Avskaffa monarkin!

Om man skall meritera sig för ett opolitiskt, men symboliskt mycket högstående ämbete, som i huvudsak gått i arv sedan 1544 - hur skulle man kunna göra det på något bättre sätt än att ärva ämbetet?

Det för också med sig den fördelen att statschefen kan representera hela folket - inte blott de som på honom har röstat.

När det gäller demokratisk legitimitet, så indikerar denna sammanställning att konstitutionella monarkier ofta rankas påfallande högt: https://sv.wikipedia.org/wiki/Democracy_Index#Fullst.C3.A4ndig_lista_.C3.B6ver_l .C3.A4nder

Synd om dig, som råkar leva i en parlamentarisk demokrati. Här kör vi nämligen med majoritetsbeslut.

Det klassiskt konservativa argumentet. Eftersom det hängt med ett tag måste det vara bra. Det är bra som det är så vi kör på i hundra år till.

I USA, för att ett exempel, representerar presidenten hela nationen. Självklart representerar Löfvén Sverige när han är utomlands. Inte bara de som röstat på honom. Det ingår i det demokratiska paketet att vi tillsammans väljer de som representerar oss. Sen har vi även diplomater och tjänstemän som också får representera oss, även om vi inte valt dem.

Det där har vi dragit förut, och det finns absolut ingenting som säger att monarkin som sådan ger bättre demokrati. På vad sätt klarar sig Finland sämre än Sverige. Eller varför Norge skulle vara bättre än Island. Att du inte kan, eller snarare vill, förstå kausala samband har inte med saken att göra.

Demokratiska beslut som inte vilar på rationell grund utan snarare på gammal vana och hävd, kan förstås framgångsrikt ifrågasättas, exempelvis på ett diskussionsforum.

För dig verkar det irrelevant om din position är felaktig så länge tillräckligt många andra också har fel.
För mig är det å andra sidan ointressant hur många som håller med mig, endast att mina åsikter är förankrade i rationella argument.

Som tidigare nämnts kan vi kopiera Finlands eller Islands system rakt av. Finns ingen anledning att återuppfinna hjulet.
Men som vanligt presterar du inte ett argument för monarkin eller mot republiken. Att något är svårt innebär nämligen inte att det är fel.


Här använder du mystiska termer. Vad menar du med "en politiks hållning"? På vilket sätt är "en politiks hållning" ett argument?


Nej. Monarkins popularitet är inte per definition en reflektion av dess legitimitet. Tror också du får svårigheter att särskilja folkets generella stöd för monarkin från folkets specifika gillande av nuvarande kungafamilj. Med andra ord, en mindre sympatisk kungafamilj skulle potentiellt urholka folkets stöd för monarkin.
Oavsett så är din apell till popularitet ett klassiskt argumentationsfel.


Skattepengar missbrukas.

Människovärdet rangordnas på godtycklig grund.

Den tredje statsmakten, och därmed befolkningen, distraheras från viktig samhällsbevakning ("Kolla! Prinsessan har en klänning från HM! Krigsrubrik på nyhetsplats!")

Demokratiska/meritokratiska ideal urholkas.

Kompetensbrist inom kungliga ansvarsområden.



Finland/Island.


Nu anför du ett annat argumentationsfel, nämligen ett cirkelresonemang.
Din premiss utgår från att ämbetet över huvud taget bör finnas, vilket inte är etablerat utan snarare föremålet för denna diskussion.

Vidare följer inte din slutsats, dvs att ett ärvt ämbete representerar hela folket, av någon premiss alls.
Du får gärna utveckla på vilket sätt en statschef som innehar sitt ämbete utan meriter kan anses representera hela folket? Jag är mycket nyfiken på ditt resonemang kring detta.

Men om jag ändå skulle svara på din så kallade fråga föreslår jag en tävlingsprogramserie i SVT - "So You Think You Can King?"
Deltagarna ställs in för en rad uppgifter: Memorera och hålla ett tal utan att staka sig, vinka och le längst, vaska flest flaskor Dompa på utsatt tid, köra fortast på landsväg, lyfta en jättesax och klippa ett band flest antal gånger, hänga flest antal medaljer och ge en grattishälsning på engelska på utsatt tid, och så vidare.
Vinnaren blir kung för ett år. Familjen Bernadotte får självklart vara med och tävla.

