Gissa Bokcitatet

2016-12-08, 21:34 #**10465**

Medlem

Reg: Jan 2007

Inlägg: 9 491

*I bakgrunden hörs en sämre vits om Filosofens gyllene sten.*

Pauspippi: Icke obetydligt inbegriper originalets titel Das Schweigen der Sirenen något aktivare väsen än en idiomatisk svenskas 1:aval ‘tystnad’, nämligen ‘tigande’. Citatet så:

Nun haben aber die Sirenen eine noch schrecklichere Waffe als den Gesang, nämlich ihr Schweigen. Es ist zwar nicht geschehen, aber vielleicht denkbar, daß sich jemand vor ihrem Gesang gerettet hätte, vor ihrem Schweigen gewiß nicht.

Mig hellre:

Nu[1] har sirenerna ett mer skrämmande vapen än sången, nämligen sitt tigande. Det har hittills inte hänt, men är väl tänkbart, att någon skulle rädda sig undan deras sång – men från deras tigande, helt visst aldrig[2].

1 ‘Nu’ av rent rytmisk-eufont skäl. ‘Emellertid’ vore annars bättre, och/men skulle definitivt utesluta en slö läsares möjliga tolkning att, som Kafka gör en generellt anakronistisk tydning av denna legend m.fl. (Prometeus, Poseidon), han med ‘Nu’ i tidlig bemärkelse gör en sådan markering; vilket ej är fallet och jag ej finner andra tecken för. Ock nyplattläsare skulle störas av ett ‘dock’.

2 ‘zwar nicht’ : ‘gewiß nicht’ är en god prövning att överföra till svenska. Här ‘hittills inte’ : ‘helt visst aldrig’ där ‘hittills’ märks bevara, t&m betona (eller mer passande: locka till), ovannämnda slötydning av ‘Nu’; dock utan risk för lusläsaren som ser det nuet vara Odyssevs.

Citera

2016-12-09, 08:42 #**10466**

Medlem

Reg: Apr 2012

Inlägg: 2 346

Citat:

Ursprungligen postat av Zwerchstand

*I bakgrunden hörs en sämre vits om Filosofens gyllene sten.*

Pauspippi: Icke obetydligt inbegriper originalets titel Das Schweigen der Sirenen något aktivare väsen än en idiomatisk svenskas 1:aval ‘tystnad’, nämligen ‘tigande’. Citatet så:

Nun haben aber die Sirenen eine noch schrecklichere Waffe als den Gesang, nämlich ihr Schweigen. Es ist zwar nicht geschehen, aber vielleicht denkbar, daß sich jemand vor ihrem Gesang gerettet hätte, vor ihrem Schweigen gewiß nicht.

Mig hellre:

Nu[1] har sirenerna ett mer skrämmande vapen än sången, nämligen sitt tigande. Det har hittills inte hänt, men är väl tänkbart, att någon skulle rädda sig undan deras sång – men från deras tigande, helt visst aldrig[2].

1 ‘Nu’ av rent rytmisk-eufont skäl. ‘Emellertid’ vore annars bättre, och/men skulle definitivt utesluta en slö läsares möjliga tolkning att, som Kafka gör en generellt anakronistisk tydning av denna legend m.fl. (Prometeus, Poseidon), han med ‘Nu’ i tidlig bemärkelse gör en sådan markering; vilket ej är fallet och jag ej finner andra tecken för. Ock nyplattläsare skulle störas av ett ‘dock’.

2 ‘zwar nicht’ : ‘gewiß nicht’ är en god prövning att överföra till svenska. Här ‘hittills inte’ : ‘helt visst aldrig’ där ‘hittills’ märks bevara, t&m betona (eller mer passande: locka till), ovannämnda slötydning av ‘Nu’; dock utan risk för lusläsaren som ser det nuet vara Odyssevs.

