Citat:
Satt och funderade på en sak.
Ponera att vi skulle se en prisnedgång på säg 10%, hur mycket pengar skulle då staten förlora i skatteintäkter pga avdrag för kapitalförlust??
För all del, man har ju behövt skatta för realvinst nu när allt gått upp och vi har haft hyfsat balanserad budget då??
Så worst case scenario can vi se höjda räntor (konsumtionsfall), ökad arbetslöshet, kapitalförluster hos gemene man samt minskade skatteintäkter för staten i samband med ökade sociala utgifter hos den samma.
Ponera att vi skulle se en prisnedgång på säg 10%, hur mycket pengar skulle då staten förlora i skatteintäkter pga avdrag för kapitalförlust??
För all del, man har ju behövt skatta för realvinst nu när allt gått upp och vi har haft hyfsat balanserad budget då??
Så worst case scenario can vi se höjda räntor (konsumtionsfall), ökad arbetslöshet, kapitalförluster hos gemene man samt minskade skatteintäkter för staten i samband med ökade sociala utgifter hos den samma.
http://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2010/en-bostadsbubbla-kostar.pdf
Den här rapporten skrevs alltså 2010 och då beräknades alltså nersidan vara ca 20% vid en korrigering, för att komma ner till en mer sansad värdering av bostäder.
Det finns egentligen inte så mycket att tillägga förutom ytterligare sju år uppgång, dopad av ständiga penningpolitiska stimulanser och präglad av en alltmer utbredd masspsykos vars främste förkämpe är alpha 101.
"Dagens bostadspriser vilar till en stor del på en generös kreditgivning till hushållen och låga bostadsräntor. Hushållen bär en stor ränterisk genom att de finansierar sitt ägande med rörliga räntor eller till räntor med kort bindningstid. Hushållen agerar spekulativt genom att inte
amortera. Kalkylen förutsätter, för att den ska gå ihop, att bostadspriserna inte har fallit alltför mycket när lånen för- faller till betalning och att man till dess ska ha råd med räntebetalningarna.
Hushållen är sårbara enligt flera mått. Ett är skuldsätt- ningen i förhållande till bostädernas värde. Belåningsgraden uppgår idag till i genomsnitt 46 procent av bostädernas värde. Det är 15 procentenheter mer än innan den förra prisnedgången 1990 och det finns idag inga tecken på att belåningsgraden ska minska. Tvärtemot så tyder det mesta på att hushållen fortsätter att låna i snabb takt lockade av låga boräntor och en fortsatt hög utlåningstill- växt från bankerna som under de senaste åren kommit att tillåta en allt högre skuldsättning. (...)
Vi har ett nytt mönster på den svenska bostads- marknaden. Hushållen plockar ut allt mera kapital ur sina bostäder genom bostadslån som till en betydande del används till annat än bostadsinvesteringar. Sedan 2000 har hushållen lånat drygt 130 mdkr på sina bostäder i genom- snitt per år varav endast ca 45 mdkr använts till bostads- investeringar medan drygt 80 mdkr använts till annat. Vi kan se det som att hushållen använder bostaden som säkerhet för lån främst till underhåll och förvärv av redan befintliga bostäder, till köp av finansiella tillgångar och endast i begränsad utsträckning till bostadsinvesteringar. I jämförelse kan nämnas att under åren mellan 1975 och 1999 tog hushållen inte bara av sina disponibla inkomster för att betala reparationer och löpande underhåll, man tog också en del av sina löpande inkomster och investerade i bostäder.
Det går att urskilja ett nytt mönster där en ökad efter- frågan på allt dyrare bostäder möjliggörs via ökad bostads- utlåning från bankerna. Detta leder till fortsatt stigande bostadspriser och ökad efterfrågan på bostadslån. " ur "en bostadsbubbla kostar" Boverket 2010

Med fanatiker är det lönlöst att diskutera.
När räntan blir normal är det inte roligt att ha lånat på lånen, som är stora från början ...