Bonde söker fru - 2006 och framåt [/mod]

Att sälja sin gård är inte som att sälja sin lägenhet. En gård har oftast gått i arv i flera generationer och säljs inte iväg hursomhelst.

Bra synvinkel! Det tänkte jag inte på, men du har helt rätt såklart.

Det jag ser till är vilken uppoffring som är svårast att göra.

Varför skulle det vara det? Att sälja sin gård och leta nytt arbete i en stad är väl samma sak som att sälja sitt hus/lägenhet och flytta till en bondgård för att leta jobb? Båda delarna är naturligtvis omständliga och innebär en stor påfrestning - oavsett om man är bonde eller inte.

Men att bönderna inte ens överväger det alternativet tycker jag visar på oseriös medverkan. Då var man egentligen inte så kär - när allt kom omkring.

"Mitt namn är Hugelak och jag söker en intresserad tjej som ska vara beredd att ge upp allt och hädanefter tillägna hela sitt liv åt det jag tycker om".
Om jag skrev följande kontaktannons på valfri dejtingsajt, hur seriös i mitt dejtande framstår jag som då?

Det är ungefär så bönderna ser på dejtandet och det tycker inte jag är seriöst. Därmed inte sagt att bönderna måste offra allt och sälja sin gård osv, men att det ALLTID ska vara snack om att brevskrivarna ska göra detta stör mig något fruktansvärt.

Ja du bonde, om du är mer kär i en byggnad än i en annan människa, då kommer du aldrig få riktig kärlek!

Om man talar om att man är bonde och vill träffa någon som också trivs med det livet så är det ju en annan sak än att bara skriva; "allt ska vara på mina villkor, du ska ge upp allt för att leva som jag vill". Det är lite skillnad och går inte jämföra med det du skriver. Om nu bönderna och brevskrivarna är överens och trivs med sitt val, vad är då problemet?

"Mitt namn är Hugelak och jag söker en intresserad tjej som ska vara beredd att ge upp allt och hädanefter tillägna hela sitt liv åt det jag tycker om".
Om jag skrev följande kontaktannons på valfri dejtingsajt, hur seriös i mitt dejtande framstår jag som då?

Fast letar man då efter äkta kärlek eller bara någon att umgås med? Letar man efter äkta kärlek måste man kunna vara öppen för ALLT.

Och hur många gånger har vi inte sett när brevskrivarna inte vill flytta till gården? Och då kommer det ju ALLTID fram att bonden minsann inte var så kär som han sa, för han vill inte heller flytta på sig. Inte en enda gång har vi sett en diskussion om att det kanske är bonden som ska flytta?

Men om brevskrivaren flyttar till gården och allt är frid och fröjd, då ser inte jag några problem. Brevskrivarens kärlek kan man ju i detta läge inte ifrågasätta på samma sätt som bondens, för hade bonden gjort likadant för brevskrivaren? Förmodligen inte...

Som sagt, kan inte alla få tycka som de vill? Jag har redan sagt vad jag tycker om detta, känns inte som jag behöver dra en gång till. Kan bara konstatera att jag inte håller med dig.

Det är ju just på grund av detta som programmet finns.

Klart det är frivilligt att söka. Men letar du efter kärlek på DINA villkor och ej på GEMENSAMMA villkor så tror inte jag man kan finna äkta kärlek. Om man nu är mer förälskad i sitt jobb än i en annan person, varför då ens leta efter kärlek?

Det bönderna letar efter är inte kärlek på riktigt utan bara någon att umgås med på deras villkor och det tycker inte jag är seriöst, oavsett vilket format man nu än dejtar i.

Varför inte? Är väl frivilligt för alla dem som vill, eller ska det förbjudas menar du?
Man får tycka vad man vill om det hela men det är vuxna människor som avgör vad dem vill eller inte, finns oerhört mycket dumt som människor gör hela tiden, varför ska detta vara värre än annat dejtande?
Ibland kammar man hem den rätta och ibland köper man grisen i säcken.
Men man måste våga försöka, finns flera av bönderna som fortfarande lever med dem de valde i programmet och det verkar ju ha gått bra för dem!