Bostadsbubbla i Sverige?

Notera att jag inte utesluter möjligheten att bostadsbubblarna kommer med ett bra argument. Jag kan bara inte påminna mig om att jag sett något i tråden.

Vad tycker du då om mitt inlägg tidigare, om uppgång utan fundamenta?

Bara jag som känner att budgivningarna i Göteborg blir allt svalare under den senaste månaden? Flera av objekten jag kikat på har knappt gått upp 100-200 tusen och börjar se att det blir lite vanligare att bjuda lite under utgångspris utan någon vidare motbjudning.

Jag vet inte riktigt vilket inlägg du menar.
Hävdar du att det inte funnits fundament för en prisökning? Eller menar du att fundament för en fortsat prisökning saknas?

Vi har kostant rätt och du låter lite dum eftersom det du beskriver är ett tecken och just en del av problemet. En bubbla växer ju till sig till dess den spricker (eller pyser, vilket kanske vore bättre).

Om tittar på diagram i rapporten från Finansinspektionen länkad på sidan

http://www.fi.se/sv/publicerat/rapporter/bolanerapporter/den-svenska-bolanemarknaden-2017/

så ser man att deras "det är bättre" egentligen betyder "det är lite lite mindre dåligt".

Se diagrammet "ANDEL HUSHÅLL MED UNDERSKOTT VID 7 PROCENTS RÄNTA ELLER 10 PROCENTS ÖKAD ARBETSLÖSHET, NYA LÅN". Den visar att 4 % inte har råd med sitt boende vid de nivåerna.

Men den visar inte vad som händer vid kombinationen av räntehöjning och ökad arbetslöshet, hur många som tvingas sälja. Rimligtvis så i vissa familjer så blir den ena arbetslös och då minskar förmågan att hantera en räntehöjning.

Och så säger diagrammet inget om vad som händer med bostadspriserna om 4-10 % tvingas sälja, om det blir en "bostadsbubbla" som spricker eller inte.

I de två diagrammen innan så ser man också att arbetslösheten ger en linjär ökning av andelen hushåll som inte har råd med sina lån medans ökade räntor har ett exponentiell ökning av andelen hushåll som inte har råd med sina lån. Dvs om går över en ökning på 5 % som visas så går kurvan i taket.

Nu tror jag inte staten kommer att tillåta att räntorna går över 7 %. Om det håller på att hända så kommer de stödja bankerna med skattemedel, dvs dina och mina pengar. Men faktum kvarstår att svenskarna lånar för mycket.

Ja både ock. Det enda som möjliggjort prisstegringarna är en enorm kreditexpansion. Det enda som krävs för en kollaps nu är att ökningen av kreditgivningen minskar. En klassisk kreditbubbla helt enkelt, global i sin utbredning.

Du skrev:
Då är det du som skall skaka fram dessa alternativa varukorgar. Och den metodbeskrivningar för dessa som visar att de täcker hushållens utgifter mer heltäckande än KPI.

Eller så får du väl backa och säga att du påstod utan att ha täckning för det.

Nu läser du fel. Jag skriver: söker sig ifrån exportindustrin.

Lönerna i den internationellt konkurrensutsatta exportindustrin kan inte stiga mer än BNP/Capita eller vad konkurrensen medger. Annars krymper den.

Större försäljning innebär att man har utvecklat bättre produkter än konkurrenterna. Vad krävs för att man ska lyckas med det?
Antag att konkurrenterna har fri lönesättning och på så sätt får optimal bemanning i företagen. Hur skall du kunna konkurrera framgångsrikt med det?

Effektivare produktion kan svenska företag få genom innovationer/processförbättringar eller genom att importera sådana från konkurrenterna. Men att vi skulle kunna ligga med effektivare produktion över tiden är inte realistiskt.

Stigande BNP/Capita möjliggör stigande reallöner. Men stigande löner utan tillväxt kommer bara att leda till arbetslöshet.

Det företag som åker på ökande lönekostnad kan välja mellan att säga upp folk och anpassa kostnaderna till inkomster. Alternativt höja priserna och prissätta sig ur marknaden, varvid man går i kk och alla blir arbetslösa.


Istället för att jaga denna gäckande inflation skulle vi kanske överväga att anpassa oss till i snitt 0% inflation. Ser inget som helst problem med att ha det så.
Största hindret är att politiker vill skyffla på centralbankerna att rätta till politikernas misstag. Med 0-inflation behöver politikerna själva rätta till misstagen.

För ca 15 år sedan försökte dåvarande RB-direktören föra fram den iden. Göran Persson fick då ett koleriskt utbrott. Och sagde RB-direktören fick dra sig hem med svansen mellan benen och sitta och sänka räntan tills han blev utbytt.

Det sker en viss anrikning i tråden.
Folk som har emotionellt baserade föreställningar om en bubbla, dyker upp här. De som har förmåga att omorientera sig när de får lite mer fakta, lämnar tråden.
Medan de som saknar den förmågan och i stället har någon mental låsning blir kvar.

Hushållens skuld i relation till tillgångar minskar genom åren.

När bankerna lånar ut har dom krav på att låntagaren skall klara av en ränta på 7-8% och klara av utgifter för mat, kläder mm.

Detta leder till att man medger lån upp till ca 5 ggr bruttoinkomst.

För en med ca 28 KSEK/månad blir det ett lån på 1.7 MSEK.

Med 7% ränta blir det en utgift på ca 7 KSEK/månad.
Säg att det var en BR med en månadsavgift på 3 KSEK.

Denne person får ut ca 21.5/månad.
Efter boendeutgift är betald har denna person kvar ca 11.5 KSEK/månad. Jag ser inte riktigt problemet.

Hur såg din beräkning ut som visade att en ränta på 2.5% skulle vara ett problem?

(Sedan får man ha i minnet att en ränta på 7% innebär att lönerna stiger ca 7% också. Så skulden i relation till lön minskar ganska snabbt. Och den likviditetsmässiga belastningen minskar ganska snabbt för låntagaren).