Citat:
Ursprungligen postat av
pewana
Lufttrycket håller fast sugkopparna vid ståltackan, så att det går att lyfta tackan genom att dra i sugkopparna. Både jag och flera andra har förklarat detta. Är du så korkad att du inte ens kan läsa innantill?!
Ok, jag börjar med att prata om havsvatten så kanske även du fattar: Vattnet i haven hålls kvar på jordklotet av en kraft som vi andra kallar gravitation. Om man mäter vattentrycket på olika djup, så finner man att trycket ökar med ökande djup. Det man mäter är helt enkelt tyngden av vattenpelaren ovanför aktuell mätpunkt. Detta är grundläggande fysik som du borde kunna sedan grundskolan.
Med luften i atmosfären är det precis samma sak, med den skillnaden att luften har mycket lägre densitet än havsvattnet. Även detta är grundläggande fysik som borde kunna sedan grundskolan.
Tala om det för stenen i det tidigare resonemanget om din "densitetsskillnadskraft"!
Jag upprepar: Hur ska denna kraft som du påstår uppkommer pga densitetsskillnad veta vilken riktning den ska ha?
Svara nu inte med att "upp är uppåt och ner är nedåt". Det om något är ett cirkelresonemang!
Egentligen begriper jag inte varför jag ägnar tid åt att förklara helt grundläggande fysik för en uppenbarligen obildbar dumbom som dig. Får väl se hur länge jag tycker det är meningsfullt.
Äntligen har du fått ur dig det, det var väl inte så farligt. Lufttrycket övervinner den magiska gravitationens dragkraft och jag antar du håller med att det är lufttryck som håller järntackan på plats och kranen står för rörelsen, uppåt, nedåt eller i sidled.
Jorden roterar med överljudsfart vid ekvatorn så din fiktionella gravitationskraft måste verka konstant för att motverka centrifugalkraften som vill slunga atmosfären och oceanernas vatten ut i rymden. Det är lufttrycket som håller tackans höjd, är vi överens? Kruxet är att enligt din tro är det gravitation som drar molekylerna i atmosfären och skapar lufttryck men på nåt sett ignorerar järntackan. Är din mystiska gravitation intelligent eller är det vakuum som suger fast järntackan?
Du skriver med komisk oemotsägbar auktoritet att vattnet i haven hålls kvar på jordklotet av en kraft som vi kallar gravitation. Är det för att alla vet?
Jag visste redan att ni kallar kraften för gravitation men av nån anledning så hoppar du över den viktigaste frågan, så jag tror inte att du har en susning om vad det är för magisk kraft du pratar om.
Ja, trycket i oceanerna ökar med djupet likaså vattnets densitet tills densiteten och trycket är så hög att inget levande kan tränga djupare.
Enligt dig är det gravitation som skapar vattnets "tyngd" men jag tror att du är ute och reser. Förklarar hur jag ser det och du får berätta hur din magiska kraft du kallar gravitation funkar.
Lek med tanken att du befinner dig långt under havsytan där vattnets höga densitet sätter stopp för vidare nerfart
I vattnet ovanför dig faller trycket konstant och med det vattnets densitet. Vatten med lägre densitet har högre flytkraft, så vatten med lägre densitet kan inte trycka och skapa tryck, eller tyngd som du säger, det flyter ovanpå vatten med högre densitet och tryck.
Vid havsytan är trycket och vattnets densitet minskat till en nivå där vatten övergår till gaser, atmosfär men vatten kan fortfarande existera i både flytande form och som gas.
Tryckfallet fortsätter upp genom atmosfären och i samma takt minskar luftens densitet. Luft med lägre densitet flyter på luft med högre densitet och kan inte skapa tryck. Tryckfallet i atmosfären fortsätter tills vakuum möter vattnet ovanför och bildar en isdom över vår platta tillvaro.
https://www.youtube.com/watch?v=UG7nsZkVZc0
Att trycket skapas nere i havsdjupen är för mig ganska uppenbart och en logisk slutsats. Alla fall tills man introducerar och förvirrar med den magiska kraften gravitation som på nåt sätt drar i översta luftlagren och vänder allt upp och ner. Var nu snäll och förklara kraften som drar!
Vill nog tillägga att vatten är mycket mer än vad vi tror oss veta, har också känsla av att kunskap
om vattnets egenskaper och vad vatten är för medium är nyckeln till förståelsen av skapelsen.