Bostadsbubbla i Sverige?

Vad är din definition av marknadspris, något du tror kommer i gälla i framtiden eller vad som gäller nu givet allt vi vet nu?

”Det mest sannolika priset för en fastighet eller bostadsrätt vid försäljning på en öppen fastighetsmarknad under normala förhållanden.”

Den springande punkten är "normala förhållanden". År 2008 rådde full panik; regerings- & statschefer samt Anders Borg for runt som tättingar till blixtinkallade krismöten. Resultatet blev mera skuld med hjälp av sänkta räntor, AB talade om att det skulle sitta fint med en exit-plan för att i sinom tid kunna återgå till det som tidigare varit normala förhållanden, jag har inte sett till någon dylik plan, (däremot var AB för egen del snabb att göra exit när tillfället gavs).

Samma problem som fanns 2008 finns idag fast i större skala.

De flesta ggr jag frågar klarar den som påstår inte av att redogöra. Dom utgår inte från fakta. I stället har dom suttit och fantiserat ihop rövarhistorier.

När jag då ställer grundläggande frågor och de inte klarar av att svara så kunde man ju tycka att dom skulle bli tacksamma för att jag pekat ut en brist.
Emellertid reagerar de flesta som du att de håller kvar vid fantasierna och blir arga på mig.

Nu förklarar inte det saken. Invandringen i Schweiz har varit större. Där har folk bostäder.
Förklaringen är att det byggs bostäder.
Det du observerar är i stället konsekvenser av vänsterpolitiken i Sverige. Hyresregleringen som gör det olönsamt att bygga HR. Och de som vill ha hyresregleringen tar inte ansvar och bygger.
Vänsterpolitiken är problemet.

Ni verkar vara flera som har väldigt svårt att läsa innantill. Frågan om prisökningen på guld var om det var en bubbla och vad som drivit upp priset.

Fö så är det bara att rösta på Alliansen om du ska hålla kollapsen borta. Du ser i Venezuela hur det går om man kör vänsterpolitik.

Jag skulle gärna svara men du skriver ju så rörigt att det är hopplöst att få ut någon semantik.

* De flesta kreditgivarna har ingen option. Vi har 3000 mdr på bankkonton. Vi är mao kreditgivare på i stort sett hela bolåneskulden den vägen. Och vi kan inte komma undan den kreditgivningen utan att amortera.
* Men nu är en del avista konverterad till bostadsobligationer. Eventuellt handlar din fråga om vad som händer ifall köparna vill ha högre ränta. Då blir det högre ränta. Och bankerna kommer att skruva upp bolåneräntorna något.
Grekiska statsobligationer ligger på 7%. Så du kan ju fundera på var svenska säkerställda bostadsobligationer borde hamna. Idag är 5 årsränta 0.57%.

Det är närmast hopplöst att förstå vad du menar. Jag misstänker att du har så dålig koll att du inte klarar av att ställa en begriplig fråga.
Obligationerna löper tiden ut. Skall dessa rullas i nya omgångar så blir det bara högre ränta. Inget konstigt.

Men är det kreditförluster du talar om så är det bankernas ägare som åker på att betala de. Och blir det default på bostadsobligation så är det innehavaren som förlorar.
Staten har inget med detta att göra.

Det har alltid funnits problem, kriser och oro så det är snarast just det som är normala förhållanden, eller när anser du att det senast rådde normala förhållanden?

Helt klart är i alla fall att du har en väldigt egen definition av marknadspris som ingen ekonom delar. Marknadspris är det pris som gäller nu och det baseras på allt vi känner till nu. Om det är så att marknaden förväntar sig sämre tider så anpassas marknadspriset efter de förväntningarna.

Vad betyder dopad marknad. Kan du uttrycka det i konkreta termer. (Ditt bildspråk går inte att förstå).

Nja, sparande är inte så tokigt vid 0%inflation. Då beskattas man bara för realräntan.
Då är det mycket värre vid hög inflation och hög ränta. Då plundrar staten spararen mycket mer. Och man åker på negativ realränta efter skatt.

Riskfri realränta borde ligga på 0% i genomsnitt. Möjligen lite minus iom att man kan se det som en förvaringskostnad. Och än mer minus om det är ett transaktionskonto. Sedan kan man ju lösa detta med avgifter i stället för negativ ränta.

Nej, obligationsköp ser jag inte som något de kan fortsätta med i oändlighet.
Men så länge politikerna inte gör något åt arbetsmarknadslagarna och bidragen som skapar arbetslöshet så är det svårt att sluta.

Nu har du inte tillräckligt bra koll. Sverige var mycket mer skuldsatt när räntorna var höga. Och statsskulden som andel av BNP har minskat.

Som sagt så lär du inte tala om realränta, utan om nominell ränta. Det är realräntan som har betydelse.