Ja, man kan tänka på Wedbergs översättning av Tractatus där han helt riktigt översätter sista paragrafens schweigen med tiga. Engelska översättningen är "be silent". Ramsey sa "'what we can't say we can't say, and we can't whistle it either'", det kan ge en felaktig uppfattning. Det är ju inte det att det inte går att prata en massa strunt, men man bör vara medveten om att det är just detta. Wittgenstein, i en diskussion om Heidegger, citerade Augustinus, i engelsk översättning, "What, you swine, you want not to talk nonsens! Go ahead and talk nonsense, it does not matter!"

Men vad ska man säga om Bölls Doktor Murkes gesammeltes Schweigen? Översättningen här är officiellt "tystnad", och det verkar väl riktigt. Det är inte tigande här.

Citera

2016-12-09, 16:21 #**10467**

Medlem

Reg: Jan 2007

Inlägg: 9 491

Citat:

Ursprungligen postat av srinivasa

Ja, man kan tänka på Wedbergs översättning av Tractatus där han helt riktigt översätter sista paragrafens schweigen med tiga. Engelska översättningen är "be silent". Ramsey sa "'what we can't say we can't say, and we can't whistle it either'", det kan ge en felaktig uppfattning. Det är ju inte det att det inte går att prata en massa strunt, men man bör vara medveten om att det är just detta. Wittgenstein, i en diskussion om Heidegger, citerade Augustinus, i engelsk översättning, "What, you swine, you want not to talk nonsens! Go ahead and talk nonsense, it does not matter!"

Men vad ska man säga om Bölls Doktor Murkes gesammeltes Schweigen? Översättningen här är officiellt "tystnad", och det verkar väl riktigt. Det är inte tigande här.

Precis. Wittgensteins 7:a gäller ju inte isolerad, men som slutsats & -punkt efter den omedelbart föregående liknelsen (som du givetvis känner till, men sagt för andra här) om Tractatus som en stege sammanställd enkom för att klättras uppför till en högre ut[-/in]siktsavsats, och väl där kastas bort (“inses vara nonsens”, “övervinnas” (Vedberg)).

I fallet Murke är ‘tystnad’ bättre. Nu brukar ju inte bara i tyskan Schweigen noteras ha 1:ahandsbetydelsen ‘inte tala’/‘vara tyst’, men även ‘tystna’/‘bli tyst’, innan man kommer till det aktivare ‘tiga’ (bokstavligen eller om en hemlighet); men även i dagssvenskan ‘tiga’ ej oftast brukas ens för den aktiva handlingen, men i stället ‘vara tyst’. Skillnaden i stil språken emellan måste som alltid ses till, men just Murke samlar inte endast aktivt tigande. Den som inte läst novellen bör inte läsa det följande (och srinivasa vet givetvis vilka 2 klipp), andra manas märka ordval:

Citat:

»Schweigen«, sagte Murke, »ich sammle Schweigen«
Humkoke sah ihn fragend an, und Murke fuhr fort: »Wenn ich Bänder zu schneiden habe, wo die
Sprechenden manchmal eine Pause gemacht haben – auch Seufzer, Atemzüge, absolutes Schweigen –, das werfe ich nicht in den Abfallkorb, sondern das sammle ich. Bur-Malottkes Bänder übrigens gaben nicht eine Sekunde Schweigen her.«
Humkoke lachte: »Natürlich, der wird doch nicht schweigen. – Und was machen Sie mit den Schnippeln?«
»Ich klebe sie aneinander und spiele mir das Band vor, wenn ich abends zu Hause bin. Es ist noch nicht viel, ich habe erst drei Minuten – aber es wird ja auch nicht viel geschwiegen.«
»Ich muß Sie darauf aufmerksam machen, daß es verboten ist, Teile von Bändern mit nach Hause zu
nehmen.«
»Auch Schweigen?« fragte Murke.
Humkoke lachte und sagte: »Nun gehen Sie!« Und Murke ging.

