Citat:
Ursprungligen postat av
HerrGickhan
Det är du som inte har en aning om vad du pratar om och blandar och ger hejvilt. Om någon har skrivit många och spretiga inlägg i tråden så är det du.
Utredningen som görs när det gäller barn, vilka inte är straffmyndiga, har ingen juridisk aspekt. Däremot sker de givetvis utifrån objektiva och sakliga grunder. Vad menar du med:
»...inte heller av någon relevans för att objektivt fastställa en skuldfråga«? Tror du att de gör utredningen på subjektiva grunder och höftar sig fram för att komma i mål?
Även om det inte är en rättegång i gängse mening så har utredningen som syfte att komma till rätta med vad som har hänt. I detta fall rörde det något synnerligen allvarligt och utredningen avslutades med att bröderna bedömdes ha begått gärningen. Den avslutades inte med att de var »skäligen misstänkta«. De ansåg sig ha tillräckligt, inte som du försöker få det till »tillräckligt«, underlag och en berättelse som knöt dem vid gärningen. Att ingen kunde åtalas berodde helt enkelt på att det inte fanns några straffmyndiga som var misstänkta, men det var inte därför som bröderna bedömdes ha begått gärningen.
Vilken »polisiära misstanke«?
Ja, men det är det som är poängen, utredningen KAN INTE objektivt fastställa skulden, de har bedömt den vara "utredningsmässigt tillräcklig", vilket inte innebär någonting juridiskt, men innebär att kraven enligt LUL är uppfyllda. Någon annan juridisk misstankegrad än skäligen finns inte i detta fall, hur "säkra" polisen än är och även om polisen ansett att misstankegraden stärkts efter fortsatta förhör. Hela problemet i detta fall är att bröderna anser sig som utpekade trots att polis/åklagare i strikt juridisk mening INTE kan fastställa det, de kan bara anse bevisningen vara "tillräcklig" enligt deras egen subjektiva bedömning, men rent juridiskt kan de max nå på sannolika skäl och anse det vara polisiärt uppklarat. Det blir ett juridiskt moment 22 då polisen omöjligvis kan fastställa skulden till 100%, men ändå måste avsluta utredningen med "övertygelsen" om att det är bröderna och på så sätt peka ut dem. Jag menar inte att bröderna bedömdes ha begått gärningen pga deras ålder eller att man avsiktligen varit slapp utan man har säkert gjort sitt bästa och ansett sig vara "så säker det går" och att ytterligare utredning skulle vara meningslös. Men då de inte haft försvarsadvokater som hade kunnat argumentera för att polisen inte skulle peka ut dem med 100% säkerhet, då blev det så här. Och ingen har objektivt bedömt polisens subjektiva bedömning, hur bra den än är.
samtidigt har jag förståelse för det, allmänheten fattar ju inte detta utan tror ju att när utredningen avslutas då har man hittat gm med säkerhet. Hela Arvika var i uppror och ville givetvis vara säkra på att gm identifieras och då duger inget "på sannolika skäl" utan då får man säga att "ja, det är dom" även om man inte kan det strikt juridiskt.
Polisiärt misstänkt menar jag att man är baserat på de fakta som finns som talar mot en och som först gjorde att man var skäligen misstänkt. Misstankar avskrivs juridiskt då FUP läggs ner mot en person, men om nya fakta tillkommer ja då öppnas FUP igen och de fakta som gjorde personen misstänkt innan (och som gör att polisen riktar misstankar mot en person även om FUP är nedlagd). Detta har givetvis ingen juridisk eller praktisk relevans, men polisen tänker ju även om en FUP är nedlagd.
Därav att dessa bröder inte kommer få misstankarna avskriva mot sig då de är bundna till platsen och är möjliga gm, om man nu inte hittar tekniska bevisning som pekar i annan riktning, men det är ovanligt efter 18 år. Man kan givetvis öppna FUP igen, men att man då skulle omvärdera bevisningen på ett så sätt att alla misstankar avskrivs, det finner jag osannolikt.