2017-03-15, 19:33
  #38869
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Waraahbe
'

Du kan ju drömma vidare. 0,25 % ---> 1%

https://www.investing.com/economic-calendar/interest-rate-decision-168

Svensk riksbank kommer inte följa fed, tror alla fattar vid det här lagret. Jag tror riksbank kommer vara en av det sista centralbank börja höja, precis som alltid agera långsammare än den borde. När den väl få tumme ur börja höja, kanske man kan spekulera bostadspris skall ner eller inte.

Så pris kanske skall upp 20% till, och krashar 30%.
__________________
Senast redigerad av lejonhead 2017-03-15 kl. 19:36.
2017-03-15, 20:11
  #38870
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av freshboy
Nyckelfaktorer till bostadsbubblan:

a) Flödande krediter.

Om folk får låna frikostigt, då går priserna upp.
Tänka sig. Hur mycket skulle du säga att platt-TV stigit i pris sedan 2003?

Citat:
Ursprungligen postat av freshboy
Vad händer om köparskaran av dessa blir mindre? Hur kan valutaeffekter påverka?
Tja, om andra värdepapper framstår som mer intressanta så stiger räntan på dessa.
Det är väl ganska trivialt.
Men vad tänkt du att pensionsfonder försäkringsbolag mfl skulle välja i stället. Kanske grekiska statsobligationer? De har högre ränta ca 7% senaste jag tittade. Men vill du ha de i ditt pensionssparande i stället?

Citat:
Ursprungligen postat av freshboy
Bolånetak, skuldkvotstak och amorteringar måste ha haft en viss effekt, men det surrar också rykten om hur kunderna och bankerna gör för att runda kraven, t.ex. bolånetaket.
Vad menar du med effekt? Det fattas något i meningen.
(Du kan nog hitta några enstaka som lyckas runda någon begränsning. Men det är ovidkommande så länge det är ett litet antal).

Citat:
Ursprungligen postat av freshboy
b) Likviditet

Låga räntor.
Frågan är hur mycket räntorna går upp innan priserna påverkas. Jag tror att räntorna idag är så låga att marknaden klarar ganska stora (stora sett i ett 5 till 10-års perspektiv) ränteuppgångar. Jämför man hyra av nybyggt objekt jämfört med köp av likvärdig brf, är brf ibland hälften så dyrt per månad. Jag tror inte räntekostnaderna i sig kommer att bli problemet, förrän de går över 2-3, och dit är ju vägen lång.
Med dagens låga referensränta så åker bolåntagarna på att betala transaktionskostnaderna för sparkunderna. (Väldigt orättvist men hur mycket knorr i media hör vi om denna orättvisa).

Så om/när Riksbanken höjer så blir det först en omflytt av transaktionskostnaderna. Dvs så väl inlåningsränta som utlåningsränta kommer att ligga still. Det är först när referensräntan stigit så pass att räntorna på transaktionskonton stiger, som boräntorna kommer att krypa upp.
Och det kan ju dröja innan det sker. (För egen del tror jag det sker först efter att ECB börjat höja).

Citat:
Ursprungligen postat av freshboy
Skatter.
Jag trodde efter valet 2014, och de uttalanden Borg kom med ganska snabbt därefter, att nu kommer alliansen att försöka spräcka bostadsbubblan i knät på vänsterregeringen. Detta gjorde S mycket effektivt 1991-1994, varefter S fick regera i 12 år i rad. Nu är Alliansen i sådan oordning att de inte verkar kunna sätta fokus på detta. Men skatterna kommer gå upp, delvis 2017 och bestämt 2018, vilket ju är valår; och ja mycket av detta har med "flyktingkrisen" att göra. Flyktingarna skall gå från charter och skolmatsal (=förläggningar) till egna boenden (Malmö köper BRF), a la carte och allt vad svensk socialbidragsnorm erbjuder. Det kommer inte att bli billigt.
Nja, nu gick det väldigt fel här.

* Alliansen har inget sätt att spräcka någon ihopfantiserad bostadsbubbla. Hur i all världen skulle det gå till?

