Dags att lägga skorna på hyllan.//Amfetamin.

Hej där!

Vad skönt att komma till insikt. Livet är större än vad droger och misär har att ge.

Du låter motiverad och jag hoppas du får behålla tron på dig själv trots att du brukar om än dock i mindre doser.

Mitt tips, eller mina tips beror på hur långt jag skriver.. är följande. Jobba på din självkänsla, be din KBT om just sådana läxor och insikter. Stäm av med terapeuten vad denne tycker sig skönja i din person att du behöver jobba med. Kör öppna kort och gör läxorna.

Utsätt dig för situationer där du utvecklas. Nya miljöer och händelser. Kanske lite volontär-jobb i skola eller organisationer. Du promenerade lång, fortsätt med det. Stretcha mycket och läs självhjälpsböcker. Be om praktikplatser.

Du har ändå kört öppna kort med ditt missbruk på soc, de kan inte neka hjälp. Det finns mycket juridik att hämta här med insatser utan att behöva hamna på hem.

Ta kurser på arbetsförmedlingen, körkort (inte dator) eller svetsa eller det som erbjuds i din kommun.

Hitta en avbrytande manöver vid drogsug, 100 armhävningar eller annat sånt där psykbryt som man måste kämpa för.

Gå en utredning och hitta en medicin som passar om du inte är främmande för kemisk lösning. Tänkte du körde Lyrica eller vad det var.

Det finns avslappningsövningar, meditation, andningsövningar et c som du kan göra i sängen innan du ska sova. Öka din medvetenhet och se den du är och vad som driver dig.

Varje val du gör dagligen formar din morgondag. Choose wisely!

Sätt upp delmål! Vad gäller träning, neddragning på droger (hur mycket du får ta vecka), kanske en weekend nånstans på hotell eller annan belöning där du får ge dig själv en stjärna. I början kanske disken är ett stort HURRA! Men du måste se själv att du tar dig framåt.

Du är en vaken, pigg, smart person som insett att droger inte lyfter framåt. Att du blir formad efter vad du gör och väljer. Och du har valt att börja leva annorlunda! Perfekt!

Jag hoppas och håller på dig och att du får ett liv där du är driven och handlingskraftig och inte tummar på ditt välmående där du har en meningsfull sysselsättning och trivs med dig själv!

Droger har hjälpt dig tillfälligt, de behövs inte längre, nu har du kommit i en ny fas där ditt beroende har börjat stå i vägen för vad du vill och nå dina framtida mål-

Kör hårt, du klarar det!

Se till att göra det, i samband med fest löste jag genom att det var fest varje dag. Sen blev festerna kortare och kortare och tillslut är det bara efterfesten kvar med två avdäckade pundare i soffan och spy i blomkrukorna.


Tack! Tog 0.5g tjack igår totalt, småfestade med några polare tills dom gick ut på krogen och jag vek av hemåt. Klarar inte fulla människor när jag inte själv är kanon. Sen tog jag 2 xanor förut för att lugna ner mig. Annars har det faktiskt inte vart något annat än nån enstaka spliff och ungefär 6 folköl i veckan.

Visst, jag är inte ren på långa vägar men jag har då fan dragit ner på det ordentligt, och det är jag stolt över.


Jo, det finns ju möjligheter att få gå dit o pissa vilket jag inte känner skulle hjälpa mig alls eftersom jag i dagsläget inte ens bryr mig när snuten har stormat upp och jag fått pissa och därav kommer få böter. Jag ska få mer info om vad det finns för alternativ nästa gång jag ska dit, och jag kommer ta all hjälp jag kan få, förutom den jag VET inte kommer hjälpa mig.

Tack för svar!



Tack så mycket för allmänna råd osv. uppskattas mycket!

Hur går det för dig, xak?

Hur mår du?

Den där låga självkänslan är du inte ensam om. Är det något du alltid burit med dig eller kom den med ditt (miss)brukande? Och du är verkligen inte ensam om det du beskriver om handlingsförlamning. Hur funkar det för dig, får du stunder av effektivitet där du gör en ordentlig genomkörare, städar(ordentligt) med allt vad det innebär, sköter dig rent allmänt med matlagning osv några veckor för att sedan tappa det igen?