För den oheliga alliansen av tokvänster och flumliberaler är frågan om Sveriges statsskick bara en intellektuell lek. De bryr sig egentligen inte, men får tillfälle att briljera som pseudointellektuella och och få ryggdunkningar andra likasinnade. Hade vi varit en republik hade de tagit av sig baskern och lagt ifrån sig "Varat och intet" för att istället argumentera för det utmärkta med en konstitutionell monarki.

Den enda anledningen jag kan komma på varför du upprepar denna meningslöshet gång på gång, är att du helt enkelt inte har några argument. Som det är nu finns en stark majoritetet för att behålla monarkin, så det finns inte någon egentlig anledning att diskutera detaljerna något annat. Att det kommer att diskuteras fram och tillbaka i framtiden är en självklarhet.

Jag frågade dig tidigare vad som skulle göras om kungafamiljen skulle dö i fågelinfluensan, och du gav ett mycket svävande svar om välja en ny kung.

De finns säkert de som i en republik argumenterar för att införa monarki. I Finland till exempel den monarkistiska rörelsen mycket stark, liksom i Tyskland, Frankrike och Island. Eller? Nehej inte det...

I Sverige får vi en stark röst för återinförande av monarki i Strix. Eller nej, inte det heller. Han är ju konservativ, så då kommer vi att ha det bra som vi har det.

Exakt! Hade vi tillämpat den principen på ett större antal andra samhällsområden så hade Sverige idag tvivelsutan fungerat avsevärt bättre. Jag gjorde en gång en hel tråd med förslag på ett konservativt partiprogram byggandes på precis denna princip. Om det fungerar - fortsätt så.


Statschefen förkroppsligar staten även inåt nationen och en opolitisk kung gör det så mycket bättre än en president. Som jag tror jag förklarat tidigare någon gång så har man i länder som Finland och Tyskland en upplevd brist, jag kallar det för monarkiska fantomsmärtor, därför att man upplever en kollektiv saknad efter något som kan binda ihop hela folket med historien. Vi skall skatta oss lyckliga som har det.

Så, det monarkiska värdet för utvärtes bruk skall inte underskattas, men det är för invärtes bruk som det verkliga värdet finns.


Det spelar ingen roll! Antingen finns det ett kausalt samband genom att en representativ monarki leder till bättre demokrati, eller så är förmågan att kunna hålla sig med en konstitutionell monarki en klar signal inåt och utåt att vi har goda demokratiska funktioner.

Oavsett så är det ett utmärkt skäl för att behålla dagens mycket välfungerande system!

Utmärkt! Så länge monarkin fungerar väl så kommer inget genomarbetet republikanskt alternativförslag. Perfekt!


Det var inte det minsta svävande - det är det exakta svaret på frågan. Skulle kungahuset utslockna, så väljer Riksdagen ett nytt kungahus. Vilket detta hypotetiska kungahus skulle vara bör man av olika skäl inte reda ut förrän behov uppstår, om inte annat för att inte ge intryck av att man formerar någon form av kampanj mot det regerande huset.

Fel. Du förbiser avsiktligt det cirkelresonemang konservatismen bygger på. Att om något varit så ett tag måste det vara bra.

Det där hittar du bara på. Med tanke på de icke-existerande monarkistiska rörelserna i Finland och Tyskland existerar denna smärta således inte.

Visst har du rätt i att det är stabila, demokratiska eller i varje fall potentiellt demokratiska, stater som har behållit monarkin. I Sverige hade monarkin försvagats under hela 1800-talet, vilket gjorde det möjligt att snöpa Gustav V's makt såpass att det gick att behålla honom. I exempelvis Italien, som vi avhandlat tidigare, var kungshuset så korrumperat och associerat med fascismen att det enda rätta var att kasta skräpet på sophögen.

Däremot tror jag knappast att andra stater lägger in monarki i värderingen av demokratin. Bara ytterligare ett av dina märkliga långtgående påståenden.

Men har du ingen ny konstitution redo? Kan ni monarkister inte ens ena er om en kandidat?

Sen är naturligtvis det mest realistiska resultatet av kungahusets utslockande att Sverige blir en republik. Därmed inte sagt att jag önskar dem döda.