* Man kan rätteligen beskylla (S) för mycket, men att ha orsakat den internationella lågkonjunkturen i början på 90-talet är inget dom ens är i närheten av att ha på samvetet.
Förvisso bidrog skattereformen som man jobbat på tillsammans med Fp i 7-9 år innan. Men den var väldigt känd i förväg. Feldt var ute i media flera ggr och talade om för folk att avdragsrätten skulle minska och att folk skulle undvika stora lån.
(S) hade hoppat över fastighetstaxeringen en gång. Det innebar att i början på 90-talet åkte "fastighetsskatten" upp med ca 100% då fastighetspriserna ökat rejält under 10 år. Men det var också känt långt i förväg.
Det man kan beskylla (S) för är att ha haft en fast växelkurs och samtidig låtit kreditexpansionen dra iväg så att RB fick ha en ganska hög ränta. Men jag skulle säga att det är mer på (S) "mental efterblivenhets-kontot". Jag tror numera att dom var för ekonomiskt hjärndöda för att fatta vad dom ställde till med. Någon förstod säkert, men blev nog tillsagd att hålla käften, eftersom denna sa något obegripligt. Och det var när lågkonjunkturen kom och andra centralbanker sänkte räntan och RB inte kunde göra det som katastrofen var ett faktum.
Visst är det riktigt att hålla (S) ansvariga för den skadan på landet. Men det var inte planerat på något sätt. Det var bara "skit bakom spakarna".

* Visst kommer (S) att höja skatterna. Men det är för att (S) består av ett otal "Mona Sahlin-slösare". Och för att kunna slösa mer behöver dom plundra mer. Det är inte konstigare än så. (Rättvis fördelningspolitik kallar dom det. Finns massor med människor som tycker att det är något bra).

Citat:
Ursprungligen postat av freshboy
c) Slutsats.

Jag tror bostadsbubblan spricker pga omvärlden tappar förtroende för de säkerställda obligationerna, så bankernas upplåningskostnader ökar. Det uppstår problem i att ständigt blåsa upp utlåningen / penningmängden. Samtidigt tror jag att skatteökningar kommer att påverka befolkningen och minska konsumtionsutrymmet.


Alltså, lånen kommer att bli dyrare (det kommer dock inte vara pga räntehöjningar från Riksbanken) och skattehöjningar och minskad framtidstro blir det som spräcker bubblan.
[/url]
Din spekulation är således att risken i statsobligationer och säkrade bostadsobligationer (och antagligen företagsobligationer) skulle öka.
Men du berättar inte vad det är som skulle orsaka den riskökningen.

Du behöver tala om vad som ska hända. Ett kausalt förlopp.
Annars är ju detta på nivån att "Gud nedstiger på Jorden i morgon".
2017-03-15, 20:12
  #38871
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av lejonhead
Svensk riksbank kommer inte följa fed, tror alla fattar vid det här lagret. Jag tror riksbank kommer vara en av det sista centralbank börja höja, precis som alltid agera långsammare än den borde. När den väl få tumme ur börja höja, kanske man kan spekulera bostadspris skall ner eller inte.

Så pris kanske skall upp 20% till, och krashar 30%.

Kan hålla med om att det inte sker i samma takt men troligen leder det till räntehöjningar snart i Sverige med. Höjs räntorna = mindre pengar i de överbelånade svenskarnas plånböcker.
http://www.dn.se/ekonomi/johan-schuck-okad-sannolikhet-att-riksbanken-hojer-reporantan/

Vad tror ni händer med ekonomin när räntorna går upp?
Världens totala skuld: 217 Trillion $
2017-03-15, 20:23
  #38872
Avslutad
Citat:
Ursprungligen postat av lejonhead
Svensk riksbank kommer inte följa fed, tror alla fattar vid det här lagret. Jag tror riksbank kommer vara en av det sista centralbank börja höja, precis som alltid agera långsammare än den borde. När den väl få tumme ur börja höja, kanske man kan spekulera bostadspris skall ner eller inte.

Så pris kanske skall upp 20% till, och krashar 30%.
Spelar ingen roll. Svenska banker lånar upp i USD för att finansiera bolån.

