2016-10-16, 17:41
  #82285
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av innesko
Du har att p(x) = (x + 3)(x - 4)(x - 5)q(x) + r(x), där r(x) = ax² + bx + c. Nu vet du att

5 = p(-3) = r(-3) = 9a - 3b + c
1 = p(4) = r(4) = 16a + 4b + c
-5 = p(5) = r(5) = 25a + 5b + c

Detta är alltså ett linjärt ekvationssystem som du kan lösa för att bestämma r.

Tack
Citera
2016-10-16, 17:47
  #82286
Medlem
Låt f(x) = arctanx - ln(3+x)

a) Bestäm största möjliga definitionsmängden

-3 < x < oändligheten

b) Bestäm alla intervall där f är växande respektive avtagande

derivatan är f´(x) = 1/(1+x^2) - 1/(3+x) = 0

x^2 -x - 2 = 0

(x+1)(x-2)

Jag ställer upp en teckentabell, med punkterna -3, -1 och 2

-3 = odefinerad

mellan -3 och -1 får jag en positiv lutning.

-1 = 0

mellan -1 och 2 får jag en negativ lutning.

2 = 0

Och här blir det en positiv lutning

Men facit säger tvärtom än vad jag gör i teckentabellen.
Citera
2016-10-16, 17:49
  #82287
Medlem
Nails avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Stagflation
Antag att påståendet gäller för n = p, det vill säga: 3^(p) > 4p^(2).

Undersöker n = p + 1: 3^(p+1) > 4(p+1)^(2) = 3^(p+1) - 4(p+1)^(2) =

De fetade leden är inte lika!

Citat:
Hur fortsätter jag?

Vad vill du visa?
Att 3^(p+1) - 4(p+1)^(2) är större än noll?
Citera
2016-10-16, 18:25
  #82288
Medlem
inneskos avatar
Citat:
Ursprungligen postat av S.Busquets
Låt f(x) = arctanx - ln(3+x)

a) Bestäm största möjliga definitionsmängden

-3 < x < oändligheten

b) Bestäm alla intervall där f är växande respektive avtagande

derivatan är f´(x) = 1/(1+x^2) - 1/(3+x) = 0

x^2 -x - 2 = 0

(x+1)(x-2)

Jag ställer upp en teckentabell, med punkterna -3, -1 och 2

-3 = odefinerad

mellan -3 och -1 får jag en positiv lutning.

-1 = 0

mellan -1 och 2 får jag en negativ lutning.

2 = 0

Och här blir det en positiv lutning

Men facit säger tvärtom än vad jag gör i teckentabellen.

Beräkna, f'(-2), f'(0) och f'(3) så kommer du se att du har kommit fram till fel tecken på intervallen.
Citera
2016-10-16, 18:30
  #82289
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Nail
De fetade leden är inte lika!



Vad vill du visa?
Att 3^(p+1) - 4(p+1)^(2) är större än noll?


Jag vet enligt antagandet att: 3^p > 4p^2.

n = p+1 ger: 3^(p+1) > 4(p+1)^2

Jag förstår inte induktionsprincipen vid olikheter. Kan du förklara?
Citera
2016-10-16, 18:38
  #82290
Medlem
nihilverums avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Stagflation
Jag vet enligt antagandet att: 3^p > 4p^2.

n = p+1 ger: 3^(p+1) > 4(p+1)^2

Jag förstår inte induktionsprincipen vid olikheter. Kan du förklara?

Det är i grunden samma tillvägagångssätt oavsett om det är ett likhetstecken eller ett olikhetstecken.

Du kan ekvivalent visa att 3ᵖ⁺¹ - 4(p + 1)² > 0, det stämmer.

Utveckla då till 3*3ᵖ - 4(p² + 2p + 1) och skriv om som 3ᵖ - 4p² + 2*3ᵖ - (2p + 1).

Eftersom p > 4 så kan man konstatera att p² > 16 medan (2p + 1) > 9, och ju större p blir desto större blir p² i förhållande till (2p + 1).

Alltså gäller att 3ᵖ - 4p² + 2*3ᵖ - (2p + 1) > 3ᵖ - 4p² + 2*3ᵖ - p². Eftersom man har enligt induktionsantagandet att 3ᵖ > 4p² så är alltså nettot av de två första termerna > 0. Tittar man sedan på de två sista termerna så är 2*3ᵖ > 3ᵖ, medan p² < 4p², så man kan därför konstatera att nettot av de två sista termerna också är > 0. Då är alltså även totalsumman > 0, eftersom den kan skrivas som summan av två uttryck som vart och ett är > 0.
Citera
2016-10-16, 18:54
  #82291
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av nihilverum
Det är i grunden samma tillvägagångssätt oavsett om det är ett likhetstecken eller ett olikhetstecken.

