Citat:
Ursprungligen postat av
tjugotva
Du menar att inlåningsräntorna skulle kunna vara 0 eller strax därunder och utlåningsräntorna är högre precis som idag så klart... jag tror jag förstår även om det inte är särskilt intuitivt eller lätt att acceptera hur mycket "pengar" som finns utan att egentligen röra sig. Med risk för att tänka högt här... Hade inte detta förhållande förändrats drastiskt om staten hade haft mindre möjlighet till att skuldsätta sig (och med sig menar jag mig och förmodligen mina barn utan mitt samtycke)? Efter 2008 har de flesta stater ökat statsskulden för att öka likviditeten i ekonomin och hastigheten på pengar? Det måste ju sätta betydande summor i rörelse kontinuerligt och hålla liv i konjunkturen?
Om vi inte har någon central räntestyrning så kommer räntan att sättas av folkets preferenser ang sparränta och låneränta.
Konkurrensen kommer att som idag pressa räntenettot. Sedan var räntenivån hamnar är inte givet. Man får också ha klart för sig att räntemässigt påverkas vi av omvärlden.
Även som Sverige plockade bort räntestyrningen så skulle vi påverkas av ECB's räntestyrning.
När staten lånar (genom att emittera obligationer) så skapas ingen ny avista. Man lånar upp befintlig avista. Det kan ju ge en viss ökning av omsättning. Statens lånande driver dock upp räntan. Möjligen tar de effekterna ut varandra. Små lär de vara iaf.
Jag tror du kan bortse från de.
Under se senaste 10? åren har dock Sveriges statsskuld minskat i relation till BNP.
Om staten hade kunna pressa upp konjunkturen så skulle det göras för det mesta. Och mer i kommunistiska länder. Men vi kan mäta upp motsatsen.
Jag tror du träffar bättre om du i stället antar att statens manipulation hjälper INTE upp någon konjunktur. Tvärtom hämmar den.
Citat:
Ursprungligen postat av
tjugotva
Om detta stämmer är det ju ytterligare en anledning till att det är skit att betala skatt om man är sparare eller väntar på ett köpläge eftersom det ger staten direkt inkomst och möjlighet att kunna låna mer och mer. Samtidigt köper väl centralbankerna satsskuld direkt eller statsskuld av varandra för att hålla nere räntorna på statspapper för att kunna tvångslåna billigt? FED fick väl t.ex. inte ens köpa statspapper (egna?) initialt för att förhindra att staten håller sig själv under armarna på det sättet? Vidare ger väl det här stater ett incitament att underskatta inflationen för att underlätta att försörja/omsätta sina skulder. Har du läst "FED UP" än och författarens (f.d. FED analytiker) beskrivning om hur FED just ser på/hanterar (systematiskt underskattar) inflationen?
* Nej, jag ser inte att Centralbanker köper statsobligationer från andra länder. Undantag finns. Och är för den valutareserv som upprätthålls. Då vill man ha låg risk, just statsobligationer passar bra.
* Centralbanker kan köpa egna landets skuld. FED mfl gör det för att dom har reservkrav. Då är det ett sätt att ordna reservkravet. Därav att FED konstant ligger med treasuries. Men sedan finanskrisen har man även köpt med det officiella syftet att pressa långa räntor.
* Det är inte FED som beräknar CPI i USA, och inte RB som gör det i Sverige. Det med underskattning är mest konspiratoriska funderingar.
Citat:
Ursprungligen postat av
tjugotva
Gällande felallokeringarna så kan/vet jag inte... men hade staten/-erna inte skuldsatt sig efter behov med konjunkturen hade det bara senaste åren förmodligen varit en lågkonjunktur med stigande realräntor som följd väl?
Varför skulle det vara en lågkonjunktur?
Jag kan dock hålla med om att om inte USA lånat och hållit folket under armarna så skulle nog skadorna på realekonomin varit större.
Svenska staten har inte lånat och vi återhämtade oss ganska snabbt. Att vi och andra inte tuffat på bättre beror på hämmande vänsterpolitik i länder vi handlar med.
