Arnstad skrev en mycket förvirrad recension av en bok som avhandlar salafism och jihadism för några månader sen. Han kanske känner ett behov att ompröva sina "idéer" efter vad som hänt i veckan.
Henrik Arnstad om jihadismen bakom IS – och likheten med ”Matrix”
Matrix nämns
en gång i hela artikeln. Vad filmen har med IS att göra redogörs inte närmare.
Citat:
Det kollektiva dödandet drabbar både muslimer och icke-muslimer, på gatorna i Syrien och Frankrike. Denna våldsdoktrin om civila är inte unik för salafi-jihadismen. Terrorismens kollektiva skuldbeläggande av civila framförs även exempelvis i den amerikanska actionfilmen The Matrix (1999), precis som den förekommer inom västerländsk terrorism. Resultatet blir blodigt, vidrigt och skräckinjagande.
Har Arnstad ens sett Matrix? Vad har den med salafism att göra? På vilket sätt skuldbelägger terrorister civila i Matrix?
Inte ens i inledningen blir det bra.
Citat:
De historiska västerländska kolonialkrigen utgick korrekt från övertygelsen att enbart den egna sidan hade förmågan till export av våld. De europeiska imperierna kunde erövra fritt på andra sidan världshaven – exempelvis lägga under sig den muslimska världen – utan att oroa sig för den egna befolkningens *säkerhet därhemma.
Vadå "utgick korrekt"? Redan i första meningen blir det fel.
Citat:
På europeisk mark konkurrerar salafi-jihadismen med inomeuropeisk ultranationalism. Den norske terroristen Anders Behring Breivik står sida vid *sida med terroristkolleger med kopplingar till IS. Svenskar har mördats av rasister som John Ausonius, Peter Mangs och Anton Lundin Pettersson medan jihadismen representeras av Taimour Abdulwahab al-Abdaly, som sprängde sig själv till döds i Stockholm 2010.
Socialantropologen Sindre Bangstad påpekar, angående den europeiska situationen, att rasismen har en mycket högre grad av organisering jämfört med jihadismen. Rasistpartier som SD är stora medan de jihadistiska partierna är icke-existerande i parlamenten. Detta har dock föga betydelse när terrorvåldet drabbar. Det är meningslöst att jämföra vad som är mest mordiskt, rasismen eller salafi-jihadismen.
Det finns inget sammanhang överhuvudtaget i den här texten. Lite lösryckta tankebanor som klistrats ihop utan någon övergripande struktur. Det märkligaste är varför Matrix nämns i det här sammanhanget. Är det ett försök att efterlikna Slavoj Zizek som blandar in populärkutlur i sina poststrukturalistiska analyser av ideologi? Arnstad lyckas inte så väl på den punkten om man ska uttrycka sig milt. Hur någon kan ta den här personen på allvar är svårt att förstå.
http://www.aftonbladet.se/kultur/bokrecensioner/article23716011.ab