Bostadsbubbla i Sverige?

Det finns inga rubriker i ett socialistisk samhälle, då det inte finns några fria tidningar.

Ingen i ett socialistisk samhälle läser eller tar statens ensidiga information på allvar. I ett socialistiskt samhälle handlar det om att överleva från dag till dag, att spela med, och hoppas att det en vacker dag skall ta slut.

Varför läser du inte det du svarar på?
Dina inlägg håller bland den lägsta standarden på Flashback och det är närmast katastrofnivå.
Gå tillbaka och läs. Kom sedan med den efterfrågade redogörelsen. Den gäller ett påstående du gjort.

Social expenditure för Schweiz är 19.4% av BNP. För USA är den 19.2% av BNP.
Schweiz och USA är lika nyliberala, eller socialistiska hur man nu vill se det.

För Singapore är det ungefär 7%, och Sydkorea 10%. Kina ligger på ca 7% så Hongkong har nog legat ungefär där också. Eller lägre.
Diagram att begrunda. https://www.google.com/publicdata/explore?ds=d5bncppjof8f9_#!ctype=l&strail=false&bc s=d&nselm=h&met_y=ny_gdp_pcap_kd&scale_y=lin&ind_y =false&rdim=region&idim=country:CHL:HKG:SGP:KOR&if dim=region&hl=sv&dl=sv&ind=false
Den här tillväxten hittar man inte bland länder med högre grad av socialism.

Men nu har du avvikit från bostadsbubblan.
Du kan väl redogöra för hur du mäter upp en bostadsbubbla.

Hå hå ja ja, varför citerar du när ditt svar inte har den minsta relation till det du citerar En liten reflektion, social spending beror på hur många arbetslösa. sjuka, pensionärer etc ett land råkar ha. Du som gillar att mäta, hur mäter du graden av socialism Har du några fina grafer att visa. Kollade in dina diagram o dina exempel är ju rent löjeväckande. Sydkorea har dödsstraff för kapitalflykt så det löser ju det problemet enkelt Alla Singaporeaner är tvungna att avstå nära 40% av sin inkomst till ett statligt sparprogram från vilket regeringen betalar en liten ränta. Sedan lånar regeringen i sin tur ut pengarna till den fristående fonden GIC vars ordförande är premiärministern Staten äger 80 % av allt land i Singapre vilket man tvångsköpte på 60 o 70-talet till långt under marknadspris Har du inga fina grafer som visar korrelationen mellan bostadsbrist ock fackanslutning Just det ja Sverige är ju enda landet med bostadsbrist

Nej det gör du inte, du hoppar på på isen och antar att den kommer att håller 10 m längre ut för att den höll 200 m närmare stranden, det är vad du gör.

Problemet med ditt platt-tv exempel är att en bostad till skillnad från en platt-tv alltid måste köpas med lånande pengar, då den genomsnittliga svensken inte har ett par miljoner på kontot. Kalkylen som svenskar gör när dom ska köpa en bostad är att först komma fram till en acceptabel månadskostnad för sitt boende, och sedan låna pengar upp till den månadskostnaden. Då är det självklart att om räntan halveras så fördubblas det pris man kan tänka sig att betala för en bostad. Antalet miljoner kronor man betalar blundar man för, eftersom "dom pengarna ändå aldrig ska betalas tillbaka", vilket är en helt annan syn på bolån än man har i övriga Europa. Tänker man att lånet ska betalas av på 30 år så blir en villa för 6 miljoner inte alls en lika lockande affär (17 000 i månaden + ränta i 30 år), även om månadskostnaden för själva lånet är väldigt låg.

Jag förstår vad du menar men jag tycker inte att argumentet går ihop rent logiskt om jag tolkar dig rätt: "Eftersom de ökande produktionskostnaderna inte har stoppat nyproduktionen så måste det betyda att produktionskostnaden styr priset på de befintliga bostadsrätterna"?

Skulle inte en annan förklaring vara att priserna på bostäder ökar (av en annan anledning) vilket gör att ökande produktionskostnader ändå inte gör nyproduktion olönsamt?

Platt-tv kostade då +100KSEK. De lär i huvudsak ha köpts för lånade pengar. Och om nu låg ränta driver priset uppåt så borde de ha stigit till 150-200 KSEK. Är det vad som hänt?
Vad beror prisfallet på ? Lägre produktionskostnad kanske?
Är det produktionskostnad eller ränta som styrt priset?

"självklart" är det ett ord som används när man inte vet men tror. Jag får det intrycket här på Flashback.

Jag har tidigare redovisat en period på 3 år när räntan mer än fördubblades. Halverades då bostadspriserna?
Eller vad hände med bostadspriserna?
Stämmer verkligheten med ditt påstående?

Skulle bankens aktieägare gå med på att betala skulderna som kreditförluster????
Det kan du väl inte hävda?
Alla borde väldig väl känna till att lånen löses senaste bostaden säljs.
(Bankernas kreditförluster för bostadslån är mycket små).

Förr hade vi annuitetslån. Var inget problem att låna upp när man amorterat.

Sedan förstår jag inte varför staten? skulle lägga sig i hur långivare och låntagare avtalar med varandra.

Och varför skulle man avstå konsumtion bara för att sitta på 7 MSEK när man dör. Jag förstår inte motivet.
Borde väl räcka med att folk amorterar ned till 50% av marknadsvärde.

Jag uttryckte mig inte på det sättet, läs gärna igen och fundera.

Om du istället för att producera känslomässiga bilder ägnade lite tid åt att förstå kalkylen, den kalkyl jag visade här i tråden redan 2013 - så skulle du förstå varför en bostadskrasch är avlägsen.

