Citat:
Två saker här som blir lite knepigt:
För det första: Jag blev påhoppad när jag hävdade att NASA kommit fram till en temperaturhöjning de sista 150 åren till dagens dato på 0.8 grader. Stämmer det nu helt plötsligt?
För det andra: Låt säga att du har rätt. Vad är det negativa i att det blir lite varmare när samma NASA t.ex. talar om ett lugnare väder framledes?:
https://unvis.it/spectator.co.uk/2013/10/carry-on-warming
Här är lite mer du kan kommentera (avd. okända och icke helt förstådda parametrar):
Are methane seeps in the Arctic slowing global warming?
http://www.sciencemag.org/news/2017/05/methane-slowing-global-warming-arctic
För det första: Jag blev påhoppad när jag hävdade att NASA kommit fram till en temperaturhöjning de sista 150 åren till dagens dato på 0.8 grader. Stämmer det nu helt plötsligt?
För det andra: Låt säga att du har rätt. Vad är det negativa i att det blir lite varmare när samma NASA t.ex. talar om ett lugnare väder framledes?:
https://unvis.it/spectator.co.uk/2013/10/carry-on-warming
Här är lite mer du kan kommentera (avd. okända och icke helt förstådda parametrar):
Are methane seeps in the Arctic slowing global warming?
http://www.sciencemag.org/news/2017/05/methane-slowing-global-warming-arctic
Var tydlig med vad som avses, om det inte finns i källan
När det gäller temperaturökning är jag angelägen att man alltid anger vad man menar. T.ex. används ju olika perioder som referens. Jag refererar ofta till källor som använder medeltemperaturen för perioden 1951-1980 som referens, men som du säkert vet så finns det lite olika alternativ här. Det brukar ju framgå i källan vad som avses, men det förvirrar ändå att det varierar. I synnerhet om det inte tydligt anges. När man sedan skriver att temperaturen har ökat med ett visst värde, med en viss felangivelse, så måste man ju också ange hur punkt nummer två anges. Om man anger enstaka år, t.ex. från medel för 1951-1980 och till 2016, så måste man ju vara tydlig med att det är så. Med allt vad det innebär. Det ställer krav på läsaren att uppfatta och förstå vad detta innebär.
När man väljer slutmåttet från enstaka år så är ju (utgår jag från?) inte syftet cherrypicking, utan att kunna komma fram till nutid. Om inte läsaren förstår, så kan det bli vilseledande, oberoende av om det är ett varmt eller ett kallt år i slutresultatet. Jag utgår från att de flesta här förstår detta.
Om man i stället startar med 1998 i stället för att starta med medeltemperaturen för en längre period (som 1951-1980) då är syftet att vilseleda. Det finns egentligen aldrig något bra skäl att starta med ett enstaka år och då i synnerhet inte med ett extrem-år. Om man inte vill bevisa något som inte finns.
Jag kommer säkert att ibland ange källor som gör på olika sätt. Jag kan inte vid varje tillfälle redogöra för hur och varför Metoffice, NOAA, NASA och vilka det är allt, har lite olika vanor. Det får man läsa sig till i källan. Om man vill veta.
Kanske den mest nedslående konsekvekensen av det jag skriver är att man alltid borde se till ganska långa perioder, när det gäller Jordens medeltemperatur. Samtidigt är det så viktigt vad som händer nu att vi emellanåt måste ta ett kortare intervall än 30 år som slutpunkt till priset av att slutpunktens osäkerhet blir stor.
Jag hoppas och tror att du vet detta. För att summera: Kontrollera i varje källa vad som gäller just där. Var speciellt tydlig med hur och varför en viss startperiod väljs.
Jag skulle gärna se att medel för 1951-1985 alltid användes, av flera skäl, bl.a.:
– Det är en tillräckligt lång period.
– Innan den perioden var den antropogena klimatförändringen liten. Efter är den större. Eftersom CO2-ökningen är större.
Se även de sammaställningar med 30-års medelvärden som jag gjort och länkat till flera gånger i tråden.
Kontrollera alltid vad som anges i varje enskilt fall.
–

