Citat:
Ursprungligen postat av
ClariNet
Peter Springares offentliga reaktion kan ha det goda med sig att folk faktiskt börjar bry sig. Kanske dags att starta med ungdomsförbunden?
Annars tror jag att vi behöver medborgarutfrågningar, "hearings", helt enkelt. Öppna möten, kommunal nivå, en gång i månaden dit du kan gå och "roasta" dina politiker. Vi måste bli blåslampor i häcken på dom! De har bra betalt och det är våra skattepengar dom livnär sig på.
Ja, vi kan sitta på åhörarläktaren i Riksdagen, men om vi stör, blir vi utvisade. Säger något om hela systemet.
En högre grad av direktdemokrati vore bra, men den ställer ju också krav på engagemang och kunskapsinhämtning på de "icke-proffspolitiker" som engageras i demokratin.
Samtidigt tycker jag att PK-köret och åsiktskorridoren är viktiga problem som för med sig risker som vi tydligt kan se i vårt samhälle.
Politisk verksamhet, t.ex. inom ungdomsförbunden, går IMO i hög grad ut på att fostra och utbilda nya medlemmar i och om vad som är rätt när det gäller att tycka och tänka. Det var kanske lite tillspetsat formulerat, men visst vore det väl bättre om det var lite högre i tak? Eller faller dom organisationer som inte fostrar i tyckande och tänkande sönder? Någon skags ideologisk plattform måste väl alla politiska organisationer och politiker ha?
Jag ser också Peters agerande som en väckarklocka, men inte den enda. Han har avsiktligt provocerat en smula för att få fokus på de problem han ser i sitt arbete och som speglar betydligt större samhällsproblem än att det kan lösas inom polisens utredningsavdelningar.
Jag hoppas att Peter väckt en debatt som det kommer ut något bra av.
Sedan kan man undra vem som har mest på att förlora på den här debatten och därmed starkast motiv att störa diskussionen på stödgruppen? PK- och åsiktskorridorens främsta representanter? Expo? AFA?
Har SD eller SD-anhängare något att vinna på att sabotera stödgruppen? Det tror jag inte.
–