Ökar den totala penningmängden vid hög ränta?

När jag som kund tar ett lån skapas två skulder. Dessa tar ut varandra. Med din begreppsvärld så finansierar de skulderna varandra.
Gå tillbaka och läs vad jag skrev om balansräkningarna efter att lånet är taget. Som du ser är både min och bankens balansräkning ok.

Ja, den beskrivningen handla om just att säljaren har en annan bank.

Det som händer är att den fordran jag har på min bank (som är avista) ber jag bank A överföra till Bank B.

Problemet som uppstår är att Bank B inte vill skuldsätta sig utan vidare. Vilket det handlar om. Säljaren skall ju få sig en fordran på Bank B. Dvs Bank B skall sätta sig i skuld.

Nej, här uttrycks ett fatalt fel.
RIX förmedlar att säljarens konto hos Bank B skall krediteras med ett angivet belopp.
När den transaktionen processas hamnar Bank A i skuld till Bank B. Denna skuld måste lösas upp vid dagens slut.

Det kan göras på flera sätt:
* Bank A kan i förväg ha sålt obligationer till clearinginstitutet (dvs Riksbanken). Och har då fordringar på Riksbanken. Dessa kan Bank A använda för att lösa skulden till Bank B. Bank B får då en fordran på Riksbanken i stället för på Bank A.

* Bank A kan sälja en Obligation till Bank B. (Kräver att Bank B går med på det).

* Bank A kan låna av Bank B. (Göra en repa).

Det handlar bara om hur Bank A skall kunna överföra en tillgång till Bank B.
Enklast hade varit om Bank A bara hade kunnat överföra sin fordran på låntagaren. Men Bank B går inte med på det. Och låntagaren uppskattar troligen inte det heller.

Pengar är fordringar.
98% av de pengar som finns är fordringar på bankinstitut.

Hur lånar du ut en fordran på t ex Nordea till ett annat land.

Om du framhärdar så ge ett detaljerat svar. Gärna med de ingående transaktionerna.

Härligt att alla diskussioner slutar med om hur banksyssystemet fungerar och skapande av pengar
Du verkar iallafall har bäst koll på detta

"* Bank A kan låna av Bank B. (Göra en repa)."

Detta är väl med STIBORränta? Reporänta går väl via riksbanken som lånar in och ut ( som en mellanhand med +0.75 eller -0.75 procentenheter beroende på in och utlån).

Vid högre ränta kommer man som du säger vilja spara, fast de stora aktörerna kommer inte vilja spara i "sparkonton i bankerna" utan i värdepapper (som ger högst ränta). Riksbanken kommer då sälja av en del av sin stock i exempelvis statsobligationer och pengarna Riksbanken får för dessa obligationer kommer Riksbanken "förstöra" genom att minska sin balansräkning. Därav kommer penningmängden minska.

Ja precis, mdn på det lånet betalas det ut en ränta. Då ökar penningmängden tillslut va? När obligationen mognar betalas beloppet ut ink. årlig ränta. Mängden ökar totalt sett. Så måste det ju va

När obligationen förfaller får man tillbaka pengarna (penningmängden har ökat pga räntan), men de stora aktörerna väljer då att köpa en ny obligation eftersom man vill spara (för räntorna är höga), så då försvinner pengarna igen. Man rullar helt enkelt värdepapperna och lever på räntan. De enda pengarna som "kommer ut i systemet" är räntorna, men räntorna är lägre än de pengar som Riksbanken "förstör" (och som sen återskapas och förstörs igen vid nya köp av obligationer). Ingen aktör kommer "realisera" sina pengar utan behålla dem i statsobligationer eller andra typer av värdepapper och repor.

Sen om räntorna sjunker (för att tex Riksbanken börjar köpa upp statspapper och andra värdepapper) och de stora aktörerna inte längre vill spara utan "realisera" sina pengar då ser vi ju en kraftig ökning av penningmängden. Och det är ju precis vad som hänt i dagens läge. Då kanske de stora aktörerna tar pengarna och köper andra mer riskfyllda tillgångar, vilket kan leda till dåliga investeringar som i sin tur leder till krascher och pengar som "går upp i rök".

Eller helt enkelt att aktörerna är indifferenta mellan att "realisera" sina pengar och investera i värdepapper, vilket betyder att stora aktörer istället för att investera bara låter pengarna ligga kvar i bankerna. Vilket bidrar till ett likviditetsöverskott i banksystemet, något vi också ser i dagens läge.

Ok, så riksbanken suger bara upp likvider ur systemet, till slit måste det ut igen iform av räntor och återbetalning.

Så vid en högre ränta så skapas fortfarande valuta men i betydligt mindre antal än de volymer som skapas vid lägre ränta

Nja. Vid höga räntor kommer Riksbanken "suga upp likviditet" och återbetalningen kommer återinvesteras, dvs Riksbanken betalar ut likviditeten den sugit upp för att sedan "suga upp" den igen. Så håller det på tills räntorna sjunker. Därför kommer penningmängden minska med höga räntor.

Säg att penningmängden består av 1000 kronor.

Sen stiger räntorna. 500 av dessa används till att köpa en obligation från Riksbanken och Riksbanken "förstör" 500 kr.

Penningmängden sänks till 500 kronor.

Obligationen förfaller och Riksbanken betalar ut 500 kronor plus 2 kronor ränta. Penningmängden har ökat till 1002 kronor, men man tar direkt och köper en ny obligation för 500 kronor.

Vilket betyder att penningmängden är 502 kronor. Betydligt längre än 1000 kr som den var från början.

Så här håller det på, aktörerna "rullar" sina obligationer och penningmängden är lägre än vid utgångsläget. Tills räntorna sänks.

Då "realiseras" pengarna och penningmängden blir då större än 1000 kr.

Ok.

Hur blir det med penningmängden vid utländska investeringar i Sverige. Säg att främmande land vill köpa statsobligationer. Växlar den valuta på den öpnna marknaden eller köper den svenska kronor av riksbanken: eller har RB reserver som är inräknade i pengamängden?

Isåfall, om RB skapar nya kr, ökar penningmängden även på detta sett.

Ja, penningmängden ökar vid utländska investeringar som överstiger "balance of payments". Dvs när den öppna valutamarknaden inte längre kan förse det främmande landet med svenska kronor.

Då glider RB in med nyskapade pengar och säljer SEK i utbyte mot utländsk valuta som ökar RBs valutareserv och penningmängden.

Men som sagts tidigare i tråden. Den överlägset största andelen av penningmängden är bankpengar skapade av banker när låntagare beviljas nya lån.

Det är rimligen STIBOR om låntagaren halar upp rimlig säkerhet.

I några inlägg upp så tittade vi på hur M3 ökade vid dels låg nominell ränta. Dels vid hög nominell ränta.
Ökningstakten i M3 var lika stor.
Dvs man var precis lika benägen att låna/spara vid såväl hög som låg nominell ränta. Ingen skillnad.

Innan "finanskrisen" hade inte Riksbanken någon "stock" av obligationer. FED är tror jag den enda som legat och hållit statsobligationer. Och dom har inte ändrat nivån på innehavet direkt.
Efter 2008 har dock detta ändras för att man velat manipulera mer.

Så som allmän förklaring stämmer inte detta.
För framtiden är det inte så säker att CB kommer att sälja av direkt. De kan låta inflationen minska det relativa värdet.
Och för RB's del så håller men en del för att påtvinga ett visst mått av reserver för svenska banker. Det är dock ett sentida påhitt. Men gör att RB troligen inte är så raska med att minska ned på sin balansräkning.