Vi kan se på vissa andra länder att de varit mer eller mindre opåverkade av finanskrisen. Utan att låna. Men då har dom kört mer nyliberal politik.
Citat:
Ursprungligen postat av
tjugotva
Ok, men om man köper värdepapper med negativ avkastning måste det ju säga en del om hur man ser på värderingarna/riskerna hos andra tillgångar typ aktier och bostäder? Det måste ju finnas 1000 bättre saker att göra med pengarna än att betala för att sitta på dom?
Det är en fråga om vilken risk man vill ta.
Förmögna människor har en benägenhet att vara riskaverta. För dom är det bättre med 0% avkastning och ingen risk. Därav att det finns så mycket räntefonder.
Citat:
Ursprungligen postat av
tjugotva
Om rådande situation fortsätter och jag har en poäng i mitt resonemang ovan, kommer statsskulden (och/eller bankerna då i förlängningen) kunna absorbera/undvika lågkonjunktur på grund av ytterligare sjunkande hastighet på pengar som demografin i väst innebär?
Nej, jag kan inte se att staten/banker kan undvika lågkonjunkturer. Inte heller nyliberala länder. Även de kan råka ut för kriser.
Men däremot så skulle jag vara benägen att säga att nyliberala länder kan ligga på en högre genomsnittlig konjunktur än vänsterländer. Det finns ganska rejält med stöd för det i mätdata.
Citat:
Ursprungligen postat av
tjugotva
Klarar statsskulderna (och/eller bankerna då i förlängningen) av de förluster på statspapper i Euro om något land (Italien) lämnar EMU (statsbankrutt)? Grekland släpper man väl mest inte för att det skulle kunna agera mall för andra.
Ja, jag ser inga större bekymmer. Skulderna är i sig inget problem.
Det som är problem är just om viljan att finansiera viker. Det som hände i USA vid finanskrisen. Skadorna på realekonomin är långt mycket större än de ganska futtiga kreditförluster som utlöste spektaklet.
Det som statskramare kan fundera över är vad statsmakterna kan göra för att förhindra den typen av händelser. Oftast hamnar man i buffertänkande. Därav de sk kontracykliska buffertarna som bankerna är påtvingade.
Sådant drar då också upp kreditbetygen för bankerna. Och alarmisterna blir frustrerade.
Citat:
Ursprungligen postat av
tjugotva
Kan centralbankerna fortsätta tvångslåna och köpa tillgångar i all oändlighet eller kommer marknaden och/eller bristen på tillgångar sätter en bortre gräns för hur stor centralbankernas balansräkning och därmed statsskulden kan bli?
Staten måste klara av att betala ränta.
Men om jag inte missminner mig utgjorde statens ränteutgifter ca 25% av statsbudgeten förr när facket skapade arbetslöshet mer energiskt än vad de gör idag.
Så 25% av statsbudgeten klarar man. Då är det bara att räkna efter vilken skuld det blir med dagens ränta ;-)
(På den tiden stod vänsterekonomerna på kö i media för att tala om att en stor statsskuld var inget problem. Tvärtom var det bra med en stor statsskuld.
Resonemanget var att staten investerade och det skulle resultera i positiv avkastning. Själva tanken att staten var urkass på att investera, och mest bara slarvade bort investeringsmedel ingick inte i vänsterns föreställningsvärld. Och ingår fortfarande inte i vänsterväljarnas föreställningsvärld).
Citat:
Ursprungligen postat av
tjugotva
För att återknyta till topic, skulle inte en internationell statsskuldbubbla (döpt om problemet nu) orsakad av problemen ovan innebära stora risker även för svensk konjunktur för de med stora bolån... Känns som att cirkeln är sluten fast jag förstår lite mer...
Kriser kan uppstå. Och vi lär inte ha sett den sista.
Men en global statsskuldsbubbla har jag lite svårt att se framför mig. Enskilda länder som mörkar (som Grekland) kan ju inträffa. Men det är enskilda fall.
Interna problem i Kina som leder till sviktande konjunktur i Kina lär kunna dra med resten av världen ned i lågkonjunktur. Det är väl en tänkbar kris.