Du kan ekvivalent visa att 3ᵖ⁺¹ - 4(p + 1)² > 0, det stämmer.

Utveckla då till 3*3ᵖ - 4(p² + 2p + 1) och skriv om som 3ᵖ - 4p² + 2*3ᵖ - (2p + 1).

Eftersom p > 4 så kan man konstatera att p² > 16 medan (2p + 1) > 9, och ju större p blir desto större blir p² i förhållande till (2p + 1).

Alltså gäller att 3ᵖ - 4p² + 2*3ᵖ - (2p + 1) > 3ᵖ - 4p² + 2*3ᵖ - p². Eftersom man har enligt induktionsantagandet att 3ᵖ > 4p² så är alltså nettot av de två första termerna > 0. Tittar man sedan på de två sista termerna så är 2*3ᵖ > 3ᵖ, medan p² < 4p², så man kan därför konstatera att nettot av de två sista termerna också är > 0. Då är alltså även totalsumman > 0, eftersom den kan skrivas som summan av två uttryck som vart och ett är > 0.


Tack, förstår - hade dock aldrig kommit på det själv..

Finns det någon annan enklare metod?
Citera
2016-10-16, 19:25
  #82292
Medlem
nihilverums avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Stagflation
Tack, förstår - hade dock aldrig kommit på det själv..

Finns det någon annan enklare metod?

Inte något som jag kan se på rak arm. Det är ju standardknep att dela upp saker i olika termer.

Det som skiljer från uppgifter där man ska visa likhet är att om man ska visa att det ena är större än det andra så kan man göra det genom att ersätta enskilda termer med något som är mindre/större vid behov.
Citera
2016-10-16, 19:32
  #82293
Medlem
Nails avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Stagflation
Jag vet enligt antagandet att: 3^p > 4p^2.

Vi förutsätter att olikheten gäller för ett specifikt fixt heltal p ≥ 4.

Citat:
n = p+1 ger: 3^(p+1) > 4(p+1)^2

NEJ, vi har endast förutsatt att olikheten gäller för det givna talet p. Du skall med hjälp av induktionsantagandet VISA att olikheten även gäller för n = p+1.

Sedan återstår att visa att olikheten gäller för startvärdet n = 4.
Citera
2016-10-16, 20:08
  #82294
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av nihilverum
Inte något som jag kan se på rak arm. Det är ju standardknep att dela upp saker i olika termer.

Det som skiljer från uppgifter där man ska visa likhet är att om man ska visa att det ena är större än det andra så kan man göra det genom att ersätta enskilda termer med något som är mindre/större vid behov.


Exempelvis här: Visa att 4n < 2^(n) för n>5.

n = p medför: 4p < 2^(p)

Hur gör ni här? Löste med logaritmer i slutet men kändes inte helt rätt trots att jag fick rätt på själva beviset.
Citera
2016-10-16, 20:12
  #82295
Medlem
inneskos avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Stagflation
Exempelvis här: Visa att 4n < 2^(n) för n>5.

n = p medför: 4p < 2^(p)

Hur gör ni här? Löste med logaritmer i slutet men kändes inte helt rätt trots att jag fick rätt på själva beviset.

Antag att det är sant för n = p > 5, då har man att

4(p + 1) = 4p + 4 < 2^p + 2^p = 2*2^p = 2^(p + 1).

Alltså är det sant för n = p + 1.
Citera
2016-10-16, 20:14
  #82296
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av innesko
Om man gör induktionsbeviset så får du göra basfallet själv, eftersom du inte specificerat vad I_0 är.

Induktionssteget blir då att om man antar att I_k = 2^(2k)(k!)²/(2k + 1)!. Då får man att

I_{k + 1} = 2²(k + 1)²/((2k + 3)(2k + 2)) I_k = 2²(k + 1)²/((2k + 3)(2k + 2)) * 2^(2k)(k!)²/(2k + 1)! = 2^(2(k + 1))((k + 1)!)²/(2(k + 1) + 1)!.

Alltså följer det att formeln gäller för alla k.

I det markerade steget hänger jag inte med, vart försvinner fakulteterna?
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in