Juristprogrammet

Jag har lyckats få in en fotnot med hänvisning till denna tråd i min uppsats (den handlar till viss del om anti-sociala män). Vi är nu en rättskälla. Grattis.

Ser fram emot att få nyttja denna rättskälla!

När man läser om juristprogrammet, hur byråerna rekryterar, vad som krävs, hur folk pratar om det osv, så framstår verkligen kulturen runt juristyrket som väldigt pressande. Vet inte om det är ens egna fördomar som talar eller om det faktiskt är så. Hur ser kulturen ut egentligen? Är den lika pressande och elitistisk som det ibland framstår?

Ja och nej. Om du bara är intresserad av att ta examen så är juridik inte särskilt krävande (säger jag med en hel termin bakom mig), men vill du gå till någon av de större byråerna eller slippa sitta ting i någon gudsförgäten håla i Norrland så får du ligga i lite (med tanke på utvecklingen så lär det väl snart krävas rätt hyfsade betyg för de där hålorna också dock). Det finns gott om folk här som är hur avspända som helst, men de ger ju å andra sidan inte intrycket av att ha några ambitioner; slösurfar man på Facebook, läser analyser av PL-matcher eller shoppar på Zalando under seminarier så framstår man ju inte precis som driven.

Ibland. Hos hos en del. Det beror på. Din uppfattning kan skilja sig från någon annans.

Folks uppfattningar om juristprogrammet grundar sig oftast på vad juriststudenter har sagt. Dessa kanske vill överdriva programmets tuffhet (för att framstå som mer begåvad/mer hårdpluggande) och attityden hos studenterna (för att distansera sig från stereotypen - jag är minsann inte någon penga/status/makt-kåt psykopat till skillnad från de andra!)

Generellt kan man nog med fog säga att tävlingsinriktade, karriärsdrivna, högpresterande osv individer är något överrepresenterade bland de antagna. Lägg till branschens (uttalade eller antagna) fokus på betyg/sidomeriter och du får en soppa där "press" är en ganska naturlig följd.

Med det sagt har jag alltid tyckt att bilden varit något överdriven och framförallt minskat ju längre in på programmet man kommer. Det finns många inlägg om betygshets och liknande i denna tråd som kanske ger en fylligare bild.

Behöver man inte skaffa kurslitteratur innan man börjar programmet?

Det går att hävda att man inte behöver skaffa den alls! Men börja med att kolla litteraturlistan för din första kurs och köp sedan böckerna begagnat under första veckan om du inte får andra instruktioner. Bäst som sagt att fråga faddrarna (eller läsa en del av de hundratals inlägg om samma sak som redan finns i denna tråd). Att läsa innan programmet börjar är till ingen nytta.

Finns något yrke/juridiskt ämbete där man svär en ed eller försäkran av något slag, precis som med läkareden? Om inte, hur är det utomlands? Svär man någon advokated i USA exempelvis?

Som domare svär du domared. Det fick t.o.m. jag göra som nämndeman.

Förresten förekommer inte längre läkareden.

När du säger det så erinrar jag mig att ha hört talas om domareden också. Ny info dock att nämndemännen svär eden

Tydligen avskaffades läkareden redan 1886.

Den är inte så lätt att repetera heller, exempelvis den här biten: "...ej den saker göra, som saklös är, eller den saklös, som saker är."