[…]

Murke lag zu Hause auf seiner Couch und rauchte. Neben ihm auf einem Stuhl stand eine Tasse Tee, und Murke blickte gegen die weiße Decke des Zimmens. An seinem Schreibtisch saß ein bildschönes, blondes Mädchen, das starr zum Fenster hinaus auf die Straße blickte. Zwischen Murke und dem Mädchen, auf einem Rauchtisch, stand ein Bandgerät, das auf Aufnahme gestellt war. Kein Wort wurde gesprochen, kein Laut fiel. Man hätte das Mädchen für ein Fotomodell halten können, so schön und so stumm war es.
»Ich kann nicht mehr«, sagte das Mädchen plötzlich, »ich kann nicht mehr, es ist unmenschlich, was du verlangst. Es gibt Männer, die unsittliche Sachen von einem Mädchen verlangen, aber ich meine fast, was du von mir verlangst, wäre noch unsittlicher als die Sachen, die andere Männer von einem Mädchen verlangen.«
Murke seufzte. »Mejn Gott«, sagte er, »liebe Rina, das muß ich alles wieder ’rausschneiden, sei doch vernüftig, sei lieb und beschweige mir wenigstens fünf Minuten Band.«
»Beschweigen«, sagte das Mädchen, und sie sagte es auf eine Weise, die man vor dreißig Jahren ›unwirsch‹ genannt hätte. »Beschweigen, das ist auch so eine Erfindung von dir. Ein Band besprechen würde ich mal gern – aber beschweigen …«

Citat:

“Tystnad”, svarade Murke. “Jag samlar tystnad.”
Humkoke såg frågande på honom, och Murke fortsatte: “När jag klipper ett band där det förekommer en och annan paus – eller suckar, andetag, absolut tystnad – så kastar jag inte klippen i papperskorgen utan tar vara på dem.Bur-Malottkes band innehöll för resten inte en enda paus.”
Humkoke skrattade. “Nej, han tiger ju inte så gärna. – Och vad gör ni med bitarna?”
“Jag klistrar ihop dem och spelar upp bandet när jag kommer hem på kvällen. Det är inte så mycket än, jag har knappt tre minuter – men det är ju inte heller så ofta det hålls tyst.”
“Jag måste göra er uppmärksam på att det är förbjudet att ta band eller delar av band med sig hem.”
“Tystnad också?” frågade Murke.
Humkoke skrattade och sade: “Gå nu!” Och Murke gick.

[…]

Murke låg hemmma på schäslongen och rökte. På en stol bredvid honom stod en kopp te, och Murke tittade upp i det vita taket. Vid hans skrivbord satt en bildskön blondin och stirrade ut genom fönstret. På ett rökbord mellan Murke och flickan stod en bandspelare, inställd på upptagning. Inte ett ord yttrades, inte ett ljud hördes. Man hade kunnat ta flickan för en fotomodell, så skön och så stum var hon.
“Jag kan inte längre”, sade flickan plötsligt, ”jag kan inte längre, det är omänskligt vad du begär. Det finns karlar som kräver osedliga saker av en flicka, men jag tycker nästan att det du begär är osedligare än de där andra sakerna.”
Murke suckade. “Herregud, Rina”, sade han, “nu måste jag klippa bort en massa igen. Var snäll och förnuftig nu och tig åtminstone in ett femminutersband åt mig.”
“Tiga och tiga”, sade flickan, och hon sade det på ett sätt som man för trettio år sedan skulle ha kallat vresigt. “Tiga, det är också ett påhitt av dig. Tala in ett band någon gång skulle jag gärna göra – men tiga in ett …”

(Svensk översättning: Per Erik Wahlund)

Jag pingar nu Philosopher för 2:a gången. Vi är ju i högform här, men håller form högt.

Citera

2016-12-09, 17:28 #**10468**

Moderator

Reg: Jan 2009

Inlägg: 9 293

Citat:

Ursprungligen postat av Zwerchstand

Jag pingar nu Philosopher för 2:a gången. Vi är ju i högform här, men håller form högt.

Jag inser nu att jag gjort mig skyldig till något klandervärt; jag använde ett citat som inte endast var undermåligt översatt utan även funnet citerat i annat verk än orginalet, och som jag nu inte ens vet säkert existerar.

Med detta sagt och vanära draget över familjen: nej, det är inte Sirenernas Tystnad av Morales jag avsåg.

