Citat:
Det glider lite OT, men jag anser att driftslivet många gånger är viktigt att förstå för att förstå folks, inklusive kriminella gärningsmäns beteenden. Vad driver en våldtäkt om inte kåthet? Visst kan sexualiserat våld användas för att dominera, kränka, kuva, förnedra osv. Men vad kan då den sortens, ska vi kalla det maktspel, bero på? Är det hos sådana gärningsmän inte ett uttryck för libido, driftslivet även det? Någon kick eller tillfälligt lugn i kroppen sökes, oavsett vad? Jag tror att kåthet är en fullt tillräcklig förklaring för våldtäkt, under vissa betingelser (såsom tillfälle, ålder, eventuell psykisk eller substansrelaterad störning), utan behov att blanda in någon maktanalys i det hela.Jag utgår från att män inte är djur som brukar våld mot det närmaste hondjuret som de måste bestiga när de blir kåta. Till handjurens försvar måste jag ändå säga att de att de attraheras av alla hondjuren som har ägglossning och som på något sätt ändå är villiga även om de inte valt partner i kohagen, svinstian osv. När det gäller oss människor så är drivs vi inte längre av driften av att alstra barn. Våldtäktsmannen sniffar inte på oss för att kolla om vi ha ägglossning och därmed möjlighet att driva hans gener vidare. För länge sedan slutade vi tro att på samlaget enkom var tillåtet för att alstra barn. Och för länge sedan slutade kåtheten vara en ursäkt eller ens en förklaring till våldtäkt.
Jag vet inte om Emilie utsattes för något sexuellt övergrepp, men med tanke på hennes kön och ålder är det väl en rimlig hypotes. Jfr dock norskan Sigrid Giskegjerde Schjetne som hade fått trubbigt våld mot huvudet (förmodligen både dödligt och post mortem), och inte såvitt känt hade utsatts för någon våldtäkt, om jag inte missminner.
(Visst händer det i djurvärlden sexuellt beteende som inte har med fortplantning att göra; både hetero- och homosex och arter som skiftar kön eller är hermafroditer.)