"En annan anledning till att utländska banker
deltar på den svenska valutaswapmarknaden är att de ofta agerar som mellanhänder när
de svenska bankerna emitterar säkerställda obligationer i utländsk valuta som sedan ska
finansiera svenska bolån. De svenska bankerna behöver då ingå långfristiga valutaswappar
för att omvandla den upplånade utländska valutan till kronor."

"Vid årsskiftet 2012/13 hade de fyra storbankerna sammantaget ungefär 5 000 miljarder kronor
i tillgångar i svenska kronor, varav ungefär 600 miljarder finansierades genom att bankerna
först lånade upp utländsk valuta på kapitalmarknaderna och sedan omvandlade det till
svenska kronor på valutaswapmarknaden (se tabell 1).
Tabell 1. Storbankernas sammantagna tillgångar i svenska kronor och i utländsk valuta
December 2012, miljarder kronor
Tillgångar utländsk valuta 7 500
Skulder utländsk valuta 8 100
Finansieringsunderskott 600"

De 4 storb hade 2012/13 skulder i utländsk valuta på 8100 miljarder kronor. Underskottet på 600 miljarder swappas i USD (och eur) enligt 70% kortsiktiga och 30% långsiktiga valutaswappar.

Svensk skuldsättning har galloperat vidare sedan dess så det är mer nu.

Poängen är att när det blir dyrare att låna USD kommer det märkas på svenska lån. Pengarna måste lånas upp någonstans, och jag skulle inte bli förvånad om nånstans runt 50-65% tas upp i just USD i nuläget.
2017-03-15, 20:25
  #38873
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Waraahbe
Kan hålla med om att det inte sker i samma takt men troligen leder det till räntehöjningar snart i Sverige med. Höjs räntorna = mindre pengar i de överbelånade svenskarnas plånböcker.
http://www.dn.se/ekonomi/johan-schuck-okad-sannolikhet-att-riksbanken-hojer-reporantan/

Vad tror ni händer med ekonomin när räntorna går upp?
Världens totala skuld: 217 Trillion $

Ja, och det är när riksbank höjer deras referensränta till minimum 1% vi kommer se bostadsräntan går upp. Från -0.5% till 1% kommer ta minst 2 år.
2017-03-15, 20:36
  #38874
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Bortamatchen
Det kommer att ske när inkomstökningarna ligger på 3% eller mer.

Då borde vi väl ha plusränta redan nu?

Eller gäller det bara åt det hållet som gynnar de med stora lån?
2017-03-15, 21:07
  #38875
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Bruggen
Spelar ingen roll. Svenska banker lånar upp i USD för att finansiera bolån.

"En annan anledning till att utländska banker
deltar på den svenska valutaswapmarknaden är att de ofta agerar som mellanhänder när
de svenska bankerna emitterar säkerställda obligationer i utländsk valuta som sedan ska
finansiera svenska bolån. De svenska bankerna behöver då ingå långfristiga valutaswappar
för att omvandla den upplånade utländska valutan till kronor."

"Vid årsskiftet 2012/13 hade de fyra storbankerna sammantaget ungefär 5 000 miljarder kronor
i tillgångar i svenska kronor, varav ungefär 600 miljarder finansierades genom att bankerna
först lånade upp utländsk valuta på kapitalmarknaderna och sedan omvandlade det till
svenska kronor på valutaswapmarknaden (se tabell 1).
Tabell 1. Storbankernas sammantagna tillgångar i svenska kronor och i utländsk valuta
December 2012, miljarder kronor
Tillgångar utländsk valuta 7 500
Skulder utländsk valuta 8 100
Finansieringsunderskott 600"

De 4 storb hade 2012/13 skulder i utländsk valuta på 8100 miljarder kronor. Underskottet på 600 miljarder swappas i USD (och eur) enligt 70% kortsiktiga och 30% långsiktiga valutaswappar.

Svensk skuldsättning har galloperat vidare sedan dess så det är mer nu.

Poängen är att när det blir dyrare att låna USD kommer det märkas på svenska lån. Pengarna måste lånas upp någonstans, och jag skulle inte bli förvånad om nånstans runt 50-65% tas upp i just USD i nuläget.

Enligt FED idag. Blir det såhär framöver:
http://imgur.com/a/jJB8g

Ni kan ju fortsätta tro att detta inte kommer påverka Sverige.

