Citat:
Och det första dom skriver är det hopplösa i att försöka mäta.
Men nu har dom åkt på jobbet att definiera brist/överskott och en metod att mäta.
Det dom då säger att att brist föreligger ifall boytan i snitt inte hunnit öka med befolkningsmängden. Dvs med deras sätt att mäta kan 2 pers sitta med en bostad på 83 kvm och det anses som bostadsbrist.
Tvivlar på att så många håller med om att det är en vettig definition. Men man får ge dom viss credit för att iaf ha försökt.
Men nu har dom åkt på jobbet att definiera brist/överskott och en metod att mäta.
Det dom då säger att att brist föreligger ifall boytan i snitt inte hunnit öka med befolkningsmängden. Dvs med deras sätt att mäta kan 2 pers sitta med en bostad på 83 kvm och det anses som bostadsbrist.
Tvivlar på att så många håller med om att det är en vettig definition. Men man får ge dom viss credit för att iaf ha försökt.
Jag kan hålla med om att det inte är den mest naturliga definitionen. En betydligt enklare definition skulle kunna utgå från vakansgrader på olika boendeformer. Exempelvis skulle man kunna säga att en vakansgrad om 0% för någorlunda omedelbar inflyttning motsvarar en "vakansbrist" om 100% samt att en vakansgrad om exempelvis 5% eller högre utgör en "vakansbrist" om 0%, med linjär interpolering däremellan ifall man verkligen vill ha en definition som kan ge ett beräkningsbart värde på "vakansbristen" för alla möjliga vakansgrader.
Den övre gränsen som jag godtyckligt satte till 5% ovan för argumentets skull kunde man lämpligen modifiera till ett genomsnitt av vad faktiska vakansgrader på motsvarande boendeformer i jämförbara länder ligger på.
Med ovanstående ramverk så skulle man troligen komma fram till att det råder en ganska hög "vakansbrist" på hyresrätter i Sverige, men inte på bostadsrätter eller villor. Att denna "vakansbrist" beror uteslutande på hyresregleringen är rimligen alla som har någon form av verklighetsanknytning överens om.
Jag ser inga uppenbara brister i ovanstående definition, eller några påtagligt orimliga följder som definitionen kan leda till. Att sedan ändra begreppet från "vakansbrist på hyresrätter" till det enklare "bostadsbrist" tar förvisso bort en del precision, men som jag ser det är det rimligt att utgå från att de flesta som skriver i tråden är medvetna om att man, givet tillräcklig kapitalstyrka, kan köpa en villa eller en bostadsrätt inom en rimlig tid och att problemet med att skaffa boende inom rimlig tid är begränsat till hyresrätter (och skapat uteslutande av hyresregleringen).