Knutby 2.0 länkar finns i 1:a inlägget

Den titeln satt som en smäck!

Då Den Smorde och hans femma fatale exkluderats har matchmakingfunktionen blivit vakant. Det hörde till kutymen på de gamla bruken att patron skulle godkänna äktenskapen i förväg, om ej i formell så i informell mening: Då en arbetare hade hittat en kvinna han ville gifta sig med, var bostadsfrågan viktig eftersom ungkarlarna bodde i grupp medan de gifta paren hade egna lyor i längorna. För att då få en bostad fick han gå och fråga patron och därmed kom naturligtvis frågan vem han skulle gifta sig med och om hon var av acceptabel härkomst. Om patron tyckte om det han hörde blev det en plats i bostadskön eller lägenhet direkt, men han var sällan lika välvillig om inte hustrun var av rätta ullen. Man skulle kunna säga att hon borde vara av stålull, då hon helst skulle vara från en annan släkt på järnbruket. Så höll man arbetarstammen fri från främmande inslag, och därmed låg man inte långt efter agrarsamhället utanför när det gällde etnisk homogenitet. I Knutbytrakterna i Uppland var det valloner som gifte sig med valloner på bruken; först av konservativa och praktiska skäl, men senare också på grund av att det passade sig ur "rassynpunkt". Hå hå ja ja.

Så goe pastorn kan kanske, såsom den ende kvarvarande i den gamla plogen, flaxa vidare i ensamt majestät med ledning, ensamrätt på uttolkning av Guds ord, ihopparande av giftasvuxna församlingsfår, heminredning, samlevnadsråd och så vidare i all oändlighet. I så fall torde han besitta världsrekord i passerade kompetenstak, så vi får innerligen hoppas att det inte sker. Församlingen har redan lidit nog och bör upplösas. Och så är det så bra med den saken.

Väl rutet, mycket väl rutet!

Den trånande drottning Tirsa kanske kommer med en reviderad Tirsaprofetian 2.1a snart eftersom det verkar ha funnits en bug i den första.

När Gemet et consortes söker pastorsassistans från utsidan av murarna, tror jag att de skulle möta övermåttan stor och god välvilja om de riktade blickarna mot Svalöv och Mercy Pastor Oakstone.

Kaka söker maka!

Tydligen var det Saras sjuka fantasier som församlingen kände på sig men omöjligt kunde förstå eller ens tala om som månaderna innan kom till uttryck i dessa spontant inspirerade predikningar.
Att Sara var besatt och kunde bli samhällsfarlig på något sätt kunde psykologerna intyga redan innan hon skickades till Knutby för att där bli till anonyma statsmaktens särskilda forskningsobjekt. Vem eller vilka skulle kunna påverka vem till vad och hur med vilka medel är vad centrala opinionskontrollen vill veta.
Inte förrän man satte vapen i händerna på Sara och tog hjälp av skvallermedia kunde man lyckas ta död på den församling eller egentliga Kristi Brud som staten från början hade för avsikt att våldta.
Kapten Klänning måste sedan ha blivit förvånad över den rättsvidrigt smala utredningen och verkat besvärande för ansvariga intrigmakare. Han erbjöds väl formell pension fast med fortsatt spaningsuppdrag i helt andra kretsar där han sedan lätt kunde skandaliseras och elimineras helt som vittne kan jag nu gissa. Domen mot honom är i vilket fall lika orimlig som mot Helge.

Rindalalalakiri, som Winc*nt hojtade då det stods i gapet.

Det har antytts att en ny teologi av "feministisk" karaktär har tagit form eller håller på att ta form. Det skulle förvåna storligen om denna banbrytande lära skulle utesluta en viss medelålders närkingska som speciell, utvald och av gudomlig natur - och därför utsedd sedan tidernas begynnelse till att vinna seger i det harmageddon som i själva verket ska äga rum på Närkeslätten i trakten av Oljeberget - Kilsbergen i själva verket - där sedermera Messias Fä*t kommer att braklanda och straffa de ogudaktiga. Den som inte har skött sitt celibat i enlighet med statuterna kommer att snöpas på gammelsemitiskt vis med heta dadelkärnor och kastas till vildhundarna i Sköllersta likt en sibyllakorv.

Ja, tanken vandrade lite där, men det är väl så det brainstormas när figurerna är givna men ramen fattas till tavlan. Andligt kludderi.

Pege säger sig vilja ha hjälp utifrån och behöver granska vad som är snett.

Vi här i "flashbacksekten" (är det till Axelsson man ska skicka tionde, guld, diamanter, pälsar och andra gåvor?) kan ju vara behjälpliga med lite granskning!

Nu hinner jag inte så mycket för tillfället, men t ex verkar det olämpligt att vara både arbetsgivare och själavårdare åt samma människa som Nabo påpekar.

Sedan kan man fundera på om man verkligen lyssnat på Gud när man låtit sig duperas av Helge, Åsa och Urban?

Var det så toppenbra att skrämma och hota medlemmar med både det ena och andra?

Att sitta i bastu (eller annanstans för den delen) och be för att folk ska "gå hem"? Bra idé eller ej?

Ligga och tugga matta för att visa sin lydnad när någon får ett vredesutbrott? Jag är tveksam över sundhetstecknen i det?