Tror personligen inte att Feds prognos stämmer men många här gillar att lyssna på dem. Kommer hända saker närmaste tiden som får denna prognos ur spel.
2017-03-16, 08:07
  #38876
Medlem
Bortamatchens avatar
Citat:
Ursprungligen postat av 2bitarfisk
Då borde vi väl ha plusränta redan nu?

Eller gäller det bara åt det hållet som gynnar de med stora lån?
Nu tänkte jag visserligen på 3% ränta i konsumentled. Ska styrräntan upp till 3 hamnar konsumentlån på 4-5 och då behöver lönerna åka upp till ytterligare en bit. 5-6% kanske.
2017-03-16, 08:17
  #38877
Medlem
Bortamatchens avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Sonnenwende
Så om de lån som tas upp av staten, bostadsinstitut och andra aktörer på den internationella marknaden bedöms som mindre säkra dvs lägre kreditvärdighet pga stigande obalanser och risker påverkas inte?
Utan enbart förväntad inflation?
Bara indirekt. Detta påverkar värdet på valutan mer än räntorna på svenska lån. Sjunkande valuta orsakar högre inflation, högre löneökningar och därmed högre räntor. Realräntan förändras dock inte.
2017-03-16, 21:52
  #38878
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Bruggen
Spelar ingen roll. Svenska banker lånar upp i USD för att finansiera bolån.

"En annan anledning till att utländska banker
deltar på den svenska valutaswapmarknaden är att de ofta agerar som mellanhänder när
de svenska bankerna emitterar säkerställda obligationer i utländsk valuta som sedan ska
finansiera svenska bolån. De svenska bankerna behöver då ingå långfristiga valutaswappar
för att omvandla den upplånade utländska valutan till kronor."

"Vid årsskiftet 2012/13 hade de fyra storbankerna sammantaget ungefär 5 000 miljarder kronor
i tillgångar i svenska kronor, varav ungefär 600 miljarder finansierades genom att bankerna
först lånade upp utländsk valuta på kapitalmarknaderna och sedan omvandlade det till
svenska kronor på valutaswapmarknaden (se tabell 1).
Tabell 1. Storbankernas sammantagna tillgångar i svenska kronor och i utländsk valuta
December 2012, miljarder kronor
Tillgångar utländsk valuta 7 500
Skulder utländsk valuta 8 100
Finansieringsunderskott 600"

De 4 storb hade 2012/13 skulder i utländsk valuta på 8100 miljarder kronor. Underskottet på 600 miljarder swappas i USD (och eur) enligt 70% kortsiktiga och 30% långsiktiga valutaswappar.

Svensk skuldsättning har galloperat vidare sedan dess så det är mer nu.

Poängen är att när det blir dyrare att låna USD kommer det märkas på svenska lån. Pengarna måste lånas upp någonstans, och jag skulle inte bli förvånad om nånstans runt 50-65% tas upp i just USD i nuläget.
Hur mycket är EUR och hur mycket är USD? Jag skulle tro att mycket är EUR. Räntorna är högre i USD än EUR så jag skulle bli förvånat om särskilt mycket är i USD.

Detta är tämligen ekvivalent med att en bank emitterar i SEK och en tysk pensionsfond växlar till sig SEK och köper den. Det är bara en fråga om vem som sitter på den hedgade valutarisken.
Och det lär vara intressant för tyska pensionsfonder så länge som ECB håller ned räntan för EUR.
RB och ECB kommer troligen att följas åt då det händer inte så mycket med de här värdepapperen.
2017-03-16, 22:15
  #38879
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Bortamatchen
Nu tänkte jag visserligen på 3% ränta i konsumentled. Ska styrräntan upp till 3 hamnar konsumentlån på 4-5 och då behöver lönerna åka upp till ytterligare en bit. 5-6% kanske.

Då borde vi idag ha lönesänkningar?
2017-03-16, 22:31
  #38880
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av 2bitarfisk
Då borde vi idag ha lönesänkningar?
Nej, men idag borde vi ha en högre referensränta givet delta-KPI, om RB reglerat snabbt.

Men Riksbanken säger att detta inte är stabilt och vill ligga med negativ realränta tills delta-KPI stabiliserar sig.

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in