EDIT: Läst noggrannare nu och kul att det verkar gå åt rätt håll. Håller tummarna!

Okej! Dags att uppdatera lite.

Jag gick till soc och började söka hjälp där nån gång innan trådstart.
Höll på av och på tjacket ett tag tills jag tappade hoppet och började all in igen med tjack dagligen eller så ofta det gick.

Var riktigt illa sista 4-5 månaderna då jag åt jävligt lite och sov sämre och sämre. Blev halvpsykotisk och satte mig i problem mer och mer.

Gör en lång historia kort, jag klev av i slutet av mars helt och hållet, fick åka på behandling i början av maj och har varit ren i snart 9 månader. Har gått igenom en primärbehandling och en fördjupad behandling som har gett mig jävligt mycket och bor nu i ett utslussboende i en ny stad.

Har fått hopp om livet tillbaka och en livskvalitet jag inte kunde drömma om tidigare.

Är idag tacksam att jag böjde på nacken och bad om hjälp. Det är en 12-stegsbehandling jag gjort och jag går regelbundet på möten och jobbar i stegen. Funkar för mig än sålänge.

Ha det bäst!

Grymt!

Bra att du lämnar det omoraliska och brottsliga livet bakom dig.

Bra kämpa på hela vägen bara!

Skönt att du lyckades bli clean från skiten! Själv är man inne på femte veckan som rökfri (Cannabis) och har inte rört några andra droger (bortsett från cigaretter och alkohol) sedan sista april 2016 så jag är nöjd med mig själv. Har dock använt cigaretterna som ett sorts substitut till gräset nu under dessa veckor vilket har resulterat i att jag rökt upp mot 4-5 paket i veckan, har aldrig rökt så mycket som jag gör nu. Alkoholen håller jag fortfarande enbart till helgerna. Hur som helst så ska jag försöka mig på att lägga av med cigaretterna eller åtminstone bara feströka, vi får se hur det blir med det.

Kör hårt på det som får dig att känna dig glad!

EDIT: Vill även påpeka att även jag är 23! Rökte min första gås när jag var 17 men började inte röka "på riktigt" förrän ett år senare då jag precis tagit studenten. Du och jag är lyckligt lottade som insett att vi haft ett problem i sådan tidig ålder som 23, istället för att fortsätta på denna destruktiva väg tills man är omkring 35-40.
Har man vigt större delen av sitt liv åt droger så blir det svårt att omställa sig när den dagen väl kommer då man vaknar upp och inser att man inte kan fortsätta leva som man gjort dom senaste ~20 åren.

Ett bra exempel på när man bara mår piss av tjacket och tror att det är det som håller en från att störta ner i avgrunden, men 6-12 månader senare med drogfrihet är en hyfsat fungerande människa igen.

Grattis!

Har för mig att jag läste din tråd för ganska länge sedan. Kul att du fått ordning på saker, och det är sjukt inspirerande att läsa! Grattis! Får mig själv att vilja styra upp lite saker i min egen tillvaro. God fortsättning och fortsatt lycka till!

Tjena! Kul att du blir inspirerad.

Det har inte varit smärtfritt att gå igenom en seriös behandling och se på olika delar av mitt liv med ärlighet och dela det med andra. Har mått riktigt dåligt, speciellt i början men kan nu i efterhand se att hela resan har varit värt jobbet. Lever på livets villkor idag, vilket innebär att varje dag inte är en dans på rosor men jag har ett tusen gånger så bra grundmående idag och jag skapar inga nya konsekvenser för mig själv.

Kan idag se att jag har alla möjligheter i världen att göra vad jag vill med mitt liv. Är bara 24 år och har livet framför mig.

En sak som har varit jävligt svår att släppa är hela den där identiteten man får som knarkare och kriminell, all bekräftelse och den falska gemenskapen. Det välbekanta helvetet innebär ju också total ansvarslöshet vilket ibland kan vara lockande.

Men sålänge jag kommer ihåg vart jag kommer ifrån och ser på vad jag faktiskt har idag som jag kan vara tacksam över så är jag inte rädd för att trilla tillbaka.

Ha det bäst!