Kidnappat från tråden ”Allsvenskans bästa tränare någonsin?”:
Citat:
Ursprungligen postat av
JohnnyGenzale
Prahl, Svennis, Bob eller Roy kanske.
Tom Prahl pratade med flera i min familj då jag använde en operation för att sluta med fotboll. Och vid ett möte senare så uttryckte han sin stora besvikelse över att jag slutade…
Jag satsade på utbildning och blev sedan hyfsat framgångsrik. Och nu när jag är drygt 40, så kan jag återvända till att bygga upp min fysik. Jag har sedan några månader slutat arbeta och njuter på heltid av träning, gott sällskap, mat och diverse alkohol. Jag dricker fan mer än någonsin och mår bättre än någonsin.
Varför jag dillar? För att ta en ansats till stora tränare. Tom Prahl brinner för fotboll men jag anser inte att han är i topp fem när det gäller tränare i Sverige genom tiderna. Jag anser att Svennis och Hodgson svävar långt över.
Men i Bel Paese så är det jävligt hård konkurrens inom tränaryrket. Om du har stora framgångar som fotbollsspelare har du förtur. Vilket gör att de mediokra fotbollsspelarna respektive de helt utan att spela på hög nivå rimligen måste vara genier.
Trapattoni och Capello är i en kategori för dem själv, likaså Ancelotti. Alla var stora fotbollsspelare även om de kanske inte var de allra största stjärnorna.
Mancini var absolut en stjärna och Conte var en stor spelare, men Allegri var en mindre framgångsrik spelare även om han spelade i Serie A. Men jag anser att Allegri är den bästa italienska tränaren idag.
Och när man snickesnackar om gamlingarna så vann inte Sacchi lika mycket, men han hade världens kanske bästa lag genom tiderna och vann CL två gånger i rad. Något som inte hänt sedan dess. Han var aktiv under jävligt begränsad period. Och han spelade inte fotboll på någon högre nivå…
Men han la grunden för Ancelotti och var relativt samtida med Trapattoni och Capello. De var alla bundna av system. Tränaren hade en tanke och spelarna var pjäser som skulle genomföra denna tanke. aaGenier som Baggio led av detta eftersom hans briljans inte kunde fångas i ett ”system”.
Och det var Ancelottis styrka. Han kunde gå ifrån att vara bunden av ett system i början av sin karriär, då han bl a tackade nej till Baggio i Parma eftersom han inte passade in i systemet. Men han valde senare att ta in Pirlo som var en trequartista trots att han redan hade Rui Costa. Han ville ha båda samtidigt och uppfann inte Pirlo som lågt liggande regista utan vågade ta Mazzones strategi från Brescia där han spelade Pirlo och Baggio.
Mazzone har fortfarande rekordet i antalet matcher i Serie A som tränare…
En poäng är att tränarna numera anpassar sig efter spelarna som de har tillgängliga istället för den ideala positionen. Ancelotti är briljant på detta men jag anser att Allegri är bäst av alla nu aktiva tränare.
Och den riktiga poängen är att Sarri nu briljerar med Napoli. En man utan spelarkarriär. Men han kan sin Calcio.
http://www.trbimg.com/img-57bc1a77/turbine/sdut-napoli-coach-sarri-banned-for-2-matches-for-anti-2016jan21