Citera

2016-12-09, 18:01 #**10469**

Medlem

Reg: Dec 2014

Inlägg: 5 222

Så... Kafkas Das Schweigen der Sirenen? Som Zwerchstand väl redan nämnt.

Citera

2016-12-09, 18:40 #**10470**

Moderator

Reg: Jan 2009

Inlägg: 9 293

Citat:

Ursprungligen postat av Samizdat

Så... Kafkas Das Schweigen der Sirenen? Som Zwerchstand väl redan nämnt.

Det borde nog vara så, dock hade jag en annan titel: Parabler.

Citera

2016-12-09, 18:55 #**10471**

Medlem

Reg: Dec 2014

Inlägg: 5 222

Citat:

Ursprungligen postat av Psilosopher

Det borde nog vara så, dock hade jag en annan titel: Parabler.

Das Schweigen der Sirenen ingår väl i ett samlingsverk med parabler.

Citera

2016-12-09, 18:55 #**10472**

Medlem

Reg: Jan 2007

Inlägg: 9 491

Citat:

Ursprungligen postat av Psilosopher

Jag inser nu att jag gjort mig skyldig till något klandervärt; jag använde ett citat som inte endast var undermåligt översatt utan även funnet citerat i annat verk än orginalet, och som jag nu inte ens vet säkert existerar.

Med detta sagt och vanära draget över familjen: nej, det är inte Sirenernas Tystnad av Morales jag avsåg.

Ingen vanära över dig där, men möjligen översättaren &/eller skoldeform Lpf 94 &c.

Men helt visst är Kafka den efterfrågade & i mångt -strävansvärde, och jag ville bara hellre få än ta pinnen. (Kanske inverkar driftstörningarna på inläggsuppdatering? Ingen fara, här hålls lästempo; och jag har något prettiösare redo, en sådan där tungtuggad dryg nog att räcka helgen ut, och vi har råd att sålla adhgnarna från vettet före start.)

Citat:

Ursprungligen postat av Psilosopher

Det borde nog vara så, dock hade jag en annan titel: Parabler.

Mjo, det är en av flera fristående dock i några fall tematiskt närstående miniatyrer som publicerats i flera olika samlingar. W&W:s, som jag citerade ur, heter Framför lagen och andra prosastycken, men miniatyren Sirenernas tystnad.

Nå, då ber vi Arakne råda tråd å tråda råd:

Citat:

Jag nalkas källan. Jag nalkas alltid källan. Dess ljuva lockelse! Blöta läppar kväljer mig, en slemdrypande yunis är mig vidrig. Men källans vatten är så svalt, så friskt. Inte en krusning bryter lugnet; allt är som det skall vara. Hon syns inte till. Ändå vet jag att hon finns, att hon iakttar mig. Än sen, jag slipper åtminstone se henne. Det förmår jag inte; jag är ingen Aktaion. Jag är den jag är. Jag åtrår ingen. Nu står jag vid randen. Jag lutar mig framåt, ser ett ansikte, två skuldror, ett bröst, en buk. Alltsammans börjar igen. Jag åtrår ingen annan.

Citera

2016-12-09, 19:05 #**10473**

Moderator

Reg: Jan 2009

Inlägg: 9 293

Citat:

Ursprungligen postat av Samizdat

Das Schweigen der Sirenen ingår väl i ett samlingsverk med parabler.

Aha. Utmärkt, tackar.

Citat:

Ursprungligen postat av Zwerchstand

Pinnen

är dig välförtjänt.

Citera

2016-12-09, 19:08 #**10474**

Medlem

Reg: Sep 2016

Inlägg: 2 851

Citat:

Ursprungligen postat av Zwerchstand

Ingen vanära över dig där, men möjligen översättaren &/eller skoldeform Lpf 94 &c.

Men helt visst är Kafka den efterfrågade & i mångt -strävansvärde, och jag ville bara hellre få än ta pinnen. (Kanske inverkar driftstörningarna på inläggsuppdatering? Ingen fara, här hålls lästempo; och jag har något prettiösare redo, en sådan där tungtuggad dryg nog att räcka helgen ut, och vi har råd att sålla adhgnarna från vettet före start.)

