Citat:
Ska man vara petnoga så finns det faktiskt ett övergripande samhälleligt ansvar när det gäller att förebygga brott. Brottsförebyggande rådet har en hel del funktioner att fylla, och en av dem är att utarbeta strategier för att förebygga våld i nära relationer. På deras sida kan man också se att såväl män som kvinnor utsätts för det, det är lätt hänt att man tänker att det bara är kvinnor. Jag gör själv den vanemässiga tankemissen. Här är sidan: http://www.bra.se/bra/forebygga-brott/vald-i-nara-relationer.html.
Samtidigt är det så att insatser för att stävja våld i relationer kommer igång först när någon faktiskt utsatts för ett sådant brott och det kommit till lämplig myndighets kännedom. Det du Solglittret är ute efter är snarare att man bör försöka få individer att själva ta vara på sig och skydda sig mot brott. Det är naturligtvis en bra och riktig tanke. Där bör man kanske arbeta mer mot föräldrar, skolor och kanske idrottsföreningar - alla påverkar yngre personers självbilder.
Det finns en hel del som tyder på att de som utsätts för våldet skäms, känner sig kraftigt förminskade, kommer ur balans. Därför är många obenägna att anmäla. Citerat från BRÅ: "Kartläggningen visar också att det är ovanligt att personer som utsatts av en aktuell eller tidigare partner polisanmäler det de blivit utsatta för. Totalt uppgav 4,9 procent av de kvinnor och 2,9 procent av de män som utsatts under 2012 att de polisanmält händelsen eller någon av händelserna." Nu är förstås inte alla förövare av Martin Jonssons kaliber. Han är inte direkt någon 75-kilos kamrer som delar ut knuffar och örfilar på helgerna. Han var dokumenterat livsfarlig - men inget tyder på att hela hans brottsliga bana var känd av kvinnorna eller vänkretsen. Det är också värt att notera att både Lotta och Angeli*a polisanmälde. Martin Jonsson var ganska snabb när det gällde att gå från ord till handling. Annars hade förhoppningsvis beslutet om att hålla fast vid polisanmälan och vidta andra åtgärder mognat hos offret. Nu blev det inte så.
Självklart är det viktigt att uppfostra yngre (och äldre) att de inte ska acceptera våld. Det handlar i grund och botten om att sätta värde på sig själv. Långt ifrån alla gör det, och våldet tar bort den självaktning som ändå fanns från början.
Samtidigt är det så att insatser för att stävja våld i relationer kommer igång först när någon faktiskt utsatts för ett sådant brott och det kommit till lämplig myndighets kännedom. Det du Solglittret är ute efter är snarare att man bör försöka få individer att själva ta vara på sig och skydda sig mot brott. Det är naturligtvis en bra och riktig tanke. Där bör man kanske arbeta mer mot föräldrar, skolor och kanske idrottsföreningar - alla påverkar yngre personers självbilder.
Det finns en hel del som tyder på att de som utsätts för våldet skäms, känner sig kraftigt förminskade, kommer ur balans. Därför är många obenägna att anmäla. Citerat från BRÅ: "Kartläggningen visar också att det är ovanligt att personer som utsatts av en aktuell eller tidigare partner polisanmäler det de blivit utsatta för. Totalt uppgav 4,9 procent av de kvinnor och 2,9 procent av de män som utsatts under 2012 att de polisanmält händelsen eller någon av händelserna." Nu är förstås inte alla förövare av Martin Jonssons kaliber. Han är inte direkt någon 75-kilos kamrer som delar ut knuffar och örfilar på helgerna. Han var dokumenterat livsfarlig - men inget tyder på att hela hans brottsliga bana var känd av kvinnorna eller vänkretsen. Det är också värt att notera att både Lotta och Angeli*a polisanmälde. Martin Jonsson var ganska snabb när det gällde att gå från ord till handling. Annars hade förhoppningsvis beslutet om att hålla fast vid polisanmälan och vidta andra åtgärder mognat hos offret. Nu blev det inte så.
Självklart är det viktigt att uppfostra yngre (och äldre) att de inte ska acceptera våld. Det handlar i grund och botten om att sätta värde på sig själv. Långt ifrån alla gör det, och våldet tar bort den självaktning som ändå fanns från början.
Ber att få rätta dig.
Lotta gjorde aldrig en färdig polisanmälan. Hon var hos polisen och pratade. Därefter funderade hon ngr dagar varefter hon tog tillbaka det hon sagt. Hon ville inte gå vidare.
Angeli*a polisanmälde inte heller. Först efter att Lotta var död tog hon kontakt med polisen och berättade sin historia. Hon hade gjort ett läkarbesök på SÖS där hon jobbade och blivit fotograferad efter misshandeln - därför fanns det bilder. Efter Angeli*as misshandel bröt hon kontakten med Martin under en tid. När han åter tog kontakt bad han om ursäkt, köpte o skruvade ihop trädgårdsmöbler till henne och slog henne aldrig mer. Därför såg hon heller ingen orsak att gå vidare med en polisanmäla - enligt henne själv
__________________
Senast redigerad av Solglittret 2016-10-23 kl. 18:09.
Senast redigerad av Solglittret 2016-10-23 kl. 18:09.