Att USA skuldsatt sig mycket beror på att man försökt undvika mer skador på ekonomin i landet. Och det har dom nog lyckats med. Nu skulle man ha behövt någon som ville amortera ned skulderna. I ställer röstade man dit Trump. Och han kommer inte att amortera vad jag kan se.

Med dopad avser jag konstlat låga räntor. Jag bedömer inte att det finansiella systemet är konstruerat för att klara nuvarande förhållanden långsiktigt.

Jag vet att många föredrar att ställa skulderna i relation till BNP men vid en kris kan BNP sjunka ihop snabbt (precis som inkomsterna för privatpersoner inte är för evigt givna). Jag vet också vad realränta är samt att inflationen inte är så lätt att styra när den väl fått fäste (när skatter och upplåning inte räcker för att betala statens åtaganden går pengatillverkningen igång).

Under Obama ökade USAs statsskuld med i runda tal 10.000 miljarder USD. Trump lär trampa vidare i samma spår, det går så länge som det går.

Jag har respekt för ditt kunnande men undrar om du är mentalt förberedd för att kunna acceptera när krisen står för dörren och det inte längre går att förneka? Eller tror du att det aldrig mer kommer någon akut kris?

Varför skulle det vara problem med obefintlig inflation och låga nominella räntor menar du? Personligen tycker jag det är väldigt sunt med 0% inflation, dvs. att 1 krona behåller sitt värde över tid.

Nu är ju inte inflationen obefintlig, ägg t.ex. köpte jag för runt 6 kr/sexpack på Coop för ca 15 år sedan, idag kostar de mer än det dubbla. Det lär bli problem när pensionssparandet inte ges någon avkastning samtidigt som penningvärdesförsämrimgen fortgår. Jag är såpass gammal att jag fått uppleva hur det gamla sättet "spara först" gjort en helomvändning till "inteckna framtida inkomster", tror det nya sättet är mer sårbart och inte främjar ett stabilt och harmoniskt samhällsbygge.

Riskfri realränta borde kunna vara i genomsnitt 0%. Finns ju inget skäl till att någon skulle betala avkastning om det inte finns någon risk.
Och ett intervall däromkring skulle väl kunna vara ok för riskfri realränta att röra sig inom.
Säg -0.5% till 0.5%. Om nu inte det blev för smalt.

Men hur ofta senaste 10? åren har vi legat utanför?
Vi har varit utanför. T ex just nu. Men under nästan hela tiden så har vi varit inom.

Det är inte så där alldeles uppenbart vad som ska menas med för låga räntor och hur man kommer fram till de. Du får väl peka på vad som inte är ok i resonemanget ovan.

Det är samma resonemang som ligger bakom att man relaterar hushållens skuld till disponibel inkomst.
Dvs att det är inkomsten man skall kunna betala av skulden med.

Man kan titta på nettotillgångar också. Men det klagar också folk över.
Det enda som verkar accepterat är att sitta och rent känslomässigt förfasa sig över skulderna.

BNP kan minska. Det gör den ofta vid kriser. Och då vill ofta staten dessutom låna. Så det finns en inbyggd problematik där. Men så länge förutsättningarna finns i landet och man litar lite på politikerna så är inte detta något problem. I fallet Grekland så litade man inte på deras vänsterpolitiker. Föga förvånande.

Republikanerna brukar vara de som bromsar ibland. Vi får väl se om Trumpen får problem med de egna.

Nu har jag skrivit tidigare i tråden att jag räknar med fler kriser. Och även pekat på vad som kan ge kriser. Så det där ser jag inte riktigt att det finns någon grund för.

(Det största problem jag ser för Sverige är vänsterpolitiken. Och så länge riksdagen är fylld till mer än 50% med vänsterpolitiker, så är ju risken i allra högsta grad konkret).

Att vissa varor stiger i pris är inget som emotsäger att inflationen som helhet är obefintlig men äve om du anser att den officiella mätningen av inflationen är felaktig så bemöter inte det jag skrev på något sätt, du försöker mest avvika in på stickspår.

Försök nu istället förklara varför det inte skulle vara hållbart med låga nominella räntor:

Jag har inget emot låga nominella räntor men när hela det politiska och finansiella etablissemanget kämpar för att få upp inflationen så kommer det antagligen bli knapert för t.ex. pensionärerna med ständigt högre levnadsomkostnader samtidigt som värdet på sparandet bara behåller sitt nominella värde.

Du förklarar fortfarande inte varför det skulle vara hållbart med låga nominella räntor. Tvärtom skriver du nu om problemet med att sparande bara behåller sitt nominella värde och tar upp det som ett problem. Om du inbillar dig att den riskfria realräntan brukar vara betydligt högre än nu så är det läge att du gör en verklighetskontroll. Real avkastning hittar du historiskt sett inte i riskfritt sparande utan på börsen.