Varför ser folk ner på Leibniz?

Det originella yttrandet är egentligen 'Die beste aller möglichen Welten = Bäst av alla tänkbara världar', huruvida det fanns ett multiversum inräknat i uttalandet eller inte är svårt att avgöra, men med stor sannolikhet var det inte det.

Är inte helt med på vad du alluderar. Menar du att han hellre borde ha sagt jag istället för vi?

"Han var i allra högsta grad brådmogen och läste antika grekiska och latinska författare redan i småskoleåldern och behärskade tidigt sin tids matematik och naturvetenskap. Han upptäckte differential- och infinitesimalkalkylen, fast Newton ansåg att han var först med detta, vilket de länge grälade om. Enligt denna var det möjligt och praktiskt användbart att betrakta en oändlig summa som bestående av ett oändligt antal enheter, som kan vara hur små som helst.

Han grundade flera vetenskapliga akademier i Tyskland, bl.a. den i Berlin. Han blev medlem i Royal Society i London ett år efter Newton.

I det sena 1600-talets intellektuella miljö där gammal teologi och ny naturvetenskap möttes, tycks Liebniz ha behärskat allt, teologi, filosofi, matematik, fysik, juridik, diplomati, historia och politik. "Han var själv som en hel akademi" sa Fredrik den store.

Enligt Liebniz är tillvarons yttersta beståndsdelar en oändlig mängd kraftpunkter av själslig natur, "monader", som alla speglar hela universum och utvecklas var och en för sig, utan "fönster", i en av Gud från början bestämd harmoni.

Varje individuell monad står enligt Liebniz i relation till alla andra monader och "speglar" dem alla. Varje enskild monad innehåller på något sätt hela universum, uppfattad från ett visst perspektiv, Monaderna skiljer sig likväl åt i fråga om klarhet och tydlighet, så att människans själ t.ex. står högre än djurens, som i sin tur står högre än den materiella världen.

Det finns de som jämfört Liebniz tankar med den moderna fysikens partiklar och man kan se en parallell till den naturvetenskap som Liebniz studerade. Optiken tillhörde de vetenskaper som utvecklades snabbt vid den här tiden och Liebniz såg i mikroskop hur materien kunde analyseras i allt mindre beståndsdelar.

I brev och anteckningar som så småningom skulle upptäckas utvecklade Liebniz ideer om logik som har visat sig vara mer framsynta än vad tillochmed han själv förstod".

Källa: "25 filosofer" av Gunnar Fredriksson

Jag tycker han verkar ha varit ett geni och ett underbarn mer eller mindre. Men när man pratar med folk om filosofer så verkar det som att man ser ner på honom just pga hans teori om att vi består av monader och att denna teori framstod som flummig, och verkar utgå endast från det. Samt att han påstod att "Vi lever i den bästa av världar" som efterkommande filosofer som t.ex. Voltaire betraktade som ironi eller verklighetsförnekelse och som t.o.m. skrev en roman (Voltaire) som drev med just detta påstående.

Vad tycker "panelen"?

Ja, alla ser inte ner på Leibniz. En av dem som i modern ntid uppskattat Leibniz och också framhävt denne och skrivit oerhört spännande om L. är ju Gillis Deleuze i boken Le Plie,1988/2004 i övers. av Wallenstein, Vecket. Undertitel: Leibniz och barocken. Där framlägger Deleuze de viktiga idéerna hos honom och spetsar dom med egen reflexion och raffiga jämförelser med diverse 1800-talsfilosofer i en egen tradition. Ty Deleuze är ju en betydeligt djärvare dekonstruktör än Derrida. En lärd, spännande och svår, sporrande bok av Deleuze.

Om Deleuze prisar någon så är jag nog benägen att springa så långt som möjligt åt det andra hållet...

Det lite märkliga är att han räknas till en av rationalisterna, trots att han uppenbarligen ansåg att Gud låg bakom allt. Men det var väl tidsandan..

/ ... /
Jag tycker han verkar ha varit ett geni och ett underbarn mer eller mindre. Men när man pratar med folk om filosofer så verkar det som att man ser ner på honom just pga hans teori om att vi består av monader och att denna teori framstod som flummig, och verkar utgå endast från det. Samt att han påstod att "Vi lever i den bästa av världar" som efterkommande filosofer som t.ex. Voltaire betraktade som ironi eller verklighetsförnekelse och som t.o.m. skrev en roman (Voltaire) som drev med just detta påstående.

Vad tycker "panelen"?

Den brittiska empirismen segrade på sätt och vis och blev dominerande och den brittiska imperialismen har skrivit historian och gjort sig gällande på många plan. Leibniz, Descartes, Kant är filosofiska giganter.

"Han var i allra högsta grad brådmogen och läste antika grekiska och latinska författare redan i småskoleåldern och behärskade tidigt sin tids matematik och naturvetenskap. Han upptäckte differential- och infinitesimalkalkylen, fast Newton ansåg att han var först med detta, vilket de länge grälade om. Enligt denna var det möjligt och praktiskt användbart att betrakta en oändlig summa som bestående av ett oändligt antal enheter, som kan vara hur små som helst.

Han grundade flera vetenskapliga akademier i Tyskland, bl.a. den i Berlin. Han blev medlem i Royal Society i London ett år efter Newton.

I det sena 1600-talets intellektuella miljö där gammal teologi och ny naturvetenskap möttes, tycks Liebniz ha behärskat allt, teologi, filosofi, matematik, fysik, juridik, diplomati, historia och politik. "Han var själv som en hel akademi" sa Fredrik den store.

Enligt Liebniz är tillvarons yttersta beståndsdelar en oändlig mängd kraftpunkter av själslig natur, "monader", som alla speglar hela universum och utvecklas var och en för sig, utan "fönster", i en av Gud från början bestämd harmoni.

Varje individuell monad står enligt Liebniz i relation till alla andra monader och "speglar" dem alla. Varje enskild monad innehåller på något sätt hela universum, uppfattad från ett visst perspektiv, Monaderna skiljer sig likväl åt i fråga om klarhet och tydlighet, så att människans själ t.ex. står högre än djurens, som i sin tur står högre än den materiella världen.

Det finns de som jämfört Liebniz tankar med den moderna fysikens partiklar och man kan se en parallell till den naturvetenskap som Liebniz studerade. Optiken tillhörde de vetenskaper som utvecklades snabbt vid den här tiden och Liebniz såg i mikroskop hur materien kunde analyseras i allt mindre beståndsdelar.

I brev och anteckningar som så småningom skulle upptäckas utvecklade Liebniz ideer om logik som har visat sig vara mer framsynta än vad tillochmed han själv förstod".

Källa: "25 filosofer" av Gunnar Fredriksson

Jag tycker han verkar ha varit ett geni och ett underbarn mer eller mindre. Men när man pratar med folk om filosofer så verkar det som att man ser ner på honom just pga hans teori om att vi består av monader och att denna teori framstod som flummig, och verkar utgå endast från det. Samt att han påstod att "Vi lever i den bästa av världar" som efterkommande filosofer som t.ex. Voltaire betraktade som ironi eller verklighetsförnekelse och som t.o.m. skrev en roman (Voltaire) som drev med just detta påstående.

Vad tycker "panelen"?