Uttryck för kilo

Ja det stämmer säkert men TS frågade väl efter slanguttryck för att benämna kilo i viktsammanhang, inte en doktorsavhandling i sprängteknik?

Hörrudu, möjligen kan doktorsavhandlingar i ditt eget expertisområde vara på tre, fyra korta meningar.

OnT: Frågan handlar om ordet "kilo", och visst exemplifierar TS med vikt, men ordet HAR ju faktiskt olika aktuella betydelser. Där bl a jag har tryckt på betydelsen kilo=1000 och att det nog inte är en så bra idé att börja blanda ihop begreppen där. Detta handlar om språk eftersom det handlar om kommunikation. Och just om sånt här finns det behov av att vara precis.

Fast trivialuttryck är ganska precisa i de sammanhang de används: "kilo" står för kilogram, "salt" står för natriumklorid, "salpeter" står för kaliumnitrat, "kali" står för kaliumklorat, "Asien" står för Sydostasien etc.

Märkligt att det finns så få slanguttryck för måttenheter, när det ju finns ett så enormt rikt ordförråd för pengar.

Så lika väl som ”han väger hundra pannor” borde man kunna säga typ:

Det ligger hundra pinn bort
Han köpte hundra bunk motorolja
En lägenhet på hundra ramar
Han klarade att hålla emot i hundra tix
Han fick en stöt på hundra blix

Och vad man nu kan hitta på. Fast det förekommer konstigt nog inte.

Jo förresten, ”han körde i hundra knyck” finns ju. Och sen kan jag gissa att småvikter när man handlar knark kan heta en massa roligt, typ kabbe och sånt.

Du har helt rätt i din poäng, men det ensamma kilo kan i trivialsammanhang beteckna också tryck, i synnerhet i däck.

Jo, men det är skillnad på kilo- som prefix, vilket är vad du pratar om, och ett fristående kilo som trivialbenämning på en fysikalisk enhet, endera kilogram eller någon av de två tryckenheterna bar och kg/cm2.

Den är extra intressant då många använder kilo för tryck men har ingen aning om vad de själva menar.
1bar = 100kiloPa

Etymologin bakom att använda trivialbeteckningen kilo för enheten bar är ju att 1 bar på 1,8% när är lika mycket som ett kilogram per kvadratcentimeter.

Visst. När noggrannheten inte ör av största vikt ör det tur att gravitationskonstanten ligger nära 10m/s2.
F.ö. används den bisarra enheten psi fortfarande flitigt.

Vi har nog väldigt noga reda på vad vi talar om.
Skulle tro att när EU klappat ihop och de europeiska staterna fått ordning på de nuvarande problemen så kommer SIsystemet att skrotas. Vi får se en återgång till det äldre men mer praktiska MKSAsystemet.
SIsystemet orsakar stora problem för de som inte är matematiskt lagda då det saknat logik att blanda in 9,81 i vanliga vardagsberäkningar. Forskare och fysiker som har beräkningar som inkluderar tyngdkraftsaccelerationen har både datorer och intelligens nog att ordna det problemet ändå.
Att lära folk fysik och yrkesräkning ska inte göras mer krångligt än nödvändigt.
Vi har ju på jorden sådan tur att tryckenheterna kilopond, atmosfärer och vattenpelare i stort sett sammanfaller - och så valde fransmännen åt oss ett helt ologiskt system som måste nötas och tränas enormt innan det sitter.
Jänkarna skrattar åt den här idiotin ty trots alla tum så har de idag ett enklare system.

Märkligt som JanTaliban skrev att måttenheter har så få slanguttryck, vad beror det på?

Även det grekiska ordet för "hundra" – hekto – används ju för vikt.

Sen är jag inte med på kilo betyder ”handfull” – hellre i så fall påstå att hekto gör det. Sanningen är att flera indoeuropeiska räkneord kan anses höra ihop med ”hand, finger”; fem, åtta, tio, hundra, tusen. Men det är omöjligt att rekonstruera de exakta grundbetydelserna.

Det indoeuropeiska ordet för ”hundra” verkar vara bildat på tio (som i sin tur verkar betyda ”fullhand” eller kanske ”dubbelhand”). Alltså kanske hundra = ”kommande fullhand”. I germanska har man dessutom hängt på ett efterled – rad – ungefär ”uträkning”. Alltså hund-rad. I ordet tusen så har man sen hängt på ytterligare ett förled (besläktat med tumme) på hundra; ungefär ”fet-hundra”.

Grekiska kilo verkar höra ihop med ytterligare ett ord för ”hand”; som framskymtar i lånordet kirurgi ”handarbete”. Vissa påstår att även latinets mille bygger på detta ord; i så fall en lång sammansättning (ungefär ”ett gånger hand”) vars uttal har blivit rejält nedslipat.

Men, som sagt, några exakta grundbetydelser verkar inte låta sig rekonstrueras.