Citat:
Ursprungligen postat av
heavenorlasvegas
Centerpartiet var ju småböndernas parti. De kunde inte identifiera sig med överstatligheten som manifesterades främst genom Socialdemokraterna. Moderaterna sågs i större utsträckning än i dag som ett parti för översittare - brukspatroner, godsägare och andra bönder med större gårdar. Man kände sig inte heller hemma i Folkpartiet som var ett parti som främst människor med längre utbildning sympatiserade med. Vänsterpartiet kom givetvis inte på fråga och KD ansågs lite skumma med sin frikyrkliga anknytning. Kvar fanns alltså C. Landsbygdspartiet för vanligt folk som vill sköta sig själva.
När C sedan blev alltmer otydligt, irrelevant och började samarbeta med S(som många verkliga centerpartister avskytt på grund av Palmes arroganta världsmedborgarframtoning, kärnkraftsomröstningen etc) så sögs många upp av Moderaterna, i takt med att det partiet skaffade sig en mer folklig framtoning.
Min erfarenhet:
De flesta aktiva bönder idag röstar på M framför C. "Centern är inget att ha" har jag hört från flera håll.
Skulle säga att "Svin-Olle" i Sjöbo och hans analys var extremt klar: Hade C slagit in på hans väg hade man kunnat komma tillbaka till 1970-talets opinionssiffror och valresultat. Tänk vilket rabalder de hade kunnat ordna kring alla asylmottagningar runtom i landet, organiserat landsbygdens vrede mot storstadsbyråkraternas brist på fantasi, ordningssinne och sunt förnuft etc etc. SD hade aldrig behövts i ett sådant läge. Nu blev det inte så, istället blev det en mängd kommunala partier (Kommunens väl, Framstegspartiet etc etc) och sedan 2010-2014 SD som tagit de rösterna.
Citat:
De före detta centerpartiserna som hittade ett nytt hem i Moderaterna är dock givetvis inte lika hårdnackade moderater som kärntrupperna i Danderyd, utan kan svepas med av andra vågor som man för tillfället finner lockande. Typ Ny demokrati, KD under Alf Svensson, kanske en sväng tillbaka till C under Maud Olofsson. Och i takt med att SD normaliseras och ett alltmer utbrett missnöje med ökad centralisering och överstatlighet hamnar många också där, även om man kanske inte ställer upp på det partiets hela agenda. Detta bekräftas också av att SD sedan en tid tillbaka är det största partiet hos jordbrukare.
Själv undrar jag om inte Alexander Bard, Federley och det gänget bara är ute efter partikassan på de 1,8 miljarder man fick in vid försäljningen av Centertidningar 2005. "Konsulter" som ska faktureras, framtidsseminarier i centrala Stockholm och rosévin med övernattningar under Almedalsveckan som ska ordnas etc etc kan man ordna i mer än ett decennium trots saftiga fakturor innan den förmögenheten tar slut. Då passar det bra med aparta utspel, för det ger uppmärksamhet, skapar debatt, innebär att man kan "sälja in sig" och ta betalt för att tala på en bokmässa etc.
Tackolov visar partiets rikedom i varje fall att pengar i sig inte kan köpa politiskt inflytande i Sverige...
Citat:
Att C nu ligger 4 procent över "normalt" i opinionsmätningarna beror väl på att Annie Lööf kanske är mer tydlig och folklig i sin framtoning än övriga alliansledare, i kombination med de väljare som fortsatt vill ha en (mycket) "generös" migrationspolitik, men inte kan tänka sig att rösta på Vänsterpartiet.
Det har att göra med att det inte kommit någon "skandal" från C-håll på senare tid, man sitter inte i regeringen och kan lastas för ansvar i någon delikat fråga, och till skillnad från AKB som skapar debatt och uppmärksamhet just nu kring förslaget att regera med SD så får den "osäkerheten" säkert en del potentiella moderater att svara på C framför M i opinionsundersökningar för att det för tillfället smakar bättre i gommen.