Varför ser folk ner på Leibniz?

"Han var i allra högsta grad brådmogen och läste antika grekiska och latinska författare redan i småskoleåldern och behärskade tidigt sin tids matematik och naturvetenskap. Han upptäckte differential- och infinitesimalkalkylen, fast Newton ansåg att han var först med detta, vilket de länge grälade om. Enligt denna var det möjligt och praktiskt användbart att betrakta en oändlig summa som bestående av ett oändligt antal enheter, som kan vara hur små som helst.

Han grundade flera vetenskapliga akademier i Tyskland, bl.a. den i Berlin. Han blev medlem i Royal Society i London ett år efter Newton.

I det sena 1600-talets intellektuella miljö där gammal teologi och ny naturvetenskap möttes, tycks Liebniz ha behärskat allt, teologi, filosofi, matematik, fysik, juridik, diplomati, historia och politik. "Han var själv som en hel akademi" sa Fredrik den store.

Enligt Liebniz är tillvarons yttersta beståndsdelar en oändlig mängd kraftpunkter av själslig natur, "monader", som alla speglar hela universum och utvecklas var och en för sig, utan "fönster", i en av Gud från början bestämd harmoni.

Varje individuell monad står enligt Liebniz i relation till alla andra monader och "speglar" dem alla. Varje enskild monad innehåller på något sätt hela universum, uppfattad från ett visst perspektiv, Monaderna skiljer sig likväl åt i fråga om klarhet och tydlighet, så att människans själ t.ex. står högre än djurens, som i sin tur står högre än den materiella världen.

Det finns de som jämfört Liebniz tankar med den moderna fysikens partiklar och man kan se en parallell till den naturvetenskap som Liebniz studerade. Optiken tillhörde de vetenskaper som utvecklades snabbt vid den här tiden och Liebniz såg i mikroskop hur materien kunde analyseras i allt mindre beståndsdelar.

I brev och anteckningar som så småningom skulle upptäckas utvecklade Liebniz ideer om logik som har visat sig vara mer framsynta än vad tillochmed han själv förstod".

Källa: "25 filosofer" av Gunnar Fredriksson

Jag tycker han verkar ha varit ett geni och ett underbarn mer eller mindre. Men när man pratar med folk om filosofer så verkar det som att man ser ner på honom just pga hans teori om att vi består av monader och att denna teori framstod som flummig, och verkar utgå endast från det. Samt att han påstod att "Vi lever i den bästa av världar" som efterkommande filosofer som t.ex. Voltaire betraktade som ironi eller verklighetsförnekelse och som t.o.m. skrev en roman (Voltaire) som drev med just detta påstående.

Vad tycker "panelen"?

Kan inte annat än hålla med om att Leibniz var ett geni. För övrigt så är hans teori om monader en vidareutveckling av Indras nät; det var hans sätt att försöka modernisera detta koncept. Att de du diskuterat Leibniz med inte är tillräckligt allmänbildade för att se dessa korrelationer speglar deras okunnighet snarare än Leibniz's "flummighet".

Vill bara flika in att mannen heter Leibniz, inte Liebniz.

Angående trådstarten ska jag läsa lite mer om hans monadhypotes innan jag säger någonting. Rent spontant verkar det inte särskilt vettigt. Jag tycker att det är viktigt att hålla isär storhet inom ett område med storhet inom något annat. Jämför exempelvis med Tycho Brahe som för sin tid gjorde väldigt goda astronomiska observationer men som även var mystiker och trodde på en massa konstigheter.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Gottfr...lm_von_Leibniz

Angående utsagan "Vi lever i den bästa av världar", så handlar det om hur ens egna tillvaro ser ut och vad för sinnesstämning man själv befinner sig i; det finns inget rätt eller fel.

De flesta filosofer fram till 1700-talet blandade ju in Gud och mystik i sina teorier. Jag är själv troende så är kanske lite partisk i det avseendet. Men tycker att han är underskattad som en av de stora filosoferna och att han nämns alldeles för sällan i filosofiska diskussioner. Han var ju uppenbarligen oerhört läraktig redan som barn och kunnig i de flesta områden.

EDIT: Stavade hans namn fel, klumpigt av mig.

Det lite märkliga är att han räknas till en av rationalisterna, trots att han uppenbarligen ansåg att Gud låg bakom allt. Men det var väl tidsandan..

Jag tänker att "vi lever i den bästa av världar" förutsätter potentiellt flera världar som yttre förutsättningar. Hade det varit ens egen, subjektiva bild av världen hade det bara kunnat finnas en värld och det är ens egen. Även faktumet att vi lever i den ger en antydan om att det syftar på att världen är någonting gemensamt.

Det är imponerande att 400 år efter sin död fortfarande vara "före sin tid".

Det originella yttrandet är egentligen 'Die beste aller möglichen Welten = Bäst av alla tänkbara världar', huruvida det fanns ett multiversum inräknat i uttalandet eller inte är svårt att avgöra, men med stor sannolikhet var det inte det.

Är inte helt med på vad du alluderar. Menar du att han hellre borde ha sagt jag istället för vi?

"Teologi, filosofi, matematik, fysik, juridik, diplomati, historia och politik.". Det verkar inte finnas några genier som dessa längre. Vart har de tagit vägen?

Skolan dödade dem.

De ser ner på honom för att de inte förstår, de är logiskt handikappade. Hans teorier är motsatsen till flummiga. Leibniz och Nietzsche var de största moderna filosoferna.


Voltaire tolkade det som att världen skulle vara känslomässigt, subjektivt perfekt, att inte hat, ondska eller grymhet skulle existera. Men ett universum utan grymhet och hat har stagnerat, det är utan mening. Slutet på Candide är ju jättebra, Dr Pangloss överger aldrig sin rationella övertygelse.


Vad Voltaire inte verkar ta hänsyn till (eller det är diskutabelt) är människans fria vilja. Människor har möjlighet att sålla mellan olika möjligheter och välja det tillsynes mest rationella alternativet (likt en vågfunktion).

Vi lever i den mest logiskt perfekta av alla världar, just för att hat och grymhet existerar. Ingen annan värld är logiskt möjlig. Det är vad den "bästa av alla världar" betyder. Andra världar existerar som tänkbara scenarion, men de är inte logiskt/rationellt möjliga. Om det inte finns tillräcklig orsak för att universum skall uppstå så uppstår inte universum, om det finns tillräcklig orsak så finns inget som hindrar att universum uppstår. Gud är i det här fallet en rationell princip, han är "law of sufficient reason."

https://en.wikipedia.org/wiki/Princi...ficient_reason

"Best of all possible worlds"
1. God has the idea of infinitely many universes. (kvantmekanik? fuzziness, sannolikhetsvågor)
2. Only one of these universes can actually exist. (rational possibility)
3. God's choices are subject to the principle of sufficient reason, that is, God has reason to choose one thing or another. (vågkollaps, endast ett möjligt 100% rationellt scenario)
4. God is good. (rationellt perfekt)
Therefore, the universe that God chose to exist is the best of all possible worlds.
Därför är det universum "law of sufficient reason" valt att existera det mest rationella universumet.

Evolutionen är en del av detta universum. Den är en rationell princip, en växande "vilja till makt"(https://www.youtube.com/watch?v=oVoCKLyt2uw), ökande av komplexitet och förnuft. Liv är dess konkretiserande. Vi människor har en fri vilja, och med den kan vi förändra och påverka vår omgivning. Vi kan göra perfekt, helt efter universums underliggande perfekta princip.