(Ska man spinna vidare på din metafor glömmer du 2 saker. 1) du glömmer att jag har en utrustning med vars hjälp jag kan se isdjupet och kalkylera hur mycket jag kan hoppa 2) du glömmer att den iskalla vinter med stigande inflation du varnar för kommer göra isen ännu mer frusen. Får vi en hög inflation så kommer huspriserna stiga p.g.a. inflationen. "Inflationen äter upp lånen".)


Kolla här:

Det som drivit priserna är till stor del löneökningar och skatteminskningar. Som jag skrev redan 2013 måste alltså även löner sjunka och skatter åter öka för att radikalt förändra kalylen. Isåfall kan vi få en krasch.

Men det är ju inte vad som händer, tvärtom tickar lönerna fortfarande upp som en klocka varje år. Sedan 2013 har väl lönerna tickat upp ytterligare 10%. Vad innebär det? Det innebär att ett hushåll (2 arbetande) har ca 4000 kr mer att lägga på räntor varje månad (teoretiskt).

Om de tog ett villalån på 3 miljoner, som i mitt exempel i tråden 2013, med en ränta på 3% så är kostnaderna 2013 ca 5250 kr/månad.

Om lönen stigit 10% till 2017, så har de idag 4000 kr mer efter skatt att betala räntor för. Säg att de använder 2000 kr av dessa till att betala högre räntor och resten försvinner i inflation och ökad konsumtion i övrigt.

7250 kr/månad motsvarar en ränta på på 4.1%

Det innebär att sedan 2013 har löneökningar burit en ränteökning från 3% till 4.1%. Hade vi haft en sådan ränteökning sedan 2013 så hade hushållen inte märkt av den, då ökade räntor matchar stigande löner. Bostadspriser hade troligtvis stått stilla.

Som bekant har lönen stigit men räntan sjunkit, så bopriser har istället stigit.

Vad som händer framöver är troligtvis exakt detta. Löner fortsätter ticka upp och det som kan hända är att räntor tickar upp parallellt. Vi får stillastående priser medans hushållens lånesituation konsoliderar.

Då säger någon såhär: Men vad händer om vi får mycket kraftiga ränteökningar som 1990? Svar: Det är teoretiskt omöjligt eftersom kronan inte längre är peggad och riksbanken inte justerar räntan efter peggen längre - utan efter inflationen.

Då säger någon sähär: Men vad händer om inflationen plötsligt stiger kraftigt då? Svar: Det förutsätter att medier under en lång sammanhållande tid (2 år?) basunerar ut en bild som gör att människor börjar konsumera friskt, vilket får upp inflation och räntor till en viss höjd.

Men det vi har idag är ju att varenda tjomme varnar för krasch hela tiden. Tidningarna varnar för aktier. Taxichauffören säger att "domedagen är nära".

Jag tror du har fel. Men låt oss ponera att du har rätt.

Då behövs inte ens någon ränteuppgång för att bubblan ska spricka. Den kollapsar till slut under sin egen tyngd. Till slut finns det inte tillräckligt mångaförstagångsköpare som beviljas bolån för att hålla cirkusen igång. Lägg därtill rekordbyggande och rent demografiska faktorer. Antalet unga som efterfrågar lägenhet minskar nu från år till år. Andelen äldre som dör ökar från år till år. Det kommer bli en utbudsshock utan dess like.

Det är anmärkningsvärt att du inte ens nämner detta. Det är inte ens kontroversiellt, utan rena fakta. Bara att se på hur befolkningen är sammansatt.

Asylsökande säger någon. Tja, de har ingen chans att köpa lägenheter om de varken har PUT eller jobb ...

Ponera jag har rätt säger du och sedan kommer detta:


Jag begriper inte alls hur du kommer hit från det jag skrev i mitt inlägg.


Nej, jag nämner det inte, precis som jag inte heller nämner att jorden är fyrkantig eller att vi har 5 månar.


Hur ska de då lyckas driva inflationen så att räntorna stiger? Vad du antyder är att vi tvärtom kommer få deflationsproblem framöver. Om du tror ekonomin säckar ihop verkar det inte logiskt att samtidigt tro att konsumtion blir så stark att inflationen och räntor stiger.

Som jag sa är det avgörande inte om räntan stiger eller inte. Räntan kanske stiger pga den spruckna bubblan, vad vet jag? Varför är alla så besatta av räntorna? Som forumets mest flitiga förnekare herr alpha skrivit ser man ingen direkt samvarians med räntenivåer och bostadspriser de senaste åren. Priserna har gått upp även om räntan gått upp.

Det enda som spelar roll är tillväxten i kreditgivningen. När det inte ständigt tillkommer fler förstagångsköpare så spricker det. Och det kommer hända snart på grund av demografiska faktorer.

Precis. Vad vet du. Du fabricerar hittepå-samband för att motivera kraschen. Varför gör du detta?

Jo, därför att det är det enda sättet du kan få till en krasch. Tom du som tror på krasch har egentligen ingen ide' hur det ska gå till, så du får tänja lite på skolboken för att det ska gå ihop.

Ur det perspektivet kan såklart precis vad som helst hända. Vi kanske inte ens lever i en demokrati om 5 år. Men frågan är ju om någon bryr sig om huspriser då och Flashback lär ju vara borta.


Räntorna spelar en roll i bostädernas prissättning. Löner och skatter spelar också roll.


Kredittillväxten är en konsekvens, inget som har någon betydelse i sig själv. Sålänge kalkylerna fungerar för familjer så kan kredittillväxten blir hur stor som helst.

Varför skulle förstagångsköpare plötsligt försvinna? Vi har de rikaste förstagångsköparna någonsin, då de har föräldrar med betalda bostäder som kan ställa upp helt eller delvis.