Citat:
Ursprungligen postat av
Alpha101
Ser inte ut som du har läst särskilt väl. Länsstyrelsernas undersökning handlade om skälet till att byggrätter inte utnyttjades. Innehavarna av byggrätter uttalar sig också.
Ser inte ut som du har läst särskilt väl. Det är 5 län det handlar om. Svaren är föga förvånande tämligen samstämmiga.
1. Nej, Länsstyrelserna passade på frågan. Skåne försökte sig på taxeringsregistret. Och då har de noll koll på detaljplanerna. Sedan ville de inte svara på frågorna utan gjorde en urvalsenkätundersökning där de undersökte några detaljplaner.
2. Därefter angavs:
Lågkonjunktur, (kunderna klarar inte bankens krav på kontantinsats) [Där är ditt argument relevant]
- Betalningsförmågan finns men inte betalningsviljan, (kunderna bor hellre kvar i sina gamla villor enligt några byggherrar) [man vill inte bo i våra hus och behöver dem inte heller]
- Bestämmelser i detaljplan med bullerkrav gör bygget dyrare (som länsstyrelsen påpekar är lagkrav för att säkerställa boendemiljön) [detta handlar om korvören]
- Underjordisk parkering och handel i bottenvåning samt gestaltningskrav ger dy-rare byggande och försvårar genomförande. [det där handlar om 3-10MSEK per bygge]
3. Skåne är inte särskilt representativt för Sverige annat närliggande Malmö och Göteborg. Länsstyrelsen har med andra ord gjort en undersökning som för Stockholms län skulle motsvara typ 5 mil norr om norrtälje. De har inte svarat alltså.
4. Länsstyrelsen i västra götaland passade också; men uppfann egen definition som: "I avgränsningarna som gjordes kan utläsas att i kartläggningen definieras outnyttjad byggrätt i detaljplaner som fastigheter som är taxerade som obebyggd tomtmark och som ännu inte är bebyggd."
Sedan: Dock pekar samtliga kommuner i Västra Götalands län på att i ”stort sett alla byggrätter” kommer att realiseras men att utbyggnadstakten sträcker sig över lång tid. Delvis bero-ende på byggtekniska skäl men även att marknaden inte kan ta emot alltför stora voly-mer av bostäder på samma gång..... [detta avser vad som normalt kallas utomplansområde eller bondmark].
5. Anledningar i västra götaland: Problemet för flera av de obebyggda byggrätterna är låg efterfrågan.
o Vissa byggrätter är för småhus där en privat
markägare inväntar en bättre konjunktur eller äger obebyggd mark för att undvika grannar.
o Vissa är flerbostadshus där
större byggherrar inväntar bättre marknads-förutsättningar.
- Tre kommuner menar att
få stora aktörer kan vara en bromskloss.
- Bankernas lånekrav ger svårigheter att få byggstart och de
ekonomiska förut-sättningarna finns inte för att bygga hyresrätter som förvisso skulle bli uthyrda
- En del
byggrätter ligger i oattraktiva lägen.
- Vissa
byggrätter ingår i etapper som kommer färdigställas men där det är omöj-ligt att bygga allt på samma gång – det skulle mätta marknaden.
6. Alltså det där är rena trollningen sett till planmaterialet. Det enda som begränsar byggrätterna i de områdena är grundstatut om högst 2 våningar+eventuell utveckling, en brandsskyddsregel om att bara bygga på 20-40% av markytan avseende trähus samt lagens krav på att detaljplaneläggning ska ske vid större sammanbyggen bebyggelse. dvs. ifall någon skulle vilja typ fler än 1 höghus alternativt en traditionell radhuslänga med 20st 4 vånings sammanbyggda radhus.
7. Stockholms läns länsstyrelse avgränsade sig från frågan och pratade om nya detaljplaner samt uppgav att de inte har underlag för någon bedömning. Intervjuer gav: Primärt anses det vara marknadsförutsättningar som gör att det inte byggs. Dvs. all-männa konjunkturen och efterfrågan.
I Stockholms län anses merparten av projekten finnas i etappvisa utbyggnadsområden och där projekten är vilande i väntan på rätt marknadsläge.
Nästan samtliga planer är planerade för bostäder som kräver en kapitalinsats och de som är i behov av en bostad har svårigheter att betala dagens marknadspriser i nypro-duktionen.
8. Eller med andra ord så är det områdets attraktivitet och marknadsförutsättningar som avgör byggtakten.
9. Länsstyrelsen i Östergötland ville bara prata om villor, inte så konstigt.
Byggherrarna i Östergötland svarade dock med klara besked:
- Ökad
respekt och kompentens kring kommunen och marknadens roller inom ex-ploateringsprojekt
- Kommunal
förståelse för bostadsmarknaden
-
Erfaren personal och fungerande rutiner hos kommuner
-
Personal över huvud taget hos kommuner
- Kortare
planprocesser och mer förutsägbarhet gällande statliga regler
- Samsyn på vad som utgör ett
attraktivt läge (marknadsmässigt attraktivt, ur bo-endesynpunkt attraktivt eller ur lämplighetsynpunkt attraktivt behöver inte vara samma sak)
- Nyansering av vad som är
attraktivt läge
- Att kommunerna slutar tycka att byggherrar ska bygga även om det inte är
lön-samt
10. Länsstyrelsen i Uppsala skippade frågan totalt. Däremot gjorde de en undersökning som kom fram till att:
1.
Planering
2. Bristande uppföljningsverktyg
3. Plan- och bygglagen (handläggningstider)
4. Lokal infrastruktur
5. Byggbolagens produktkatalog
6. Bolånekrav
7. Konjunkturkänslighet
Främst påverkade byggandet i negativ riktning.
11. Östergötlands och Uppsalas svar är ganska intressanta.
12. Med andra ord är undersökningen inkonklusiv och ickedefinierande. Alltså inte en bra undersökning avseende resultatet men en bra explorativ begreppsanalys.