en superstart! Att det ska hålla hela livet är väl en bra ambition, men sätter samtidigt väldigt stor press på dig. Tror du måste avdramatisera porren. Det låter ju som ditt största problem är brist på vettiga saker att göra. Du måste hitta alternativ till den uttråkning och tristess som triggar dig.


Tror det är dumt att "nollställa" räkningen sådär hela tiden. Jag har gjort det själv och det känns som att man inte kommer nån vart. De dagar du inte kollar porr räknas fortfarande. Bara man är ärlig och förlåtande mot sig själv. Tycker inte ditt återfall lät som ett återfall alls, snarare tvärtom. Du föll dit, men kunde omedelbart bestämma dig för att det inte var något du ville. Det kräver styrka. Det är definitivt ett gott tecken. Jag önskar dig lycka till jag med! Kom ihåg att vi bara är människor.

Om jag då räknar alla dagar jag varit porrfri så blir det 49 dagar idag, 50 om jag nu inte ska räkna det som ett återfall. Onanerandet är det värre med, jag är så svagsinnad så jag kan inte stå emot. Jag stod i duschen alldeles nyligen, och jag börjar beröra mig själv och en så skön känsla infinner sig. Det är där jag inte kan stå emot, jag vill bara ha mer av den känslan och fortsätter då beröra mig själv för att sen bli kåt och då kan jag inte stå emot onanerandet. Jag behöver inte beröra mig själv på penisen för att det ska bli så, som nyss så tvättade jag rumpan och analöppningen och den känslan kom fram och sen blev jag kåt, jag kanske får sluta duscha om jag ska klara tre månader.
Eller så är det bara motivationen det är fel på. Eftersom att jag egentligen inte vet om jag är porrimpotent så kanske inte motivationen riktigt finns där att faktiskt klara det här. Jag ska jobba vidare på min viljestyrka och hoppas på att jag hamnar i en flatline period snart.
Jag räknar nog imorgon som dag 1 med onanerandet, så nu är målet onanifri mellan 4 Juni och 4 September 2017. Det vore ju kul att klara tre månader innan 2017 är slut iaf.
Trevlig helg!

Okej, 5 Juni till 5 September ska jag klara nu, jag kan fan inte hålla på såhär. Första omgången var det inga problem alls att hålla mig borta från onanerandet, då klarade jag ju 33 dagar om jag inte minns fel.
Jag behöver tips, när eran sexuella drift sätter in, vad fan gör ni då för att hålla er borta från att onanera? Jag är ju uppenbart svagsinnad på det området, det är när jag är hemma som problemet är, alltså kvällar, helger. Som nu, jag är ledig måndag, tisdag också. Jag måste bli mer beslutsam nu, verkligen hitta viljan, tips på vad jag kan göra skulle vara uppskattat.

Om du blir akut kåt så testa att gå in i badrummet och spola kallt vatten på kuken. Det tar bort suget rätt bra och man får en chock så att hjärnan hinner samla tankarna lite igen. Det har fungerat bra för mig och några andra i den här tråden. Annars är det bästa tipset att aktivera sig så mycket det går. Exempelvis träna, ta en promenad, träffa vänner eller läs en bok. Lycka till!