Det låter ju väldigt bra att utomstående pastorer tas in för själavård och teologisk kvalitetssäkring, men handlar det om KiWi känner jag mig inte särskilt trygg med att församlingen får det de behöver.

Å andra sidan, om det är så som någon skrev, att pastorerna numera mest kan beskyllas för att vara långtråkiga, så är det som händer nu kanske inte så farligt. Och då borde församlingen dö ut rätt snart på egen hand. Fast tristess rimmar illa med att UF nyligen blev utkastad pga ... otillbörligt beteende typ?

Jag är fortfarande nyfiken på Gemb*ckarna. Varför bor de i kapellet med flera andra? Är det Knutbyförsamlingens "prästbostad"? Och är Em*a fortfarande pastor tillsammans med sin make?

Jag tror att det var så att paret Gemb*ck köpte loss kapellet från församlingen, eftersom det ansågs vara för trångt för den växande verksamheten. PeGe & co. inredde kapellet till bostäder - en till sin egen familj och en eller kanske två mindre att hyra ut. Tror att SaFr med familj bodde där först, men det gör de inte nu. Kapellet ägs alltså inte längre av församlingen. Om jag minns rätt.

Ah, okej - tack. Minst två bostäder ytterligare ser det ut att vara i kapellet, av antalet som är skrivna på adressen att döma i alla fall.

KiWi var väl den myndigheterna hade koll på från början då deras socionomer velat ta över all slags själavård och kvalitetssäkra allt enligt statsnormen. Redan då höll församlingen på att självdö av tråkighet men så kom Åsa och Helge och livade upp det hela så att även KiWi tappade kontrollen och inte längre ens kunde vara säker på sin extraförsörjning. UF gick det nu lättare för kontrollfolket att få bort utan drastiska intriger och ingrepp av Saratyp.

Självprövningens tid lär vara inne om man ska tro utsagorna i Dagen härförleden. Ovanstående exempel belyser på ett utmärkt sätt vad som sig utspelat haver, och det är ändå bara små brottstycken - som är nog så talande när det gäller andlig torftighet och desperation efter att låta sig styras, hänryckas och, ja, "gå hem".

Att ha kakan och äta den är inte det lättaste, vilket varje 5:2-bantare kan vittna om. Den "gamla" läran som nu ska ifrågasättas är ju egentligen både kvintessensen i den speciella utvaldheten i Gränsta med omnejd och dessutom det som hela maktstrukturen har vilat på sedan tiden före händelserna i januari 2004. Vad återstår egentligen om både bruden och hennes messiassubstitut har tvingats i exil och vad kommer nu att skilja "vår" församling från de församlingar som tidigare häcklades såsom "religiösa" i något slags negativ bemärkelse under predikningarna vid mitten av förra decenniet?

Ska man helas, läka och gå vidare måste man göra som hockeylagen i kris: byta ledare! En ledare som är så involverad i allt det tokiga, så delaktig i tukt och social kontroll sedan många år, så grandios i sitt försvar av le ancien regime och med en lindrigt sagt osund dominans av brukspatronkaraktär och mer därtill, kan omöjligen vara rätt person att leda flocken i fortsättningen. Här behövs både avprogrammering och samtalsterapi, och man kan med fog fråga sig om goe pastorn till fullo inser att han själv antagligen har det största behovet av dem alla.

Sett till tidigare historik kan man befara att det i goe pastorns fall riskerar att bli blott en läpparnas bekännelse, varefter det förhoppningsvis - i hans tankar - ska återgå till det gamla vad avser organisation, ekonomi och dagligt liv. Klarar han detta med en församling som ska "ompröva allt"? Tankarna går till mitten av 1980-talet och Gorbatjovs perestrojka och glasnost: om man lyfter på locket till ett fullständigt sjukt och infekterat system, kan man inte tro att det efter en sådan självrannsakan ska återgå till "det normala" vilket i fallet Gränstakulten handlar om det onormala. Jag har tidigare gjort DDR-referenser och det är ingen tillfällighet att tankarna nu hamnar i Moskva: vad som äger rum är en regim som faller, samtidigt som dess idémässiga fundament imploderar. Man skulle i det läget behöva det vassaste som Norden har att erbjuda i terapeut- och själasörjarväg - och in kommer den två gånger detroniserade KiWi och ett Wild Card i skepnad av Ös*by med ett CV som väger lättare än en vattenmolekyl i denna prekära situation av andlig totalkollaps. Som att släcka en storbrand i ett höghus med lite vatten på en Topzpinne, if you ask me. Så tanken blir nog att man egentligen inte vill ha hjälpen. Man går gärna med i Länkarna så länge det serveras sprit på sammankomsterna.

Lös upp församlingen. Låt folket komma hem, man inte dit man önskade dem i bastusessionerma, tack.

Är det inte dessutom ÅW som "lärt upp" Pege? Kanske svårt att lära om allting så där i efterhand. Vem tar han hjälp av? Är det Östby? Har han kompetensen?

Många frågor ...

Visdomsord från Pege som eventuellt behöver revideras?

"En lydig hund är en lycklig hund, ett lydigt barn är ett lyckligt barn, en lydig fru är en lycklig fru"
(FB) Knutby-tråden (2006) (39505 - 70216)

Edit: Och ljuvlig är denna sanning dessutom!