Citat:
Ursprungligen postat av
MattiasBeming
Sanningen är alltid absolut, inte ens det kan du verifiera – enligt ditt tankemönster. Du kan inget veta, det vet du däremot (på något inavlat vis).
Kolla upp "
induktionsproblemet" eller "
Humes problem"... Sanning är
alltid absolut tills den slutar att vara det och det är alltid absolut sant.
Citat:
Ursprungligen postat av
MattiasBeming
Nej, annars också... en agnostiker menar exempelvis att sanningen är något ouppnåeligt, ett ständig tvivlare alltså.
En annan
agnostiker menar exempelvis att sanningen är något
uppnåeligt, men att h*n inte nått fram till den ännu och därför fortfarande är ovetande; en
för tillfället ovetandes alltså.
Att vara agnostiker handlar om att inse sina egna begränsningar och därmed erkänna, för sig själv och eller andra, att man rent faktiskt inte vet. Det handlar inte om att vara medveten om ifall sanningen är ouppnåelig eller att vara ständigt tvivlande. Agnostiker är ovetandes vid det tillfälle de klassificeras som agnostiker inte nödvändigtvis i all oändlighet...
En agnostiker vet inte och en ateist tror inte. Det är två linjer som går utmärkt att kombinera då en agnostisk ateist inte vet om det finns någon gud men tror att det inte att gör det.