Mjo, det är en av flera fristående dock i några fall tematiskt närstående miniatyrer som publicerats i flera olika samlingar. W&W:s, som jag citerade ur, heter Framför lagen och andra prosastycken, men miniatyren Sirenernas tystnad.

Nå, då ber vi Arakne råda tråd å tråda råd:

Ovidius? Metamorfoser?

Citera

2016-12-09, 20:15 #**10475**

Medlem

Reg: Jan 2007

Inlägg: 9 491

Citat:

Ursprungligen postat av Magmunnen

Ovidius? Metamorfoser?

Nej. Något ej blott i förbigående namndroppat men tvärtom till stillastående mantra stoppat:

Citat:

Oidipus var min sköld; Chrysippos Laios’. Bastarden och den förste pederasten: vilken kombination! Iokastes stinkande håligheter var honom motbjudande. Han har min förståelse. Men att han drogs till Chrysippos’ säte: likt en hundnos sniffade hans phallos danaidsonens anus: lika motbjudande som meningslöst. I hans ställe hade jag besannat ryktet i förväg: kastat mig på mitt svärd. Att expedieras av Hippodameia, visserligen via ombud, innebar givetvis en ny förödmjukelse, en andra nedsmutsning. Tvåsamhetens ävja är vedervärdig att sjunka i. Medvetet söker sig människorna till svineri och träck. I stället kunde de sjunka in i sina egna bilder. Men allenast jag vill det rena. Laios prefererade befläckelsen. “Sonens” slut kunde självklart ej frälsa honom, blott skänka honom en galgenfrist. Den som avsmakat anus kräks åt yunis, men Iokaste var honom för slug. Naturligt nog: Iokaste bredde ut sina lår med facit i hand. I den eviga återkomstens marritt, vad är väl Iokaste annat än Gaea? Den första, den förblivande, allt omfamnande. Jorden bjöd vin åt sin himmel, molnens häxkittel förmörkade klarheten. Nio månader senare blev oraklets ord kött. Tiden fullbordade vad aldrig blivit på hälft. Det som för första gången nu åsidosätts, genom en sällsam sats paradoxer. Här, vid detta flöde. Äntligen fri från far-och-sons dödsbrottning inväntar jag tidens ände. Dens som inleddes av Uranos, fortsattes av Kronos, masker slitna från Laios’ ansikte. Utan vin ingen sanning: för sent insåg Iokastes make visdomsordet. Endast den som däggar dagg kan sända verkligheten sitt vassaste svärd. Uranos borde ha vetat, men tvenne nulliteter är fortfarande noll. Att förena Laios’ okunnighet med Oidipus’ aningslöshet är som att fylla en kruka med luft från dubbla antalet dito i samma format. Gaea var, i allt väsentligt, Iokaste: mor, maka. Hon krystade, skrek, i blod spydde hennes länder Uranos. Senare återvände han till alpha, red henne i slött rus, för var gång allt lättare i huvudet. Medan titaner, kykloper, bronter rann ut mellan hennes ben: transsubstantierade hjärnceller. Så låter sig mannen ständigt mjölkas, extatiskt okunnig om snöpningen. I liv sår han död. Var son en Oidipus, en mördare. Själv avkomma tog Uranos livet av sig, eggad av Gaea. Det evigtkvinnliga, ljuvt som Eko på rätt distans, gruvligt på närmare håll. Odysseus bunden vid masten: slughetens sinnebild. Eller var han färdigt trollbunden av sin Penelopes sirensång?

Redan bör originalspråket klarstå, och inte är det latin.

Citera

2016-12-09, 21:06 #**10476**

Medlem

Reg: Feb 2010

Inlägg: 9 285

Citat:

Ursprungligen postat av Zwerchstand

Nej. Något ej blott i förbigående namndroppat men tvärtom till stillastående mantra stoppat:

Redan bör originalspråket klarstå, och inte är det latin.

Klassisk grekiska kanske? Jag drar till med Sofokles Antigone eller Kung Oidipus.

Citera

Gissa Bokcitatet

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Skapa ett konto

Logga in